Summary:Teenage girls? choice of dropping out or complete a treatment.The purpose of this study is to investigate, from a client?s perspective, why teenage girls (age 13 to 17) drop-out or complete a treatment at Familjehuset in Karlstad, Sweden. We also want to investigate if the teenage girls? experiences coordinate with the social workers opinion of why the teenage girls choose to drop-out or complete the treatment. Earlier research shows that many factors influence the client?s choice.

Många studier har gjorts inom området familjeterapi men sällan har barnens egna upplevelser utvärderats. Studiens syfte är att utforska barns erfarenheter av familjeterapi. Frågeställningarna behandlar barnens förväntningar inför terapin, men även deras skildringar av familjesamtalen och situationen efter avslutad terapi. I studien, som har en kvalitativ ansats, har åtta barn i åldrarna 5-12 år intervjuats med hjälp av semistrukturerade frågor och "tjejpingmetod" (Soltvedt, M. 2005).

Syftet med studien var att undersöka arbetsterapeuters erfarenheter av teamarbetet inom öppenvården vid strokerehabilitering. Sex legitimerade arbetsterapeuter med minst ett års erfarenhet av teamarbete vid strokerehabilitering deltog i studien. Data samlades in via semistrukturerade intervjuer med stöd av intervjuguide. Den insamlade datan analyserades genom kvalitativ innehållsanalys och resulterade i fyra kategorier: ?Faktorer som bidrar till en väl fungerande dialog?, ?Betydelsen av ett välutvecklat samarbete?, ?Betydelsen av att komplettera varandras kompetens?, ?Betydelsen av att möta utmaningar?.

Bakgrund: Ospecifik ländryggssmärta är en av de vanligaste orsakerna till att man söker hjälp inom primärvården. För långvarig, ospecifik ländryggssmärta är träning ett förstahandsval och fokus har under det senaste årtiondet legat på bålstabiliserande träning. Psykosociala faktorer som self-efficacy och rörelserädsla kan vara viktiga att beakta vid behandlingen då de spelar en roll i hur ländryggssmärtan utvecklas. Syfte: Att undersöka hur skattad smärta, self-efficacy och rörelserädsla samt funktionsnivå förändrades hos enskilda patienter med långvarig, ospecifik ländryggssmärta under och efter en intervention i grupp med bålstabiliserande träning. Metod: Designen var en A-B-A single-subject design (SSED).

Syftet med studien var att beskriva vilka interventioner arbetsterapeuter använder sig av för att personer med psykiska funktionshinder ska kunna vara delaktiga i dagliga aktiviteter. För att besvara syftet valdes en litteraturbaserad studie som kan ge en fördjupad kunskap inom det valda området. Denna studie är en litteraturöversikt som syftar till att beskriva befintlig kunskap. Data insamlades genom sökningar i databaser. Sökningen resulterade i tolv utvalda artiklar som analyserades vidare utifrån en manifest kvalitativ innehållsanalys som beskriver det synliga och faktiska innehållet i artiklarna.

Under 1990-talet implementerades i Sverige en metod för behandling av aggressivitethos barn och unga, som kallas Aggression Replacement Training (ART). Metoden ärutvecklad i USA av Arnold P. Goldstein och hans kollegor. Metoden har sin teoretiskagrund inom den sociala inlärningsteorin och bygger till stor del på behandlingsprinciperinspirerade av kognitiv beteendeterapi. ART som behandlingsmetod för aggressiva barnoch unga har fått stor spridning i Sverige och en av de kommuner som erbjuder ARTsom öppenvårdsinsats inom socialtjänsten är Västerås.

Bakgrund: Cerebral pares är en skada som uppkommer i den outvecklade hjärnan och drabbar ca 250 barn per år i Sverige. Skadorna leder till begränsningar av aktivitetsförmåga. En behandlingsmetod för barn med cerebral pares är constraint-induced therapy (CI-terapi) som innebär intensiv, uppgiftsspecifik och repetitiv träning av övre extremitet, där den icke drabbade armen hindras att användas. Genom behandlingen påminns kroppen att använda den drabbade armen och nya rörelsemönster utvecklas. Syftet: Syftet med studien var att, med ICF som modell, granska publicerade vetenskapliga artiklar för att undersöka om CI-terapi kan förbättra aktivitetsförmågan hos barn med cerebral pares.

Bakgrund: Fall är den vanligaste orsaken till varför personer 65 år och äldre skadar sig. Orsaken kan t ex vara nedsatt balans- och benmuskelstyrka. Balans- och styrketräning för nedre extremiteterna kan avsevärt minska förekomsten av fallhändelser. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att klargöra vilka metoder som används för personer i åldersgruppen 65 år och äldre med avsikten att förbättra balans, benmuskelstyrka, gång- och förflyttningsförmåga och därmed minska risken för fall. Metod: Litteratursökning utfördes i de medicinska databaserna PubMed, CINAHL och Proquest.

