Bakgrund Hj?rtsvikt ?r en kronisk och global sjukdom som p?verkar individens fysiska och psykiska v?lbefinnande samt det dagliga livet. Egenv?rd ?r en central del av behandlingen och innefattar att f?lja vissa rader s?som ?vervaka symtom, anpassa kost och v?tskeintag, uppr?tth?lla fysisk aktivitet samt f?lja medicinska ordinationer. Patienters upplevelser av egenv?rd varierar beroende p? resurser, kunskap och stod.

Bakgrund Ensamhet ?r en subjektiv upplevelse av brist p? meningsfulla relationer som p?verkas av h?lsa, livssituation, och den drabbar ofta ?ldre. Eftersom m?nga ?ldre idag v?rdas i hemmet ?r f?rst?else f?r ensamhetens olika uttryck central inom hemsjukv?rd. Syfte Syftet ?r att beskriva ensamhet hos ?ldre patienter inom hemsjukv?rd.

Bakgrund Substansbrukssyndrom ?r ett v?xande samh?llsproblem som p?verkar b?de individen och v?rdsystemet. Personer med substansbrukssyndrom riskerar att bli stigmatiserade och etiketterade, vilket kan skapa hinder f?r att s?ka v?rd och f? adekvat v?rd. Brist p? kunskap och negativa f?rest?llningar kan f?rst?rka stigma och begr?nsa patientens tillg?ng till v?rd.

Kommunen ansvarar för att personer med psykiska funktionshinder har boende och sysselsÀttning. En insats som nÀstan alla kommuner erbjuder för att medverka till detta Àr boendestöd. Efter att ha arbetat som boendestödjare har jag erfarenheten att personer med psykiska funktionshinder tenderar att bli isolerade och leva ett passivt vardagsliv. Syfte med studien Àr att undersöka om personer med psykiska funktionshinder upplever att de har en meningsfull sysselsÀttning och hur insatsen boendestöd kan bidra till att skapa detta. Undersökningen bygger pÄ kvalitativa intervjuer med fem klienter och tvÄ boendestödjare.

NÀr sjuksköterskor möter personer med aids Àr det frÀmst i det palliativa skedet och det Àr dÄ viktigt att ha kunskaper om dessa patienters upplevda problem. Syftet med denna studie var att sammanstÀlla vetenskaplig litteratur rörande svÄrighe-ter som personer som lever med hiv/aids upplever i livets slutskede. En litteratur-studie har anvÀnts som metod och som grund för resultatet har nio vetenskapliga artiklar av god eller medel kvalitet anvÀnts. Resultatet visar pÄ hur olika personer med hiv/aids upplever fysiska besvÀr, psykiska bekymmer, sociala svÄrigheter och spirituella behov i livets slutskede. Det Àr som sjuksköterska viktigt att uppmÀrksamma patienternas problem, för att kunna tillgodose deras behov..

Ett av arbetsterapeutens verksamhetsomrÄden Àr psykiatrin, dÀr klienterna har olika psykiska funktionshinder. Arbetsterapeutens uppgift Àr att med olika medel fÄ klienterna till att utföra aktiviteter. Syftet med studien var att undersöka arbetsterapeuters arbete med motivation i relation till personer med psykiska funktionshinder och hur detta möjliggör aktivitet. Fyra arbetsterapeuter deltog i studien. Fokusgrupp anvÀndes som metod, dÀr interaktion och diskussion undersökningspersonerna emellan beaktas.

Syftet med vÄr studie har varit att undersöka hur bistÄndshandlÀggare inom Àldreomsorgen arbetar med Àldres psykiska ohÀlsa samt hur bistÄndshandlÀggare kan tillgodose Àldres psykiska behov. Vi har genomfört en kvalitativ studie dÀr vi intervjuat fyra bistÄndshandlÀggare och tvÄ metodutvecklare. Resultatet av vÄrt insamlade material valde vi att analysera med hjÀlp av Älderism och rollteorin. Vi gjorde Àven en jÀmförelseanalys dÀr vi gjorde jÀmförelser dels inom materialet men Àven jÀmförelser med tidigare forskning samt litteratur. VÄr studie visar att bistÄndshandlÀggare arbetar med Àldres psykiska ohÀlsa pÄ olika sÀtt beroende pÄ hur lÄngt de vÀljer att dra sitt handlingsutrymme.

