Stadsdelar med en utpräglad hållbarhetsprofil planläggs runt om i Sverige och övriga världen, och har haft en stor genomslagskraft sedan millenniumskiftet. Sedan 90-talet har dessa projekt stått högt på den politiska agendan och i Sverige startade satsningen i samband med det gröna folkhemmet då Sverige skulle bli ett föregångsland inom hållbar utveckling. Sedan 1998 har miljontals statliga kronor lagts på hållbara stadsutvecklingsprojekt vilket har lett till att ett flertal stadsdelar bebyggts i Sverige med en utpräglad hållbarhetsprofil varav Västra Hamnen i Malmö med start i Bo01- området, Hammarby Sjöstad i Stockholm och Norra Älvstranden i Göteborg är bland de största pilotprojekten. Det som områdena har gemensamt är att de alla är centralt belägna på industrimark med byggnader av miljövänliga material och diverse ekosystemtjänster finns på området. Stadsdelarna anses hållbara ur ett ekonomisk, ekologisk och socialt perspektiv.

Ledningssystem är en användbar metod för att åstadkomma ett systematiskt och effektivt arbetssätt bland företag. Med ett ledningssystem menas ett ramverk inom vilket företagsledningen styr, mäter och utvärderar arbetet. Ledningssystemen har standardiserats för att skapa entydighet och få likformighet för begrepp och struktur. I standarden för Miljöledningssystem ISO 14001 finns ett antal element som ska samverka för att företag ska organisera sitt miljöarbete på ett systematiskt sätt (Ammenberg, 2004: Brorson & Larsson, 1998). Uppdragsgivare till detta examensarbete är Vägverket Region Norr, avdelning Strategiskt stöd.

Syftet med uppsatsen är att undersöka ifall det är möjligt att genom kortsiktig agerande generera avkastning i handel med optioner. Principen är att använda teknisk analys för att avgöra ifall börskursen för enskild aktie, i detta fall Ericsson B, kommer att stiga eller sjunka. Handeln sker i Ericssonaktiens optioner då dessa på grund av hävstångseffekten kan generera större avkastning samt möjliggör agerande då aktien befinner sig i en nedåtgående trend.Verktygen som används för att prognostisera aktiekursen baseras på teknisk analys. Denna form av analysmetod är inte helt akademiskt förankrad men används ändå av många aktörer, och då framförallt privata handlare. I uppsatsen diskuteras endast kort den tekniska analysen ur ett vetenskapligt perspektiv.

Lysekils kommun har en minskande och åldrande bofast befolkning samtidigt som befolkningen drastiskt ökar under sommarmånaderna. Ungefär hälften av bostäderna står tomma under stora delar av året. Turister och fritidsboende utgör en tillgång för kommunen i form av besöksnäring, samtidigt bidrar de till stigande bostadspriser. Således är inte fler fritidshus önskvärt utan snarare billigare bostäder för åretruntboende där ett havsnära läge inte är prioriterat (Lysekil 2012).Strandskyddet är till för att säkra allmänhetens tillgång till stränderna och att skydda viktiga miljöer för växter och djur (SFS 1998:808). Länsstyrelsen i Västra Götaland har i december 2014 antagit den strandskyddsremiss i vilken det har skett en utökning av strandskyddet från generellt 100 meter till 300 meter längs den bohuslänska kusten.

Under våren 1995 fattade Norrköpings och Linköpings kommuner beslut om att etablera ett regionkontor i Bryssel. Enligt beslutet skulle kontoret vara verksamhet i tre år, efter det andra verksamhetsåret skulle kontoret utvärderas. Detta innebär att kontoret var en treårig försöksverksamhet och först efter utvärderingen var gjord skulle huvudmännen fatta besluta om kontoret skulle övergå till att bli enpermanent verksamhet. Under våren 1998 gjorde undertecknad en utvärdering av East Sweden Brysselkontoret på uppdrag av huvudmännen. Den kvalitativa intervjuundersökning som gjordes i samband med utvärderingen har varit ett viktigt empiriskt bidrag för denna uppsats.I uppsatsen studeras bland annat hur klara målsättningarna var med kommunernas etableringar av EU-kontor och hur hög medvetenhet som fanns.

Ethical evaluation of scientific studies carried out using animals is legally mandated in many countries and has been so in Sweden for over three decades. The animal ethics committees (AECs) responsible for the task have however been subjected to criticism; common critique being that the wrong issues are discussed and that the ethical evaluation is thus incomplete, that there is a lack of coherence across committees and that the committees are not as democratic as they might appear. This study investigates the view of Swedish AEC members on a number of issues in order to shed some light on the mandate and functioning of the committees, and on the grounds for ongoing criticism. In a survey and interviews AEC members and other persons connected to the committees gave their views on the AEC task in relation to their roles, the ethical evaluation per se and whether or not emotions such as empathy play any part in it. There were significant differences found between AEC member categories and several issues were encountered, many of which have been stressed in previous studies.

Riskfrågan "översvämning" ska kommunerna ta upp i sina översiktsplaner tillsammans med övriga riskfrågor. Riskredovisningen kan ha avgörande betydelse för detaljplanering och ev. bygglov. Denna rapport koncentrerar sig kring redovisningen av denna riskfråga i översiktsplaner och i fördjupningar av översiktsplaner, men mycket av innehållet kan även appliceras på andra riskfrågor i en kommun. Trots att det i många av Sveriges kommuner inträffat upprepade stora översvämningar är detta inte något som kommunerna i någon större utsträckning hittills har tagit i beaktande vid utarbetandet av översiktsplaner.

