Sökresultat:
1692 Uppsatser om Personlig säkerhet - Sida 18 av 113
En studie om coaching av arbetslösa ungdomar
Syftet med detta examensarbete var att studera hur unga arbetslösa individers personliga utveckling kan främjas av coaching. I studien ingick 28 arbetslösa unga individer mellan 16 och 24 år, varav 16 deltog i projektet Kubik vars mål var att coacha och stödja deltagarna i deras individuella utveckling och reducera risken för att de ska hamna i utanförskap. Metoden bestod av en kombination av intervjuer och ett kvasiexperiment utformade utifrån teorier om coaching av Johansen & Oestrich (2005), McDermott & O'Connor (1998) och Stelter (2003). De specifika beteende- och tankebeskrivningarna som studerades handlade om respondenternas upplevelser och uppfattningar om framtiden, självförtroende och sociala färdigheter och hur de eventuellt kan förändras genom coaching. Intervjuerna var av semistrukturerad karaktär och analyserades med hjälp av IPA (Interpretative phenomenological analysis).
"Det är därför man är med i orkestern, för fikat. Fikat är helt galet gott" : Faktorer som påverkar ungdomar att delta i gruppmusicerande
Fritid beskrivs av ungdomar som na?got som skapar mening i tillvaron. Musiken a?r en stor del av denna fritid. Ma?nga ungdomar lyssnar pa? musik, och en del la?gger fritiden pa? att sja?lva musicera.
Skanskas säkerhet på arbetsplatsen : Personlig skyddsutrustning
This degree projekt deals with Skanska´s safety at the construction site with focus on personal safety equipment. The purpose of this dissertation is to examine how the rules of personal safety equipment are applied and experienced at Skanska´s construction sites.In October 2004 Skanska started a projekt to make the construction sites more safe. With use of a questionnaire we have made a survey at different construction sites. 80 questionaires have been handed out to Skanska´s employees in the southeast region. While they were handed out we conrolled if the employees at Skanska´s construction sites used head protection, easy visible clothing, safety shoes and identification cards.The result of the survey shows how the rules are applied.
En studie om sambandet mellan trivsel, ledarskap och socialt stöd inom personlig assistens
Inom alla verksamheter och organisationer finns det idag någon form av informationssystem. För att effektivisera, förändra och stödja verksamheten har allt fler företag valt att anskaffa ett standardsystem som hjälpmedel. Tyvärr innebär detta även att ett antal problem kan uppstå. Ett av de mest kritiska problemen som bör försöka undvikas är utebliven användaracceptans. Syftet med detta arbete var att undersöka vilka insatser som bör vidtas i arbetet med att anskaffa ett standardsystem, för att förbättra användaracceptansen.
Att sätta gränser: en studie om personliga assistenters förhållninssätt gentemot brukarens rätt till självbestämmande och inflytande i den egna vardagen
För att kunna leva ett så självständigt liv som möjligt ses brukarens rätt till självbestämmande och inflytande över assistansens utformning och innehåll som en ofrånkomlig utgångspunkt enligt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Syftet med denna studie var att undersöka personliga assistenters uppfattning om hur brukarens rätt till självbestämmande och inflytande påverkade deras arbetssituation. Metoden för studien utfördes i form av intervjuer med fem personliga assistenter. I denna studie framkommer det hur arbetsinnehållet, både praktiskt och relationellt, ofta utgör oklarheter där det som personlig assistent kan var svårt att veta vilka arbetsuppgifter ska ingå i assistansen samt hur de ska förhålla sig i olika situationen för att det ska bli rätt. Det visar sig hur personliga assistenters förhållningssätt gentemot brukaren ofta består av gränssättningar av olika slag (organisatoriska gränser, personliga gränser och gemensamma gränser).
