Syfte: Att finna en metod, enkätform som kan upptäcka tidiga tecken på stressutlöst utmattningsreaktion. Metod: En grupp på 19 personer följdes med en återkommande månadsenkät innehållande 8 frågor under 4 månader. 14 personer kunde fullfölja studien. Vid både studiestart och avslutning gjordes en undersökning med 2 andra väl validerade metoder. (GHQ 12 samt SHC) Avslutningsvis fick gruppen utvärdera månadsenkäten.

Bakgrunden till denna framställning är att det antagits ny lagstiftning på kemikalieområdet inom EU som förkortas REACH. Huvudsyftet med den nya lagstiftningen är att få fram information/kunskap om kemikalier. Den nya lagstiftningen innebär att de svenska kraven på området måste ses över. Vad innebär då dessa nya krav på kunskap för svensk del? Hur kommer dessa krav att påverka företagen? Syftet med framställningen är att med fokus på det kunskapskrav som uppställs i den nya kemikalieregleringen REACH utreda vilka skillnaderna är jämfört med kunskapskravet i miljöbalken (SFS 1998:808).

Medborgardeltagande är enligt lag en del i processen när en detaljplan tas fram. Syftet är att medborgarnas åsikter ska vägas in vid beslutsfattandet och på så vis bidra till mer demokratiska beslut. Men medborgarna är inte de enda som gör anspråk på att påverka besluten. Andra aktörer, så som exploatörer eller andra företag, försöker anpassa planen till sin fördel. Alla dessa parter samt andra faktorer ska i slutänden vägas in i det politiska beslutet.

Kameraövervakning får allt större betydelse för kampen mot brottslighet. En anledning till ökat användande av kameran är liberaliseringen av tillståndsgivandet att inneha en övervakningskamera. En ny lag trädde i kraft 1998 vilken innebar att det har blivit lättare att få kameratillstånd, och t.ex. banker och butiker behöver numera inte söka tillstånd, utan det är tillräckligt att bara anmäla ett innehav av kamera. Resultatet av den nya lagen är bl.a.

Den ekonomiska brottsligheten är ett allvarligt och växande samhällsproblem som drabbarsåväl stat och kommun som enskilda medborgare. Ekobrottsmyndigheten inrättades år 1998och är en specialistmyndighet som ligger under Åklagarmyndigheten. Ekobrottsmyndighetenhar ett stort ansvar och spelar en viktig roll när det gäller att bekämpa den ekonomiskabrottsligheten i vårt samhälle. Syftet med vår uppsats är att undersöka hurekobrottsbekämpningen i Sverige bedrivs idag samt vilka brottsförebyggande faktorer somfinns. Studien begränsas till att omfatta den ekonomiska brottsligheten i eller med anknytningtill en i huvudsak legal näringsverksamhet.För att besvara vår problemformulering genomförde vi fem personliga intervjuer.

Sverige är ett av få länder som har kvar en lagstadgad revisionsplikt och debatten går het idagom vad som skulle hända med företagets intressenter ifall att den tas bort. Vi har därför valtatt fördjupa oss i hur bankens syn är på detta. Hur ser deras situation ut idag vid enkreditgivning och kommer deras insamling av information inför ett kreditbeslut att förändrasom Sverige väljer att införa en frivillig revisionsplikt för de små aktiebolagen?I den svenska regeringen har frågan varit upp många gånger om kravet på revision för småaktiebolag verkligen är till någon nytta för företaget och i så fall väger mervärdet uppkostnaden för företaget? År 1998 ansåg regeringen att det inte fanns motiv nog för att avslårevisionsplikten för små aktiebolag, år 2006 togs det upp på tapeten igen och denna gång villeman göra en grundligare undersökning på frågan.I vår teoretiska del har vi sett närmare på hur bankerna arbetar kring en kreditgivning ochvilken redovisningsinformation som används samt i vilken utsträckning revisionen harbetydelse. Vi har försökt att göra en sammanfattning kring den diskussion som framkommitkring ett borttagande av revisionsplikten, detta för att förtydliga argumenten för läsaren.Den fakta och information som vi har funnit har i huvudsak kommit från artiklar som vi hittatgenom att söka i databasen Business Source Premier, Artikelsök och i bibliotekets ?Album?.Vi har valt att se problemet utifrån bankernas perspektiv och med hjälp av en kvalitativ metodförsökt att lösa vår problemformulering.

Syfte: Att finna en metod, enkätform som kan upptäcka tidiga tecken på stressutlöst utmattningsreaktion. Metod: En grupp på 19 personer följdes med en återkommande månadsenkät innehållande 8 frågor under 4 månader. 14 personer kunde fullfölja studien. Vid både studiestart och avslutning gjordes en undersökning med 2 andra väl validerade metoder. (GHQ 12 samt SHC) Avslutningsvis fick gruppen utvärdera månadsenkäten.