Fritidsgårdar är troligtvis den enda kommunala institutionen som har biljardbord som standardutrustning. Varför och när började man med det? Detta är frågeställningar som legat till grund för min uppsats. Jag sökte de bakomliggande motiven genom studier med följande tre spår: ? Är det för att stilla ungdomarnas behov av att lära sig något som de inte kan få i hemmet och behöver för att klara sig som medborgare i Sverige? Jag har sökt svaret hos Bourdieu och hans tankar om strategier och habitus.

För att komma till rätta med kommunernas och landstingens mångåriga underskott i början av 1990-talet, infördes god ekonomisk hushållning år 1992 för att skapa balans mellan inkomster och utgifter. Då det inte finns någon tydlig definition på god ekonomisk hushållning infördes balanskravet år 1998 som ett komplement. Balanskravet innebär att intäkterna ska vara större än kostnaderna, det vill säga att ekonomin ska vara i balans. Grundtanken och syftet med införandet av balanskravet är att varje generation ska bära ansvar för de kostnader som den generationen beslutar om och konsumerar samt skapa en långsiktig stabil utveckling av ekonomin. Om en kommun inte får ekonomin i balans och redovisar underskott ska det negativa resultatet enligt 8kap 5a§ Kommunal Lagen kompenseras inom tre år om det inte föreligger synnerliga skäl och kan därmed frångå en budget i balans.

Rotröta i träd medför stora årliga skador och därmed kostnader för det svenska skogsbru­ket. Siffror som brukar nämnas i sammanhanget är 500-1000 Mkr/år. Exempel på orsaker till dessa kostnader är nedklassning av virke, tillväxtförluster, ungskogsdöd, tidigarelagda avverkningar och ökade stormfällningar. Syftet med denna studie var att analysera förekomsten av rotröta hos gran, tall och björk fördelat på ett antal ståndorts-, bestånds- och trädvariabler. Resultaten redovisades för hela landet och uppdelat på regioner.

Riskfrågan "översvämning" ska kommunerna ta upp i sina översiktsplaner tillsammans med övriga riskfrågor. Riskredovisningen kan ha avgörande betydelse för detaljplanering och ev. bygglov. Denna rapport koncentrerar sig kring redovisningen av denna riskfråga i översiktsplaner och i fördjupningar av översiktsplaner, men mycket av innehållet kan även appliceras på andra riskfrågor i en kommun. Trots att det i många av Sveriges kommuner inträffat upprepade stora översvämningar är detta inte något som kommunerna i någon större utsträckning hittills har tagit i beaktande vid utarbetandet av översiktsplaner. Idag är dock många kommuner på gång att göra nya kommuntäckande planer och här kommer riskfrågorna att få större utrymme än tidigare.

I Sverige råder avtalsbundenhet, vilket innebär att företag som ingår avtal med varandra ärförpliktade att hålla sig till dessa. På detta sätt kan två affärspartners bli bundna till varandra.Avtalen är ofta en förutsättning för att företagen ska kunna arbeta tillsammans, strikt handlardet om vem som ska ansvara för vad (Ramberg & Ramberg 2007). Ett problem medlångsiktiga affärsrelationer är att förutsättningar för relationen förändras. Ett exempel är attkonjunktursvängningar medför förändringar hos framförallt kundföretagens behov (Möller& Wilson 2002; Wiersema 1997). Detta öppnar för en diskussion gällande om företag i dessasituationer låter avtalen styra även när förutsättningarna förändras, eller om företagen väljeratt vara flexibla och anpassa sig efter varandras behov.

Stockholms bostadsmarknad är i nuläget avvaktande och försiktig. Bankerna är mycket selektiva i sina val gällande låntagare och själva lånets omfattning. Detta gäller både företag som driver projekt inom fastighetsutveckling och deras potentiella kunder, privatpersoner. Detta tillsammans med höga markpriser och produktionskostnader gör att byggherrarna får allt svårare att driva lönsamma bostadsprojekt. Med den rådande situationen på marknaden ligger utmaningen i att skapa rätt produkt som attraherar köpare och optimerar fastighetsvärdet.

?The European Union recognises that to be more effective in the fight against terrorism andon the world stage generally it must make it´s European Security and Defence Policy (ESDP)fully operational?. Detta uttalande från det Europeiska rådet i september 2001 skapade hosförfattaren ett intresse för att undersöka vilken roll den Europeiska unionen egentligen har ikampen mot terrorismen.Föreliggande uppsats strävar efter att analysera EU: s nuvarande samt framtida potentiellaförmåga att bekämpa internationell terrorism. Inriktningen på uppsatsen är att analysera EU:sstrukturella förutsättningar. Undersökningen är fokuserad på vidtagna åtgärder efter den 11september 2001 och som stöd för analysen utnyttjas tre frågeställningar:1.

Definitionen av ett kooperativt företag är att företaget ägs, nyttjas och kontrolleras av samma människor. Det betyder att medlemmarna i ett kooperativ har flera olika roller att utöva, såväl den som leverantör eller köpare av ett kooperativs produkter, som ägare av kooperativet och som förmånstagare av kooperativets nytta. I de lantbrukskooperativa företagen i Sverige står medlemmarnas insatskapital ofta för en liten del av företagets totala egenkapital. Enligt agentteori kan man förvänta sig att medlemmarna i ett kooperativ inte kommer att utöva sin kontroll på ledningen om den summa som står på spel är liten. Denna risk finns alltså om insatskapitalet är litet.