REACH - En studie av kunskapskravet i befintlig svensk lagstiftning och den nya kemikalielagstiftningen
Bakgrunden till denna framställning är att det antagits ny lagstiftning på kemikalieområdet inom EU som förkortas REACH. Huvudsyftet med den nya lagstiftningen är att få fram information/kunskap om kemikalier. Den nya lagstiftningen innebär att de svenska kraven på området måste ses över. Vad innebär då dessa nya krav på kunskap för svensk del? Hur kommer dessa krav att påverka företagen? Syftet med framställningen är att med fokus på det kunskapskrav som uppställs i den nya kemikalieregleringen REACH utreda vilka skillnaderna är jämfört med kunskapskravet i miljöbalken (SFS 1998:808). Först redogörs för vad den nya lagstiftningen REACH innebär rent generellt. Sedan utreds kunskapskraven i de två regleringarna var för sig med utgångspunkt i tillgängliga rättskällor. Området som utreds är avgränsat till vad dessa krav kan komma att innebära för tillverkare och importörer av kemikalier eftersom det är dessa kategorier som har störst kunskapskrav på sig redan idag. Det som avses med begreppet kunskapskravet i denna framställning är vilka regler om bevisbörda som ålägger tillverkare och importörer att skaffa sig kunskap, vad dessa regler om kunskapskrav innebär generellt, vad dessa regler innebär för tillverkare och importörer samt vad som händer om dessa regler inte följs med utgångspunkt i tillsynen över kraven och sanktionerna om kraven inte följs.Utgångspunkten för analysen är frågan om vilka konsekvenser som de nya kunskapskraven kan komma att få för dem som berörs av regleringen. En viktig rättskälla för analysen är det delbetänkande av REACH-utredningen som kommit på området, SOU 2007:80. I analysdelen ligger utöver rättskällorna en del intervjumaterial som källor till viss information. Skillnaderna i bevisbördan i de olika förfarandena i REACH behandlas i anlysen liksom frågan om fördelning av kostnader som en förklaring till uppdelningen. Skillnaderna i kunskapskraven för tillverkare och importörer utreds ytterligare med utgångspunkt i kraven på tester i regleringen och ekonomiska effekter av den nya regleringen. Skillander vad gäller tillsyn och saktioner för tillverkare och importörer analyseras också. De nya kunskapskraven för tillverkare och importörer får också vissa konsekvenser för konsumenter rätt till kunskap vilka också tas upp i framställningen. En viktig del av denna framställning om kunskapskravet är frågan om förutsebarhet för tillverkare och importörer om vilka kunskapskrav som kan ställas på dem. För att utreda frågan om förutsebarhet i kunskapskraven måste en annan fråga besvaras. Det är frågan om hur stor möjligheten är att ställa strängare krav på kunskap med hjälp av kemikalievillkor/kunskapsvillkor för kemikalier som, de facto, ställts med stöd i MB. Svaret beror på vilken harmoniserande verkan som den nya regleringen kan anses ha. Två olika åsikter om detta pesenteras och den åsikt som REACH-utredningen sällar sig till är att det är möjligt att ställa strängare krav i vissa fall.Förutom ovanstående analyseras skillnaderna i riskbedömning av kemikalier för svensk del och på EU-nivå och möjliga förklaringar till dessa vilka också kan vara en del i förklaringen till utredningens bedömning avmöjligheten att ställa strängare krav i vissa fall. Tills sist förs en diskussion om den nya regleringen är ett steg mot en hållbar kemikalieanvändning eller inte.