Syftet med denna studie Àr att genom ett förÀldraperspektiv undersöka hur en inskolning i förskolan kan organiseras, samt hur förÀldrarna uppfattade och upplevde dessa. Studien har utforskat vilken betydelse den första kontakten med förskolan hade för förÀldrarna, samt vilken betydelse relationsskapande och samverkan hade i samband med inskolningen. I denna kvalitativa studie har Ätta förÀldrar intervjuats kring sina barns inskolningar i förskolan. Resultatet visar bÄde negativa och positiva upplevelser kring information frÄn förskolan, inskolningsmodell, samverkan med personal samt vidare samarbete kring fortsatt vistelsetid i förskolan. Slutsatsen i denna studie Àr att trots att inskolningarna sÄg olika ut pÄ olika förskolor sÄ tillskriver förÀldrarna samma önskemÄl kring vad som Àr viktigt för dem vid inskolning av sina barn pÄ förskolan.

Mitt syfte med arbetet var att beskriva, analysera och förstÄ elevers tankar om samverkan mellan hem och skola. För att ta reda pÄ detta har jag utfört kvalitativa intervjuer, dÀr jag har tillÀmpat en hermeneutisk ansats. För att fÄnga informationen vid intervjuerna valde jag att spela in dem med diktafon, dessa intervjuer skrev jag sedan ner för att kunna arbeta med dem. Arbetet har fokuserat pÄ eleverna och deras tankar om samverkan. De medverkande eleverna i undersökningen var mellan sju och nio Är.

Syftet var att belysa uppfattningar och erfarenheter hos socialsekreterare och personal i skyddat boende nÀr det gÀller samverkan kring flickor som utsatts för hedersrelaterat vÄld, samt hur de ser pÄ fortsatt kontakt med slÀkt och familj. Studien Àr kvalitativ och den utgÄr ifrÄn en hermeneutisk utgÄngspunkt dÀr meningskoncentrering har anvÀnts för att analysera resultatet. UtifrÄn frÄgestÀllningarna gjordes en intervjuguide för att besvara syftet. Dessa intervjuer var semistrukturerade och gjordes med respondenter frÄn socialtjÀnsten och skyddat boende.  Resultatet visar pÄ att socialtjÀnsten och skyddat boende tÀnker liknande nÀr det gÀller hedersrelaterat vÄld. Samverkan Àr en viktig del i arbetet med flickor utsatta för hedersproblematik.

Studien undersöker Peter von Möllers agerande inom jordbruksutvecklingen i teori och praktik för Ären 1831-1883, en tid som i Sverige sammankopplas med det allra mest intensiva skedet av den agrara revolutionen. Von Möllers egna skrifter utgör grunden för undersökningens jordbruksteoretiska del. Det praktiska jordbruket pÄ von Möllers gods, i Skottorp, har studerats utifrÄn ett flertal kvantitativa metoder i godsarkivets material. Studien syftar till att beskriva teori och praktik samt finna de sammanlÀnkande kopplingarna dem emellan. Det ges ocksÄ jÀmförande utblickar mot regional och nationell utveckling för samma tid.

Denna C-uppsats syftar till att nÄ förstÄelse kring de betingelser som möjliggör strategisk samverkan för kompetensförsörjning. Formen för samverkan Àr ett nÀtverk. Studien har sin utgÄngspunkt i politiska dokument, pÄ olika nivÄer, som betonar vikten av mer lÀrande. En region har skapat ett nÀtverk, dÀr förhoppningarna Àr att skapa mer lÀrande och att regionen dÀrigenom har tillrÀckligt med kompetens för att vara sjÀlvbÀrande ekonomiskt sett, vilket ocksÄ Àr det globala mÄlet med lÀrandet. Det ses som en lösning, av flera, som ska kunna hÄlla vÄr vÀlfÀrd pÄ samma nivÄ som nu.

Uppsatsen syftar till att studera Barnahus som verksamhet genom samverkan och den organisationsförÀndring som verksamheten innebÀr samt om yrkesrollen och yrkesidentiteten pÄverkas av detta. Vidare vill vi studera hur relationen till de utsatta barnen upplevs genom samverkan inom Barnahus. Studien har en kvalitativ ansats och Àr baserad pÄ elva stycken semistrukturerade intervjuer med representanter frÄn polis, Äklagare, socialsekreterare, psykolog, kurator samt samordnare frÄn tvÄ Barnahus. Resultatet visade pÄ att informanterna upplevde att deras yrkesroll stÀrktes genom förvÀntningar frÄn de andra myndigheterna. De gav Àven uttryck för att samverkan har gett dem en djupare förstÄelse för andra myndigheters uppdrag och arbetsuppgifter.