De lege ferenda : En kvantitativ studie kring ungdomars och vuxnas inställning till civilkurage
Återigen har ett betänkande om en s.k. "civilkuragelag" gjorts i Sverige, och resulterat i samma slutsats som tidigare: En dylik lagstiftning skulle göra mycket liten skillnad i verkliga livet. Vad som sällan diskuteras från offentligt håll är däremot de bakomliggande faktorer som inverkar på vårt mod att stå upp för moraliska värden eller att säga ifrån vid missförhållanden trots personlig risk. I detta sammanhang är begreppet socialt kapital av särskild betydelse för att belysa påverkande faktorer. Studiens syfte var att mäta attityder kring civilkurage hos en grupp gymnasieungdomar och yrkesarbetande vuxna genom skalan personligt risktagande /mod kopplat till skalor om tillit, social ångest och samhälleligt engagemang, liksom att identifiera attityder till straffsanktionerad lagstiftning på området.
Professionell utveckling : betydelsen av verksamhetsförlagd utbildning i utland
Bakgrund: Globaliseringen gör att den kulturella kompetensen hos sjuksköterskan är viktig. Studier har visat att sjuksköterskestudenter som varit på internationellt utbyte och haft sin verksamhetsförlagda utbildning (VFU) i utland utvecklat en kulturell medvetenhet och personlig utveckling. Få studier har undersökt hur utbytet påverkat studenters professionella utveckling i rollen som sjuksköterska. Syftet var att beskriva sjuksköterskestudenters uppfattning om vad de lärt sig under VFU i utland som de tror har betydelse för deras framtida omvårdnadsarbete. Metod: Studien hade en kvalitativ ansats med en deskriptiv karaktär.
Varför Läxor? : En studie om lärares syn på läxor och vad lärare grundar sig på när läxor inkluderas eller exkluderas i lärprocessen.
Syftet med denna uppsats är att undersöka varför läxan inkluderas eller exkluderas av lärare på högstadium inom Uppsala län. Detta undersöktes genom en nätenkät där lärare fick ta ställning till frågor rörande läxor. Vi analyserade vårt resultat med hjälp av vår teori från Epstein, vilken bestod av kategorierna: Övning, Förberedelse, Deltagande, Personlig Utveckling, Kamratsamspel, Förälder-Elev Relation, Förälder-Lärare kommunikation, Straff, Policy och Public Relations. I resultatet av vår undersökning kom vi fram till att lärare med lägre socioekonomisk bakgrund var de lärare som gav läxor i högst grad medan lärare med högre socioekonomisk bakgrund gav färre läxor. De vanligaste formerna av läxor som de tillfrågade lärarna använde sig av var Deltagande, Övning och Förberedelse.
peer2peer : hur dyrt är gratis?
Detta arbete behandlar de tilläggsprogram som, på senaste tid, börjat spridas med bland annat peer2peerverktyg. Dessa tilläggsprogram, som brukar benämnas spyware alternativt adware, misstänks för att samla in personlig information, så som e-mailadresser och lösenord. Det föreligger en risk att informationen sedan säljs vidare eller används för att exempelvis rikta reklam....
Personliga assistenters psykosociala arbetsmiljö : En kvalitativ studie på ett privat assistansföretag
   Personlig assistans är en relativt ny yrkesgrupp som skall utföra grundläggande behov åt brukaren så att denne har möjligheten att leva som alla andra. I arbetsmiljölagen (1977:1160; AML) finns regler om skyldigheter för arbetsgivare att verka för en god arbetsmiljö för sina arbetstagare samt att förebygga ohälsa och olycksfall. Denna lag utgör en rättighetslag för personliga assistenter. Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) är en rättighetslag för brukare med stora och varaktiga funktionshinder. I denna lag är brukares självbestämmande centralt.Det förekommer dock att bestämmelser i dessa lagar hamnar i konflikt med varandra, vilket medför att personliga assistenters rättigheter ställs mot brukares rättigheter.
Emotional fuckwittage och smug marrieds : Jane Austen i 1990-talets postfeministiska London
Syftet med denna studie är att undersöka vilka motivationsfaktorer som ligger bakom viljan att fortsätta musicera år efter år. Fokus ligger vid blåsorkestern och blåsinstrumentalister, de äldre instrumentalisterna i orkestern. Studien är avgränsad till att vara en positiv undersökning av motivation i samband med musicerande, främst musicerande i grupp.  Uppsatsen handlar om olika motivationsfaktorer som verkar motiverande för att hålla intresset för att musicera vid liv, detta har undersökts genom kvalitativa intervjuer. Efter arbetet med studien har tre olika motivationsfaktorer växt fram, social motivation, motivation genom personlig utveckling samt musikalisk motivation. Motivationsfaktorerna bygger på faktorer som ungdomar pratar om enligt Minda Birgestam och Rebecka Källner (2011), det sociala, personlig utveckling och den musikaliska upplevelsen.