En av de vanligaste ätstörningarna i dag är Anorexia Nervosa, som yttrar sig främst i självsvält och ofta även överdriven träning. Syftet med denna studie var att beskriva arbetsterapeuters erfarenhet av gruppaktiviteter som en intervention för klienter med Anorexia Nervosa. Studien baserades på sex intervjuer med sju deltagare. Data analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i fyra kategorier: Arbetsterapeutens planering av gruppaktiviteter, arbetsterapeutens roll och förhållningssätt i gruppaktiviteter, arbetsterapeutens erfarenhet av att gruppaktivitet både kan stödja och hindra klienter, arbetsterapeutens erfarenhet av att gruppaktivitet på olika sätt leder till förändrat aktivitetsutförande.

Syftet med denna studie är att genom en litteraturöversikt beskriva arbetsterapeutens användande av grupp som intervention för individer med psykisk sjukdom. För att besvara syftet valde författarna att göra en litteraturstudie för att få en fördjupad kunskap samt beskriva befintlig kunskap inom det valda området. Datainsamlingen skedde genom att författarna noggrant valde ut tre lämpliga sökord; arbetsterapi, intervention och psykisk sjukdom. Utifrån sökorden skedde datainsamling via utvalda databaser, sökningen utmynnade i tio vetenskapliga artiklar. Författarna valde sedan att analysera de utvalda vetenskapliga artiklarna utifrån ett manifest kvalitativ innehållsanalys.

The parallel bars is used in physical therapy and is mainly used for patients who have to train walking and balance after a stroke or an operation. It consists of two long handrails with two legs on each handrail. These legs go down into two ground-plates and are locked at the wanted height with a pin. The parallel bars is an appreciated device and is used on a daily basis in many care units.The main issue with the manual parallel bars is that it is very difficult and heavy for a single person to adjust the height of it. If a larger adjustment of the height has to be done, the legs have to be adjusted one at a time otherwise the they will be locked.

This essay revolves around the reformation and sectorization of Swedish psychiatry starting in the 1970?s. Psychiatry was to change from being based in closed asylums to being an institution in the middle of society, finding social solutions to mental illness and working through a dynamic network of various care givers, such as welfare officers, nurses and psychiatrists. This new kind of psychiatry was first tested in Nacka, where psychiatric reformers Johan Cullberg and Bengt Berggren were the heads of a six-year long pioneer project of sectorized psychiatric care. My specific purpose is to analyze the new ideas of mental illness and of psychiatry?s role in society which were introduced in this project and how they were expressed in the official reports presenting it.The reformation was preceded by a public debate concerning psychiatry, which had intensified a few years around 1970.

Sammanfattning/abstractI denna undersökning utforskas betydelsen av intersubjektiv kontakt och delad förståelse som en väg att samskapa en förståelseorienterad vägledning i den terapeutiska processen och det dagliga familjelivet. Undersökningens syfte är att utforska båda parters upplevelse av delad förståelse och dess betydelse i systemisk familjeterapi. Frågeställningarna fokuseras på vad som kännetecknar tillstånd av närvaro respektive frånvaro av intersubjektiv kontakt och förståelse. Samt vilken betydelse och vilka konsekvenser denna närvaro/ frånvaro har för terapeut och familj. Undersökningen baseras på fyra kliniska fallbeskrivningar återgivna ur båda parters perspektiv.

Introduction: Each year 1200-1300 patients are diagnosed with head neck cancer. Treatment that involves radiotherapy can cause severe side effects for example trismus that affects quality of life.Purpose: To study health-related quality of life in patients who have undergone radiation treatment for head and neck cancer and participated in a intervention group who received training intended to prevent trismus or in a control group who received standard treatment.Method: This is a prospective study in which data is collected from 66 patients participating in a randomized study aiming to evaluate a training program to prevent trismus. Thirty three participated in the intervention group and thirty three in the control group. Both patient groups assessed health related quality of life (HRQOL) with EORTC QLQ C30 and QLQ-H&N35, at start and end of the radiation treatment, and at 3 and 6-months after completing radiation treatment.Results: There is no difference between the intervention and control groups regarding symptoms, functional status and global health, except for intake of nutritional supplements.  For both groups almost all scales measuring HRQOL deteriorated under the radiation treatment. However, 3 and 6 months after end of radiotherapy HRQOL had improved and had returned to the baseline values.

Syftet med studien var att beskriva arbetsterapeuters arbete med fritidsaktiviteter vid rehabilitering av äldre. Fem semistrukturerade intervjuer genomfördes med arbetsterapeuter verksamma inom distriktsarbetsterapi eller daglig verksamhet. Arbetsterapeuterna hade 5 till 38 års yrkeserfarenhet. Intervjuer analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys. Analys av data resulterade i tre kategorier: ?Ramar och regler vid arbete med fritidsaktiviteter; Strategier för att möjliggöra klienters deltagande i fritidsaktiviteter; Arbetsterapeuters tankar om fritidsaktiviteter?.