Studien syftade till att undersöka hur nÄgra lÀrare i grundsÀrskolan och yrkesverksamma pÄ barn- och ungdomshabiliteringen ser pÄ samverkan dem emellan. ForskningsfrÄgorna var: Hur upplever och beskriver de samverkan med den andre parten? Vad har de för behov av samverkan med varandra? Vilka förutsÀttningar har de för samverkan? I studien gjordes tio semistrukturerade intervjuer med klasslÀrare i grundsÀrskolan, inriktning trÀningsskola, samt med arbetsterapeuter, sjukgymnaster och specialpedagoger pÄ barn- och ungdomshabiliteringen. Genom en kvalitativ innehÄllsanalys med tolkning utifrÄn Bronfenbrenners utvecklingsekologiska modell framkom fyra teman: Olika former av trÀffar och deltagare, Dilemman i samverkan, Elevens lÀrande och utveckling i ett helhetsperspektiv samt Betydelsefulla faktorer. Resultatet visade att de samverkande parterna trÀffas pÄ olika sÀtt med utgÄngspunkt frÄn den enskilde elevens insatser frÄn barn- och ungdomshabiliteringen.

Denna uppsats Àr en fallstudie som undersöker samverkan för civilt försvar inom typfallet MilitÀrregion syd (MR S). Uppsatsen bygger pÄ semi-strukturerade intervjuer med fem lÀnsstyrelser inom i MR S samt med tvÄ representanter frÄn MR S. Materialet har kategoriserats utifrÄn en analysmodell skapad utifrÄn Emerson et als teoretiska ramverk Collaborative Governance. Ramverket lyfter fram viktiga förutsÀttningar för samverkan och visar pÄ beroenden mellan dessa förutsÀttningar. FörutsÀttningar anvÀnds för att kategorisera och jÀmföra svaren frÄn lÀnsstyrelserna och MR S samt för att undersöka hur vÀl dessa förutsÀttningar uppfylls och om de har samma syn pÄ förutsÀttningarna.

Denna uppsats handlar om tvÄ fritidspedagoger som arbetar pÄ tvÄ olika skolor. Uppsatsen syfte Àr att se dessa tvÄ fritidspedagogers ansvar i skolan. Vidare Àr Àven syftet att jÀmföra fritidspedagogernas ansvar i skolan med vad som Àr skrivet i lÀroplanen och i de lokala arbetsplanerna pÄ skolorna för att se om det finns nÄgon koherens. Det resultat som framkommer i uppsatsen tyder pÄ att lite skrivs i lÀroplanen och i de lokala arbetsplanerna om vad som Àr fritidspedagogens ansvar i skolan. DÀremot skrivs att en samverkan mellan skola och fritidshem skall finnas, dock Àr det lÀrarnas och rektorernas ansvar att utforma denna samverkan och inte fritidspedagogernas.

Fokus i den hÀr uppsatsen ligger pÄ samverkan mellan tre offentliga utvecklingsaktörer i SkÄne; Region SkÄne, LÀnsstyrelsen SkÄne och kommunerna. En god samverkan dessa aktörer emellan anses generellt vara viktigt, och nÄgot av en grundlÀggande aspekt, för att den hÄllbara stadsutvecklingen i SkÄne ska ledas i rÀtt riktning. Det teoretiska ramverk som anvÀnds i uppsatsen mÄlar upp en bild av hur samverkansprocesser kan te sig i verkligheten, samt belyser hur problem och utmaningar kan tacklas. Ramverket bestÄr av frÀmst governance och collaborative planning ? tvÄ teorier som Àr relevanta för bÄde samverkan och hÄllbar stadsutveckling.

Bakgrunden till valet av Àmne har haft att göra med att jag tror att attityderna till samverkan och samarbete har stor och avgörande roll för förnyelsen av och initiativtagandet till skolans utveckling.Mitt syfte och min frÄgestÀllning har varit att belysa attityder, mellan pedagoger för barn i 6-ÄrsÄldern till 12-ÄrsÄldern, till samverkan och samarbete och genom analyser av svaren fÄ ett dokumenterat attitydkompendium. Detta skulle dÄ kunna vara grunden för att skapa bra förutsÀttningar för samverkanslösningar i skolans vÀrld. Dessutom har det ocksÄ varit intressant att se vilka möjliga samverkanskonstellationer det finns samt att se vilka som fungerar bÀttre och vilka som fungerar sÀmre. Som metod har jag anvÀnt mig av en enkÀt som delats ut till förskollÀrare, fritidspedagoger och lÀrare pÄ fyra olika skolor.DÄ jag endast fÄtt tillbaka 1/5 av svaren frÄn undersökningsgruppen sÄ har jag inte kunnat besvara min huvudfrÄga om attityder bland pedagoger. DÀremot har jag ur ett socialpsykologiskt perspektiv kunnat göra antaganden och dÀrigenom konstatera eventuella och tÀnkbara orsaker som pÄverkar olika attityder.

Att eleven skulle vara delaktig i planeringen av sina arbeten blev uppmÀrksammat i och med Lgr 62 och Lgf 69 dÄ man pÄpekade vikten av att elever skulle vara delaktig i en process. Tidigare hade slöjden varit fokuserad pÄ produktion och nu ville man att undervisningen Àven skulle koncentreras pÄ de tvÄ första stegen, idé och planering. Detta synsÀtt har utvecklats i de kommande lÀroplanerna fram till idag. I kursplanen för slöjd Àr planering av slöjdarbeten en viktig del av slöjdprocessen och ett mÄl att uppnÄ för de elever som slutar nian Àr att kunna planera arbeten. Studien bygger pÄ tre textillÀrares sex elevers syn pÄ planering samt lÀrarnas uppfattningar om planering och elevens delaktighet i den.

Det hĂ€r examensarbetet Ă€r skrivet pĂ„ C-nivĂ„, inom Ă€mnet skogshushĂ„llning pĂ„ institutionen för Sydsvensk skogsvetenskap. Omfattningen Ă€r 10 poĂ€ng (15 hp), vilket motsvarar 10 veckors heltidsstudier. Handledare för arbetet har varit Ulf Johansson och Per Magnus Ekö, examinator var Eric Agestam. Studien handlar om skogliga försöksytor pĂ„ Omberg i Östergötland. Bakgrunden till att jag valde att skriva det hĂ€r arbetet Ă€r att skogarna pĂ„ Omberg sedan lĂ„g tid tillbaka har varit föremĂ„l för skoglig forskning och försöksverksamhet. Redan i början av 1900-talet anlade dĂ„varande Statens Skogsförsöksanstalt de första skogliga försöksytorna dĂ€r.

Kusoffsky, Magnus (2010) SpĂ„rvĂ€g eller trĂ„dbuss ? IdĂ©studie om strukturerande kollektivtrafik i Örebroregionen [Light rail or high-capacity trolleybus: A proposal for high-quality public transport in the Örebro area] Kulturgeografiska institutionen, avancerad nivĂ„ Masteruppsats för masterexamen i SamhĂ€llsplanering, 30 ECTS credits Handledare: Lennart Tonell SprĂ„k: SvenskaDen hĂ€r uppsatsen handlar om samhĂ€llsplanering och kollektivtrafik i regionen omkring Örebro, Kumla och Hallsberg. Uppsatsens syfte Ă€r att presentera en vision för en lĂ„ngsiktigt hĂ„llbar Örebroregion, med ett hĂ„llbart transportsystem dĂ€r kollektivtrafiken har en hög marknadsandel.Visionen preciseras i tvĂ„ scenarier, som bygger pĂ„ tvĂ„ olika trafiksystem, nĂ€mligen spĂ„rvĂ€g och duospĂ„rvĂ€g, respektive prioriterad busstrafik med trĂ„dbuss. BĂ„da scenarierna bygger pĂ„ det nuvarande busslinjenĂ€tet i Örebro, och bĂ„da innehĂ„ller en direkt anslutning frĂ„n Örebro universitet till Kumla och Hallsberg.Metoder som anvĂ€nds i uppsatsen Ă€r scenarioplanering, backcasting, semi-struktrurerade intervjuer och deltagande observation.Avhandlingen innehĂ„ller en litteraturstudie, som bygger pĂ„ tre mĂ„lbilder för samhĂ€llsplanering i Sverige: integrerad trafik- och samhĂ€llsplanering med kollektivtrafik som norm, kollektivtrafik med strukturerande egenskaper, och integrering av lokal och regional kollektivtrafik.I tvĂ„ scenarierna beskrivs bland annat grundlĂ€ggande tekniska specifikationer, linjenĂ€t, tĂ€ckningsgrad, restider, kostnadsberĂ€kningar, konsekvenser för stadsmiljö och samhĂ€llsplanering. Systemens för- och nackdelar jĂ€mförs, och rekommendationer lĂ€mnas för Ă„tgĂ€rder pĂ„ kortare sikt i kommunerna Örebro, Kumla och Hallsberg.

RÀttsvÀsendet och vÄrdsektorn Àr ett exempel pÄ tvÄ samhÀllssektorer som vanligtvis inte sjÀlvklart samarbetar eller förknippas med varandra. DÀremot finns det olika former av samverkan som överskrider sektorernas grÀnser. Ett exempel pÄ detta Àr vad som i dagligt tal kallas för kontraktsvÄrd. KontraktsvÄrd kan dömas ut istÀllet för fÀngelse om det finns vÄrdbehov av vad som varit bidragande orsak till brottsligheten. Studien problematiserar förhÄllandet mellan riktlinjer för och den praxis som finns i besluts- och utredningsprocessen.