Sjuksköterskors upplevelser av kollegial handledning : en litteraturbaserad studie
Bakgrund: Sjuksköterskans arbete innebär att dagligen möta patienter i olika situationer, ofta komplicerade vilket innebär många tankar och känsloupplevelser.   För att fortsätta utvecklas som sjuksköterska samt bearbeta upplevelser behövs tid till handledning och reflektion. Det finns flera olika handledningsmodeller. Syfte: Syftet med studien är att utifrån tidigare forskning beskriva sjuksköterskors upplevelser av kollegial handledning.  Metod: Litteraturbaserad studie med kvalitativ inriktning. Resultat: Det framkom fyra viktiga    huvudkategorier    med    åtta    underkategorier.    Huvudkategorierna    var, handledningsgruppen, stöd, reflektion och profession. De följande underkategorierna, trygghet och motivation, välbefinnande och kollegialt stöd, bearbetning av känslor, tillfredställelse och bekräftelse, stärkt yrkesidentitet, personlig utveckling samt kvalitet och engagemang.   Diskussion: Sjuksköterskor anser att handledning är viktigt. Ges de inte möjlighet  till  reflektion,  riskerar  känslor  och  upplevelser  att  bli  ett  hinder  i omvårdnadsarbetet. Det är dock viktigt att handledning utförs på rätt sätt, för att ge sjuksköterskorna rätt motivation att medverka i handledning. Sjuksköterskorna når både personlig  och  professionell  växt  genom  att  utbyta  erfarenheter  mellan  kollegor. Konklusion: Sjuksköterskor har behov av handledning, både i form av reflektion för att undvika att känslor och tankar blir ett hinder samt i sin professionella växt. Detta leder till ökad omvårdnadskvalitet..
Det ser så lätt ut när du gör det! : Ett examensarbete om hur tyst kunskap förmedlas.
Vår rapports syfte är att försöka göra oss medvetna och lyfta fram hur vi förmedlar kunskap som vi inte riktigt kan sätta ord på, alltså den tysta kunskapen. Vi vill även belysa eventuella likheter och skillnader som finns i våra respektive arbete vad gäller förmedlandet av tyst kunskap..
"Betoningen är ju på populärmusik" : En uppsats om musiklärares låtval till sin klassundervisning
Syftet med denna studie är att undersöka vilka motivationsfaktorer som ligger bakom viljan att fortsätta musicera år efter år. Fokus ligger vid blåsorkestern och blåsinstrumentalister, de äldre instrumentalisterna i orkestern. Studien är avgränsad till att vara en positiv undersökning av motivation i samband med musicerande, främst musicerande i grupp.  Uppsatsen handlar om olika motivationsfaktorer som verkar motiverande för att hålla intresset för att musicera vid liv, detta har undersökts genom kvalitativa intervjuer. Efter arbetet med studien har tre olika motivationsfaktorer växt fram, social motivation, motivation genom personlig utveckling samt musikalisk motivation. Motivationsfaktorerna bygger på faktorer som ungdomar pratar om enligt Minda Birgestam och Rebecka Källner (2011), det sociala, personlig utveckling och den musikaliska upplevelsen.
Livskvalitet hos personer med svårläkta bensår : Upplevelsen av att leva med svårläkta bensår
Bakgrund: Vid omvårdnad av personer med bensår är det lätt att lägga fokus på bensåret med risk för att den subjektiva upplevelsen kan komma i skymundan. Därför kan det vara viktigt att belysa patienters upplevelser ur ett holistiskt perspektiv. I tidigare forskning har det framkommit att livskvaliteten påverkas negativt där smärta visat sig vara en betydelsefull faktor. Syfte: Att ur ett livskvalitetsperspektiv belysa personers upplevelse av att leva med svårläkt bensår. Metod: En litteraturöversikt baserad på 10 vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats.