Personer som av olika anledningar inte kan konkurrera pÄ den öppna arbetsmarknaden kan av LuleÄ kommun erbjudas en insats i form av ordnad praktik, som kan leda till offentligt skyddad anstÀllning (OSA). Syftet med praktiken Àr att de som deltar ska kunna komma ut i arbetslivet, men det Àr ocksÄ en form av rehabilitering för att stÀrka dessa mÀnniskor. Syftet med denna undersökning Àr att studera vilken betydelse insatsen har för deltagarna, samt vad de har för uppfattning om den. BÄde en kvantitativ och en kvalitativ ansats har anvÀnts. KASAM-13 (KÀnsla Av SAMmanhang) samt en enkÀt med ÄsiktsfrÄgor har delats ut till dem som hade praktik eller OSA under tiden juni 2007 ? november 2007.

VĂ„rt syfte med denna studie Ă€r att belysa vilka förutsĂ€ttningar och hinder som chefer inom Landstinget i Östergötland upplever att det finns för att ett gott ledarskap och en god samverkan mellan tre chefsnivĂ„er ska kunna infinna sig i verksamheten idag.Vi har samlat in data genom intervjuer. Urvalet gjorde vi strategiskt och urvalsgruppen bestod av nio stycken chefer pĂ„ tre olika nivĂ„er. Den insamlade data analyserades med hjĂ€lp av deskriptiv kvalitativ innehĂ„llsanalys. Vi har inspirerats av fenomenologin och arbetat induktivt i denna studie.En slutsats Ă€r att cheferna har fĂ„ pĂ„verkansmöjligheter pĂ„ mĂ„nga av faktorerna som verkar hindrande pĂ„ ledarskapet och samverkan mellan chefsnivĂ„erna. VĂ„r andra slutsats Ă€r att mellanmĂ€nskliga relationer Ă€r avgörande för att förutsĂ€ttningar för detta ska skapas.

Syftet med studien Àr att studera de professionellas upplevelser av vilka förutsÀttningar som finns för samverkan i arbetet med personer  med neuropsykiatriska funktionsnedsÀttningar. De professionella arbetar inom tvÄ verksamheter som befinner sig i skilda organisationer och samverkar kring mÄlgruppen. Metoden vi anvÀnt Àr en kvalitativ forskningsintervju. Informanterna bestÄr av sex professionella som arbetar med neuropsykiatriska funktionsnedsÀttningar. Resultatet har analyserats med hjÀlp av nyinstitutionella organisationsteorin, begreppen verksamhetsdomÀn, integration, profession, handlingsutrymme och med hjÀlp av litteratur frÄn kunskapsöversikten och bakgrundskapitlet.De slutsatser vi kan dra av resultatet Àr: Samverkansprocessen fungerar bra och Àr vÀl integrerad mellan de tvÄ studerade organisationerna.Samverkan Àr uppbyggd utifrÄn gemensamt uppsatta mÄl och tydliga roll- och ansvarsomrÄden.FörutsÀttningar för samverkan Àr tillrÀckliga resurser, samverkansforum, drivkraft, förstÄelse och ett personligt engagemang. Samtliga professioner/yrkesgrupper Àr betydelsefulla i arbetet med personer med neuropsykiatriska funktionsnedsÀttningar och de professioner/yrkesgrupper som har det medicinska ansvaret har en högre och mer dominerande roll.Case Management skulle kunna skapa bÀttre förutsÀttningar för samverkan mellan de tvÄ organisationerna, dÄ arbetsmodellen skapar bÀttre möjligheter för professionerna/yrkesgrupperna att kommunicera kring enskilda individer.Samverkan kring mÄlgruppen Àr viktig dÄ individerna har komplexa behov och ett sammanhÄllet stöd Àr en förutsÀttning för att individernas behov ska tillgodoses pÄ bÀsta sÀtt.

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur vÀl informerade och förberedda svenska gymnasieelever blir nÀr det gÀller internationella studier, jobb eller praktik. Resultatet visar att 85 procent av de elever som svarat pÄ enkÀten inte anser att de fÄr tillrÀcklig information nÀr det gÀller utlandsstudier, jobb eller praktik. Detta kan sÀttas i perspektiv till att 79 procent av eleverna sjÀlva Àr intresserade av internationell erfarenhet. AlltsÄ finns det ett behov av information som inte Àr tillfredsstÀllt..

