Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka hur lÀrare i idrott och hÀlsa ser pÄ och arbetar med elevernas psykiska hÀlsa samt om det finns nÄgra skillnader i deras arbetssÀtt beroende pÄ elevernas Älder.  Jag har anvÀnt standardiserade intervjuer som metod för att samla min empiri. De personer som har intervjuats Àr sju stycken lÀrare i Àmnet idrott och hÀlsa för grundskolans tidigare Äldrar till och med gymnasiet. Resultatet har analyserats med hjÀlp av begreppen patogenes, salutogenes och KÀnsla av sammanhang (KASAM). Alla de intervjuade lÀrarna tycker att det Àr viktigt att arbeta med elevernas psykiska hÀlsa men deras arbetssÀtt och syn pÄ begreppet skiljde sig till viss del Ät. LÀrarna menar att psykisk hÀlsa Àr att mÄ bra, mÄ bra i sjÀlen, som en av lÀrarna uttrycker sig. NÄgra av lÀrarna nÀmnde KASAM-komponenterna hanterbarhet och meningsfullhet som faktorer som pÄverkar den psykiska hÀlsan.TvÄ av lÀrarna har givit eleverna teoretiska uppgifter som berör psykisk hÀlsa och nÄgra av lÀrarna arbetar med samarbetsövningar för att skapa en trygg grupp och pÄ sÄ vis Àven stÀrka elevernas psykiska hÀlsa. MÄnga lÀrare tycker Àven att det Àr viktigt att bekrÀfta eleverna genom att visa eleverna att de ser dem och berömma dem.

SammanfattningPsykiska problem som till exempel schizofreni framstÀlls ofta som kroniska, trots att forskning visar att ÄterhÀmtning Àr möjlig. Hopp som personal förmedlar under en ÄterhÀmtningsprocess har en positiv inverkan pÄ individens tillfrisknande. Syftet med vÄr uppsats Àr att finna sociala faktorer som Àr betydelsefulla vid ÄterhÀmtning frÄn psykiska problem. Sociala faktorer inbegriper Àven mÀnniskors attityder till individer med psykiska problem. VÄr frÄgestÀllning Àr: Vilka sociala faktorer bidrar till att en person med psykiska problem ÄterhÀmtar sig? Med uppsatsen vill vi inge hopp till mÀnniskor med psykiska problem samt till berörd personal.Undersökningen Àr en kvalitativ studie baserad pÄ intervjuer med sex medlemmar i RSMH, Riksförbundet för Social och Mental HÀlsa.

Dagens sta?der sta?r info?r en fo?rta?tning som kommit att bli ett allt mer accepterat ideal inom samha?llsplaneringen. Genom att bygga ta?tt kan den stora efterfra?gan mo?tas som finns pa? att bo i urbana miljo?er. Fo?rta?tningen sker ofta genom att hamn- och industri- omra?den avvecklas i stadens centrala delar vilket frigo?r attraktiva markomra?den.

SAMMANFATTNINGBakgrundDemenssjukdom innebĂ€r att hjĂ€rnceller skadas och dör vilket leder till att hjĂ€rnans funktioner bryts ned med en kognitiv funktionsnedsĂ€ttning till följd. Vidare försĂ€mras vanligtvis minnet och den drabbades personlighet kan komma att pĂ„verkas. Även förmĂ„gan att kommunicera försĂ€mras och uppfattningen och förstĂ„elsen för omgivningen kan förvanskas. Det berĂ€knas att cirka 90 procent av alla svĂ„rt demenssjuka personer nĂ„gon gĂ„ng drabbas av beteendemĂ€ssiga och psykiska symtom. Exempel pĂ„ dessa symtom kan vara agitation, aggression, Ă„ngest och sömnstörningar.

Under senare Är har den psykiska ohÀlsan i arbetslivet tilltagit och inom vÄrden Àr psykisk ohÀlsa ett vanligt problem. För att frÀmja den psykiska hÀlsan hos vÄrdpersonalen bör en optimal arbetsmiljö efterstrÀvas. Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur den psykosociala arbetsmiljön inom slutenvÄrden pÄverkar den psykiska hÀlsan hos vÄrdpersonalen samt hur vÄrdpersonalen hanterade de krav som de stÀlldes inför pÄ arbetsplatsen. Artiklar har sökts i databaserna Pubmed, Cinahl och Psychinfo. Resultatet innefattar 15 kvantitativa artiklar.

Syftet med denna uppsats Àr att utifrÄn ett socialpsykologiskt perspektiv undersöka hur personer med psykisk sjukdom upplever att de blir och har blivit bemötta av mÀnniskor i sin omgivning. Samt att undersöka vilken betydelse de tillskriver sociala relationer och bemötanden för sin psykiska hÀlsa. Studien har en kvalitativ hermeneutisk ansats och baseras pÄ fem semi -strukturerade intervjuer.Resultatet visar att personer med psykisk sjukdom upplever stor brist pÄ förstÄelse och acceptans frÄn sin omgivning nÀr det gÀller hur de har blivit bemötta i relation till sin psykiska sjukdom. Resultatet visar ocksÄ att personer med psykisk sjukdom vÀrdesÀtter gemenskap och samhörighet som Àr prÀglad av förstÄelse och acceptans.För att analysera resultatet av studien har följande teorier anvÀnts; den psykiska strukturens förutsÀttningar, sociala relationers karaktÀr - avseende emotionerna skam och stolthet, mÀnniskan som social varelse och depressionens socialpsykologi.I analysen framkommer att bristen pÄ förstÄelse och acceptans pÄverkar intervjupersonerna sjÀlvbild pÄ ett negativt sÀtt. Konsekvensen blir en bristande tillit bÄde till sig sjÀlv och andra och resulterar i försvÄrandet av att upprÀtthÄlla optimalt differentierade sociala relationer. Att intervjupersonerna vÀrdesÀtter gemenskap och samhörighet som Àr prÀglad av förstÄelse och acceptans tolkas som att intervjupersonerna genom förstÄelse och acceptans blir speglade pÄ ett sÀtt som stÀrker det sanna sjÀlvet. Speglingen förmodas vara betydelsefull utifrÄn att intervjupersonerna med hjÀlp av den positiva speglingen kan skapa meningar som tillskriver den egna identiteten vÀrdet av ett autentiskt sjÀlv.

