Bakgrund: Hand-fot syndrom är en form av perifer sensorisk neuropati orsakad av cytostatikabehandling. Syndromet kan ge biverkningar såsom smärta, obehag, domningar, svullnad och nedsatt balans. Utvärderade behandlingsmetoder saknas.Syfte: Undersöka hur tolv veckors sjukgymnastisk behandling med långvågsdiametri, interferens och balansträning påverkar biverkningar i fot/underben orsakad av cytostatikabehandling hos sju patienter med hand-fot syndrom.Metod: Gruppstudie, kvasiexperimentell resultatstudie. Sju patienter deltog. Variabler som mättes var, smärta, obehag, domningar och balans.

Stötvågsbehandling har använts vid muskuloskelettala besvär sedan ca 15 år tillbaka. Behandlingen benämns ofta som ESWT (extracorpeal shock wave therapy), och består av mekaniska akustiska tryckvågor som penetrerar vävnad. Dess smärtmekanismer och läkningsmekanismer är fortfarande oklara. Plantarfasciit/hälsporre och akillestendinos är diagnoser som kan behandlas med stötvågsbehandling. Att kartlägga evidensen för stötvågsbehandling vid plantarfasciit/hälsporre och akillestendinos.

Filmmusic is often composed specially for a film. When analyzing film-music it seems very common to study the function of the music in a narrative context in order to see how it cooperates or relates to this narration. In the present thesis I am investigating the interaction between film and music as two ingredients on an equal level. In short: what happens when a filmmaker chooses music that has already been composed for another occasion, even in another time and a different cultural context? My aim is twofold: first to examine current film analytic strategies, secondly to find new ways of comprehend pre-composed music in relation to its new setting in a film.

Introduktion: Personer med funktionsnedsättning betraktas ofta som vård och omsorgstagare och inte som medborgare med samma rättigheter som alla andra. Bemötandet mot personer med funktionsnedsättning beskrivs ofta vara bristfälligt och de tillfrågas sällan om vad de själva vill. Att ha ett arbete är en viktig del av livet och för personer som på grund av funktionsnedsättning ej klarar av arbete inom den öppna arbetsmarknaden, finns daglig verksamhet. Syfte: Att beskriva unga vuxna personer med lindrig intellektuell funktionsnedsättnings erfarenheter och uppfattningar om bemötande och delaktighet, när det gäller övergång till samt första åren av daglig verksamhet. Metod: Data samlades in utifrån intervjuer med 14 personer med lindrig intellektuell funktionsnedsättning mellan 21 och 23 år och som befann sig inom olika typer av daglig verksamhet.

The cardiovascular system is one of the three major body systems. When an animal in a critical state arrives at the animal hospital, it is important to know the normal parameters in order to assess the patient?s cardiovascular status. Triage is a process where you considerate the patient?s condition instead of check in time, or other criteria.

Bakgrund: Kreativa aktiviteter har funnits inom arbetsterapin genom yrkets hela historia. Att vara aktiv är ett grundläggande behov hos människan. Aktivitet används både som mål och medel inom arbetsterapi för att främja personers hälsa och välbefinnande. Syfte: Att beskriva betydelsen av deltagande i kreativa aktiviteter, inom arbetsterapi eller på egen hand, för äldre personers hälsa och välbefinnande. Metod: Uppsatsen är genomförd som en systematisk litteraturstudie.

SammanfattningUngdomar med antisocial problematik är en svårbehandlad grupp där ingen specifik metod har visat sig råda bot på hela problematiken kring ungdomen. Bäst utgång att behandla ungdomar med beteendeproblem återfinns inom institutioner som har en enighet i personalgruppen kring de teorier som är gällande inom verksamheten, så kallad behandlingsintegritet. Syftet med studien var att granska om personalgruppen på en behandlingsverksamhet för ungdomar har ett gemensamt förhållningssätt utifrån de miljöterapeutiska behandlingsprinciper som vägleder verksamheten. Syftet konkretiserades utifrån följande frågeställningar: 1. Vilka behandlingsprinciper är vägledande inom verksamheten? 2.

Behandling eller terapi ihop med hund kan hjälpa barnet att utveckla och förbättra dess finmotoriska färdigheter. Hunden kan även medverka och underlätta vid utbildning och dessutom öka barnet fysiska, mentala och emotionella status. En hunds utryck av sympati och omtanke kan vara första gången barnet upplever att de blir hörda och känner sig viktiga och på så sätt ger dem tröst. Syftet med denna studie var att skapa en översikt över den vetenskapliga grund som finns för AAT med hund inom fysioterapeutisk behandling av barn inom habilitering och rehabilitering. Studien är en litteraturöversikt.