Inom offentlig sektor och sÀrskilt sjukvÄrdens organisation, genomförs ofta stora reformer vilket medfört att mycket fokus inte minst hamnar pÄ ledarskapet. Man kan sÀga att tre nivÄer dÄ samagerar, det politiska, det professionella och medborgaren. En ledare fÄr ofta en nyckelroll i förÀndrings- och utvecklingsprocesser genom ökat personalansvar. Dialogen som verktyg för ledaren i sam-manhanget Àr av intresse i denna studie. En analys av samtal med sex enhetschefer inom offentlig sektor har haft fokus pÄ vikten av dialog och kommunikation inom en komplex organisation som Region SkÄnes sjukvÄrdsverksamhet.

Syftet med vÄrt arbete Àr att ur ett specialpedagogiskt perspektiv belysa metoder som syftar till att frÀmja sprÄkutveckling samt förebygga och möta lÀs- och skrivsvÄrigheter. Vi vill lyfta fram olika pedagogers tankar kring förebyggande insatser och samverkan i arbetet med barns sprÄkutveckling samt lÀs- och skrivinlÀrning. Arbetet ger en översikt över tidigare forskning om sprÄk-, lÀs- och skrivutveckling, samverkan och den specialpedagogiska rollen. Den empiriska delen utgörs av en kvalitativ undersökning som bygger pÄ halvstrukturerade intervjuer. MÄlgruppen har bestÄtt av pedagoger frÄn förskola, förskoleklass, skolÄr 1-2 samt specialpedagoger.

Detta Ă€r en vetenskaplig essĂ€ dĂ€r jag undersöker och reflekterar kring frĂ„gor som har med samverkan och yrkesroll för fritidspedagogen. Hur ser arbetet ut för fritidspedagogen i skolan? Jag har anvĂ€nt mig av Pierre Bourdieus begrepp kapital, fĂ€lt och habitus för att problematisera och reflektera kring fritidspedagogens yrkesroll i skolans vĂ€rld. Är det en risk att fritidspedagogen blir en slags assistent i klassrummet och att de fritidspedagogiska idĂ©erna försvinner? Eller kan det vara positivt att vi som fritidspedagoger kommer in i klassrummet med vĂ„r speciella kompetens? Jag tar upp vikten av att fritidspedagogen fĂ„r sin legitimitet i skolans fĂ€lt.

anstÀllda inom Röda Korsets Ungdomsförbund (RKUF). Syftet med uppsatsen Àr attundersöka hur samverkan fungerar utifrÄn tre fokusomrÄden; kommunikation, roller ochansvarsfördelning samt delaktighet och samverkan. För att uppnÄ syftet med uppsatsenstÀlldes följande frÄgor; ?Hur fungerar kommunikationen inom RKUF??, ?Hur tydlig Àr rollochansvarsfördelningen för frivilliga och anstÀllda inom RKUF??, I vilken utstrÀckning Àrfrivilliga och anstÀllda delaktiga i organisationens planering, arbete och beslut??, ?Vad Àr dengenerella uppfattningen om hur samverkan och samhörighet fungerar inom RKUF??. Studiengenomfördes med hjÀlp av kvantitativ metod.

Den 15 mars 2012 kolliderade ett norsk militÀrflygplan i Skandinaviens mest otillgÀngliga terrÀng och insatsen i samband med detta innefattade mÄnga myndigheters resurser och personal.Syftet med arbetet Àr att studera samordning av resurser vid extraordinÀra hÀndelser, identifiera eventuella brister och kartlÀgga uppföljning och erfarenhetshantering. Dessutom undersöka hur samverkan mellan Försvarsmakten och civila aktörer uppfattades av deltagarna under arbetet efter Herkuleskraschen.Studien bygger pÄ sÄvÀl litteraturstudier, som intervjuer med deltagare som var delaktiga i samverkansprocessen och fortfarande direkt involverade i arbetet. De aktörer som deltagit i studien Àr Statens haverikommission, Polisen och Försvarsmakten.Arbetet visar att det rÄder otydliga ansvars- och ledningsförhÄllanden nÀr en olycka av denna karaktÀr intrÀffar. Vidare var uppgiftsformuleringen till Försvarsmakten bristfÀllig och det var svÄrt att etablera en ledning initialt under insatsen. Emellertid fungerade samordning och samverkan pÄ verkstÀllandenivÄ bra och en tillit mellan aktörerna utvecklades under arbetet. .

Jag har valt att studera fyra olika samtida sa?tt att fa?nga upp ma?nskliga fo?rva?ntningar i staden. Jag studerar varje angrepps- sa?tt genom att utfo?ra litteraturstudier, studera ett exempel och intervjua en person. Syftet a?r att fo?ra en diskussion. De fyra angreppssa?tten a?r inte en definition av ?Stadsplanering med fokus pa? ma?nniskan? utan fyra nedslag i en diskussion kring hur man kan fo?regripa ma?nskliga fo?rva?ntningar inom a?mnet fysisk planering.

Vid gestaltning av landskapsarkitektur finns en mÀngd aspekter att ta hÀnsyn till. Detta arbete undersöker om det finns teorier som kan stödja och inspirera i en sÄdan process. Huvudsyftet med arbetet var att ge oss kunskaper för att i framtiden kunna skapa vÀlfungerande platser i ett gestaltande, funktionellt och socialt perspektiv. Uppsatsens mÄl var att lÀsa och förstÄ sÄvÀl klassiska verk som nutida författare och jÀmföra deras tankar. För att fÄ en djupare förstÄelse för litteraturen har platsstudier utförts pÄ tvÄ olika gaturum i Malmö. I en litteraturstudie sammanfattas litteraturen med hÀnsyn till de valda platserna. Genom att lÀsa litteratur, besöka och studera platserna har vi analyserat och fört ett resonemang kring vÄra frÄgestÀllningar: Finns det teorier som kan anvÀndas för att beskriva platser/gaturum och hur de anvÀnds? Vad har dessa teorier gemensamt och pÄ vilket sÀtt motsÀger de varandra? Svaren pÄ vÄra frÄgestÀllningar Àr att det finns mÄnga teorier för att beskriva platser/gaturum och hur de anvÀnds.

MĂ€ns vĂ„ld mot kvinnor Ă€r ett komplext problem som har gĂ„tt frĂ„n att vara en enskild angelĂ€genhet till ett samhĂ€llsproblem. Statliga utredningar och aktuell forskning visar att problemet berör flertalet myndigheter och organisationer vilket gör interprofessionell samverkan nödvĂ€ndigt. Syftet med denna studie Ă€r att undersöka hur interprofessionell samverkan i arbetet med mĂ€ns vĂ„ld mot kvinnor mellan myndigheter och kvinnojour fungerar i ett lĂ€n i norra Sverige. Metoden baseras pĂ„ kvalitativa intervjuer med fem representanter frĂ„n Åklagarmyndigheten, SocialtjĂ€nsten, Polismyndigheten, Centrum mot vĂ„ld samt LĂ€nsstyrelsen för att fĂ„ en sĂ„ bra bild som möjligt om vad den interprofessionella samverkan innebĂ€r och hur det tillĂ€mpas i praktiken. Resultatet utifrĂ„n intervjuer och tidigare forskning visar att den interprofessionella samverkan i arbetet med mĂ€ns vĂ„ld mot kvinnor fungerar bra, men att det finns möjlighet att förbĂ€ttra.

The aim of this paper is to define and analyze how the teacher and parents communicate during a parent conference, to acquire knowledge about how the professional conversation can be used during a parent conference. Our study has focused on the teacher?s professional skills during the parent conference. Parent conference has traditional been a time for teachers to inform the parents about the classroom work. It has always been a one- way communication (Alfakir, 2004), but the curriculum stats that parents should have more influence and be a part of the school.

Under början av 2000-talet uppdagades att den offentliga sektorn hade stora förÀndringar att vÀnta i framtiden. Sveriges alltmer Äldrande befolkning samt stora pensionsavgÄngar skvallrade om utmaningar. Dessa utmaningar stÀllde nya krav pÄ hur den offentliga sektorn skulle organisera sin verksamhet för att öka bÄde effektivitet och produktivitet i verksamheten. Sveriges ekonomiska kris har idag stabiliserats men utmaningarna för offentlig sektor kvarstÄr. Offentliga verksamheter arbetar idag etablerat med strategiarbete, visioner och mÄl.

Det finns idag lagar och internationella rekommendationer som föresprÄkar barn och ungas rÀttighet och möjlighet till reellt inflytande i processer som rör dess fysiska miljö. Detta examensarbete syftar till att skapa en större förstÄelse för vilka förutsÀttningar dagens kommunala fysiska planeringsprocesser stÄr inför i frÄgan om barn och ungas möjlighet till medverkan och inflytande. För att förstÄ dagens förutsÀttningar sÄ mÄste man förstÄ de historiska aspekterna och dess utveckling som lett oss fram till den syn samhÀllet har pÄ barn som medborgare och aktörer i vÄr fysiska planering. Genom en djupgÄende litteraturstudie lÀggs den teoretiska grunden för de historiska och samtida aspekterna nÀr det gÀller barn och ungas inflytande. Det finns idag mycket forskning, teori och kunskap kring Àmnet som utvecklats under 1900-talet. Mycket av denna forskning och teori kring barns möjlighet till delaktighet och pÄverkan tillhör dock de senaste decenniernas forskning och frÀmst med fokus pÄ ratificeringen av FN:s barnkonvention som föresprÄkar barn som egna individer kapabla att agera i frÄgor som berör dem och dess nÀrmiljö.