Syfte: Vårt syfte med denna undersökning är i första hand att öka förståelsen för den betydelse som den initiala envägskommunikationen mellan mottagare och sändare har för effektiviseringen av rekryteringsarbetet. I undersökningen vill vi jämföra företagens tanke med de sökandes tolkning av platsannonser för att se om det finns brister i kommunikationen som kan åtgärdas. Metod: Med kvalitativa intervjuer med tre företag och tio potentiella sökande samt en enkät har vi studerat tolkningar av platsannonser. Vi har intervjuat företagen för att förstå idén och personprofilen som annonsen beskriver, och därefter intervjuat tio personer som kunde tänkas söka tjänsterna. Vi har i undersökningen använt en enkät för att avgöra om företagen och de sökande har samma uppfattningar om vad som är viktigt att inkludera i platsannonserna.

Övik Energi AB driver i Husum ett fjärrvärmenät som tillföres energi från M- reals pappersbruk i Husum. Värmen produceras dels genom återvinning av torkluft från en av pappersmaskinerna och dels i en ångvärmeväxlare. Andelen återvunnen värme kontra prima värme antogs, innan fjärrvärmenätet togs i drift 1992, uppgå till 80% respektive 20% vardera. Andelen spillvärme har emellertid visat sig vara betydligt lägre än dessa 80%. Som exempel har andelen under tiden 1998-2001 varit ca 55% av nätets totala värmebehov på 7000 MWh/år.

Aspen (Populus tremula L.) and goat willow (Salix caprea L.) are two important tree species in the aspect of nature conservation. Due to the elimination of forest fires, a former negative attitude towards deciduous trees in forestry and a strong herbivore pressure, these tree species have been negatively affected during the last fifty years. The aim of this study was to investigate whether the occurrence of aspen and goat willow could be related to either human impact or to site properties, such as ground moisture and vegetation type. A side study included an inventory of a number of cyanobacterial tree lichens on aspen and goat willow in order to try to relate the occurrence of these lichens species to stand history and stand properties. The study was performed in Hamra State Forest in northern Dalarna. Nature reserves were compared with stands in managed areas.

The rainforests of the world are important not only to the countries in which they grow but to the world as a whole. They influence oxygen and water circulation as well as carbon sequestration which in turn affect global radiation and global warming. The forest also have great value and in Malaysia as in many other tropical countries large volumes are harvested which leaves great areas of degraded forest with little growth and biological diversity. Due to their low financial value these forests are often transformed and used for other purposes than forestry such as oil palm plantations. The trees are often transported out of the forest using large bulldozers. They are heavy which causes compaction of the forest floor and during transport the top soil layers are moved to improve mobility.

Den fysiska riksplaneringen infördes på 1970-talet för att lösa ökande miljöproblem och markanvändningskonflikter mellan olika intressen ? exploaterande såväl som bevarande, till exempel industrilokalisering och naturvård. Riktlinjerna för denna riksplanering fördes in den nya naturresurslagen 1987, och därefter oförändrat in i miljöbalken 1998 där riktlinjerna i form av ett riksintressesystem återfinns idag. Detta betyder att beslut tagna om markanvändningskonflikter på 1970- och 1980-talet, med denna tids värderingar, fortfarande idag tillåts reglera en stor del av svensk mark- och vattenanvändning. Detta har inte skett helt okritiskt: ända sedan starten har kritik riktats mot systemets otydlighet, dysfunktion och juridiska osäkerhet ? samma kritik som riktas mot det idag.

Denna studie handlar om vårdnadshavares engagemang i sina barns skolgång utifrån ett lärarperspektiv. Om lärare ska kunna lyckas i sin lärarroll krävs det ett bra föräldrasamarbete (Andersson, 2004; Flising, Fredriksson & Lund, 1996; Ivarson - Jansson, 2001). Läraren är den som har skyldighet att ha kontakt med vårdnadshavare. De är även de som har störst möjlighet att kunna påverka relationen till både barnet och vårdnadshavare (Flising, Fredriksson & Lund, 1996; Ivarson - Jansson 2001). Syftet med studien är att undersöka om lärare i dagsläget uppfattar några hinder för att engagera vårdnadshavare i barnens skolgång samt tydliggöra vad lärare vill att vårdnadshavare ska ha engagemang i gällande sina barns skolgång. Undersökningen genomfördes genom en litteraturstudie samt en enkätundersökning.

Medborgardeltagande är enligt lag en del i processen när en detaljplan tas fram. Syftet är att medborgarnas åsikter ska vägas in vid beslutsfattandet och på så vis bidra till mer demokratiska beslut. Men medborgarna är inte de enda som gör anspråk på att påverka besluten. Andra aktörer, så som exploatörer eller andra företag, försöker anpassa planen till sin fördel. Alla dessa parter samt andra faktorer ska i slutänden vägas in i det politiska beslutet.

Belastningsskador är den vanligaste orsaken till arbetsskada. Montörer är den yrkesgrupp som har störst risk att drabbas av belastningssjukdom (1). I en undersökning vid ett medelstort svenskt tillverkningsföretag har gjorts en utvärdering av ett rapporteringssystem för arbetsrelaterad sjukdom. Man rapporterar där regelbundet diagnoser och sjukskrivningstal för större grupper av anställda som söker företagshälsovården för sjukdom som bedöms till övervägande del vara orsakad av arbetet. Syftet med undersökningen har varit att analysera vilken information som kan ges av rutinmässigt rapporterad sjukdomsstatistik och studera om detta kan vara av värde för att påvisa hälsorisker i arbetsmiljön.