By means of text creation I approach, reflect upon and try a number of aspects of my own professional existence as a joker in forum theatre and as a forum play pedagogue.This essay is structured like the days of a week and it specifically relates three problematic situations: first, a Monday containing a case of discrimination during the performance, then, a glimpse from a Wednesday when I failed to use the time with enough consideration of our common work and, finally, a Thursday when I was professionally questioned.These three situations are described thoroughly and then they are tried by me. This is carried out partly by reasoning, partly by using for example sociological, pedagogical and above all philosophical texts in order to widen my understanding of my existence as joker and forum play pedagogue. When writing this essay I really realized the importance of taking the reactions of the spec-tators into consideration. I have had the opportunity to develop thoughts about the way in which reflection is created and thoughts about different layers of reflection. I have also pondered over the way in which I distinguish between forum play and therapy as a forum play pedagogue.

Bakgrund Palliativ v?rd ?r den v?rd som syftar till att lindra lidande och fr?mja livskvalit? f?r personer med progressiv, obotlig sjukdom eller skada. Forskningen styrker att ett multiprofessionellt team ?r att f?redra vid arbete med denna m?lgrupp, d?r arbetsterapeuter ?r en av professionerna som b?r ing?. I arbetet med palliativa patienter m?ter arbetsterapeuten m?nga m?nniskor i sorg.

Iliotibialt friktions syndrom (ITFS) är en av de vanligaste överbelastningsskadorna som drabbar knäet. Traditionellt har skadan betraktats som ett friktionssyndrom, senare studier har dock hävdat att en kompression av underliggande fettvävnad är orsaken till diagnosen. Etiologin och patologin bakom diagnosen har därmed inte kunnat fastställas. Kliniskt tillämpas stretching, styrketräning av höftabuktorer, neuromuskulär korrigering och myofaschiella behandlingsmetoder i rehabiliteringen av ITFS. Syftet med denna litteraturstudie var att sammanställa det vetenskapliga underlaget för behandlingsmetoder vid iliotibialt friktions syndrom.

Varje år placeras över 1000 ungdomar inom Statens Institutions Styrelse (SiS), varav ungefär hälften placeras för behandling. Studiens frågeställningar är: I vilken grad uppfattar behandlingsplacerade ungdomar inom SiS att de får hjälp med sina familjeproblem? Finns det synliga samband mellan ungdomarnas könstillhörighet eller etniska ursprung och deras skattade upplevelse av hjälp med familjeproblem under placeringstiden? För att besvara frågorna har kvantitativ arkivdata analyserats, material som vid in- och utskrivning av ungdomar samlats genom strukturerade ADAD-intervjuer (Adolescent Drug Abuse Diagnosis). Studien visar att ungdomarnas upplevelse av hjälp kan delas in i tre kategorier; ?över förväntan? 27%, ?motsvarar förväntan? 41%, ?mindre än förväntat?, 32%.

Syfte: Att o?ka kunskap om klinisk hypnos inom ramen fo?r familje-/parterapi. Fra?gesta?llningar: I vilken omfattning anva?nds hypnos? Na?r? Av vilka anledningar, samt hur? Metod: Kvalitativ, explorativ. 10 intervjuer har genomfo?rts.Resultat: Inblick ges i systemiskt hypnosarbete, vilket kan utgo?ra fo?rstudie till fortsatt forskning.

Syftet med studien har varit att undersöka hur arbetsterapeuter går till väga för att genomföra en informationsöverföring till alla personliga assistenter hos en brukare samt hur arbetsterapeuter anser att informationsöverföringen till personliga assistenter fungerar. En kvalitativ ansats valdes och informationen inhämtades via intervjuer med 9 arbetsterapeuter i öppenvården i Västmanlands och Gävleborgs län. Resultatet visar att: det är få av arbetsterapeuterna som tycker att informationsöverföringen fungerar riktigt bra. Flertalet anser att det är lättare att nå fram och få en bra kommunikation med de personliga assistenterna om de är intresserade och insatta i sitt arbete. Arbetsterapeuterna beskriver att informationsöverföringen sker utifrån varje enskilt fall och hur många som är närvarande beror på vad som arbetsterapeuten vill informera om.

Inledning: Det finns idag en brist när det gäller forskning kring privata HVB-institutioner. Denna studie ämnar undersöka miljöterapeutiskt behandlingsarbete på HVB-institution. Författaren är intresserad av hur ett anknytningsbaserat behandlingsarbete kan se ut.Frågeställning: Hur skapar behandlingspersonalen förutsättningar för ungdomarnas möjlighet till anknytning?Metod: Genom att göra djupintervjuer med fem behandlingshemsterapeuter om deras arbete i den ostrukturerade miljöterapin, ämnar författaren att bidra till förståelsen och innebörden av anknytningsbaserat arbete på institution. Intervjuerna har analyserats med hjälp av förutbestämda dimensioner tagna från anknytningsteorin.