Daglig verksamhet för personer med psykisk funktionsnedsĂ€ttning kan sökas som bistĂ„nd via lagar. Ett flertal rapporter menar att dessa personer har en svag förankring pĂ„ arbetsmarkanden och bristen av meningsfull sysselsĂ€ttning Ă€r ett av de mest överhĂ€ngande problem nĂ€r det gĂ€ller kommunernas insatser till mĂ€nniskor med psykiska funktionsnedsĂ€ttningar. Vuxna personer kan lovas en bra materiell försörjning sĂ€rskilt genom arbete. Men arbete ger inte bara materiell vĂ€lfĂ€rd utan det svarar ocksĂ„ mot grundlĂ€ggande mĂ€nskliga krav av samhörighet, meningsfull tillvaro samt utveckling. År 1995 genomfördes psykiatrireformen och syftet med den var att förbĂ€ttra livssituationen för personer med psykiska funktionsnedsĂ€ttningar.

Studiens huvudsyfte var att undersöka upplevelsen av arbetslöshet och dess pÄverkan pÄ individens psykiska vÀlmÄende. Undersökningen avgrÀnsades till att innehÄlla tre faktorer, vilka antogs, ha en avgörande betydelse för arbetslösas psykiska vÀlmÄende. Dessa faktorer utgjordes av ekonomisk pÄfrestning, sjÀlvkÀnsla och sociala relationer/stöd. Vidare undersöktes om kön, Älder och arbetslöshetens lÀngd hade nÄgon betydelse för psykiskt vÀlmÄende. EnkÀt anvÀndes för att undersöka ovanstÄende.

Stress pÄ jobbet har vÀckt stor uppmÀrksamhet de senaste Ären. Generellt kan man sÀga att den psykiska ohÀlsan ökar. Kvinnor och lÀrare Àr överrepresenterade bland de utbrÀnda. Syftet med undersökningen var att genom en enkÀtstudie ta reda pÄ om det fanns nÄgra könsskillnader gÀllande mÀns och kvinnors psykiska ohÀlsa pÄ tvÄ gymnasier i Dalarna. Undersökningen bestod av ett frÄgeformulÀr bestÄende av 18 frÄgor.

Individualisering, individanpassning, individfokusering? kÀrt barn har mÄnga namn. Vad menar vi nÀr vi sÄ gÀrna pratar om att vi har individinriktat arbetssÀtt? Vad betyder detta i en vÀrld dÀr mÀnniskor med funktionshinder kategoriseras i en stereotypisk bild? Individperspektivets definition och tillÀmpning inom omsorgen av personer med utvecklingsstörning och psykiska funktionshinder har utgjort studiens syfte. Lagstiftningens mÄl och intentioner har varit vÀgledande i de frÄgestÀllningarna som intervjuerna i studien bygger pÄ.

Denna uppsats grundar sig pa? vetskapen om att stora internationella fo?retag har uttryckta strategier fo?r att flytta medarbetare internationellt. Uppsatsen grundar sig ocksa? pa? ett uppdrag av IKEA. Syftet a?r att utveckla en prototyp fo?r ett gemensamt centralt datoriserat informationssystem som kan sto?dja internationella medarbetarmobilitetsprocesser.

Bakgrund: Parkinsons sjukdom (PS) ?r en kronisk neurodegenerativ sjukdom d?r behandlingen riktar sig mot symtomlindring. Den individuella symtombilden kr?ver kontinuerliga l?kemedelsanpassningar. Antalet personer med sjukdomen ?kar vilket st?ller st?rre krav p? v?rden att gynna personernas egenv?rd och delaktighet.

BAKGRUND: Det finns idag ungefÀr 148 000 personer med demenssjukdom i Sverige. Under sjukdomsförloppet drabbas nio av tio nÄgon gÄng av nÄgon form av beteendemÀssiga eller psykiska symtom (BPSD). Dessa symtom skapar ett stort lidande för personen med demens och dess nÀrstÄende och Àr ofta en bidragande orsak till flytt till sÀrskilt boende. PÄ det sÀrskilda boendet Àr det viktigt att personalen har kunskap och intresse för att kunna hantera krÀvande situationer som kan uppstÄ vid BPSD SYFTE: Studiens syfte var att belysa hur vÄrdmiljön kan pÄverka förekomsten av beteendemÀssiga och psykiska symtom vid demenssjukdom hos personer som bor pÄ sÀrskilt boende. METOD: En allmÀn litteraturstudie baserad pÄ 20 vetenskapliga artiklar genomfördes.

Denna studie har som syfte att utreda hur fo?rskolla?rare ser pa? dans inom fo?rskolans och fo?rskoleklassens verksamhet, att o?ka kunskapen om vilka fo?rutsa?ttningar som skapas fo?r dansen inom ramen fo?r fo?rskolans och skolans pedagogiska verksamhet. Studien har a?ven avsikt att utreda om flickor respektive pojkar ges lika fo?rutsa?ttningar och mo?jligheter fo?r att dansa. Vi har anva?nt oss av intervjuer fo?r att uppna? detta syfte, och har intervjuat 11 fo?rskolla?rare verksamma i fo?rskola och fem fo?rskolla?rare verksamma i fo?rskoleklass.