Bakgrund:I Sverige lever cirka 20 000 personer med en stomi. De vanligaste orsakerna till att personer stomiopereras Ă€r att hon eller han lider av Ulcerös Colit, Morbus Crohn eller cancer i tjock- eller Ă€ndtarm. Vid en stomioperation leds tarmen ut genom bukhinnan och sys fast pĂ„ huden. Öppningen tĂ€cks med stomibandage som samlar upp avföringen. Syfte:Syftet med litteraturstudien var att beskriva patienters upplevelser av att leva med en tarmstomi.

Den vanligaste cancersjukdomen som kvinnor drabbas av Àr bröstcancer. UngefÀr 15-20 kvinnor insjuknar varje dag i Sverige. Ett cancerbesked Àr för de allra flesta emotionellt pÄfrestande och mÄnga relaterar ordet cancer med döden. Psykiska kriser kan utlösas helt plötsligt och ovÀntat av yttre pÄfrestningar, det vill sÀga traumatiska hÀndelser. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt Àr att belysa den mentala hÀlsan hos kvinnor som drabbats av bröstcancer.

Det har tidigare forskats pÄ sambandet mellan tillfÀlliga anstÀllningar och individers vÀlbefinnande. Forskningen har dÀremot inte uppmÀrksammat om lÀngden pÄ den ÄterstÄende avtalstiden har nÄgon inverkan pÄ de anstÀlldas psykiska hÀlsa. Syftet med denna studie var att undersöka om lÀngden pÄ den ÄterstÄende kontraktstiden kan predicera fotbollsspelares psykiska hÀlsa. Studien kontrollerade Àven om Älder, förÀldraskap och planer för framtiden kunde ha nÄgon inverkan pÄ spelares psykiska hÀlsa i relation till ÄterstÄende kontraktstid. Detta undersöktes genom en enkÀtstudie dÀr 101 professionella fotbollsspelare frÄn fem svenska elitlag deltog.

Bakgrund: Diabetes typ 1 ?r en l?ngvarig sjukdom som kr?ver omfattande egenv?rd f?r att undvika komplikationer p? l?ng och kort sikt och f?r att ha en god livskvalitet. Traditionellt har synen p? patientutbildning varit att kunskaps?verf?ring fr?n v?rdpersonal till patient resulterar i ett l?rande och d?rmed i god metabol kontroll. Nyare forskning visar d?remot vikten av att f? bearbeta de emotionella aspekterna, att kunna acceptera sjukdomen och integrera den i livet.

I Sverige drabbas ungefÀr 27 personer av hjÀrtstopp varje dag i och utanför sjukhus. Det Àr alltsÄ ca 10 000 mÀnniskor varje Är som fÄr plötsligt hjÀrtstopp utanför sjukhus. Det Àr av största vikt att behandling pÄbörjas sÄ fort som möjligt för att öka chanserna för överlevnad. Det Àr svÄrt att förutsÀga vilka som kommer drabbas av hjÀrtstopp. Eftersom sjuksköterskan i sitt yrke kan trÀffa pÄ dessa patienter, oavsett arbetsplats, Àr det en fördel att veta hur hjÀrtstoppet pÄverkat patienten.

Föreliggande studie avser att öka förstÄelsen för hur boendepersonal ser pÄ och arbetar medbrukarinflytande för personer med psykiska funktionsnedsÀttningar. För att kunna göra detta formulerades tre forskningsfrÄgor, vilka avser att undersöka boendepersonals syn pÄ syftet med brukarinflytande, deras upplevelse av hur de kan frÀmja respektive hindra förutsÀttningar för brukarinflytande samt vilken pÄverkan brukarinflytande kan ha pÄ deras arbete. För att kunna besvara studiens frÄgestÀllningar har fem kvalitativa intervjuer genomförts med personal pÄ boenden för personer med psykiska funktionsnedsÀttningar. Studien har vidare analyserats utifrÄn följande teoretiska utgÄngspunkter; det relationella maktperspektivet, Franzéns makttriangel, den professionella makten och brukarrollen, handlingsutrymme samt paternalism och empowerment. Resultatet visar att brukarinflytande har en förÀnderlig karaktÀr och varierar i utformning och styrka beroende pÄ kontext och brukarens personliga förutsÀttningar.

SammanfattningTrots ett vĂ€xande antal evidensbaserad forskning rörande fysisk aktivitet och naturvistelse som depressionslindring saknas det studier som gjorts pĂ„ dessa tvĂ„ i kombination. Syftet Ă€r att göra en pilotstudie som undersöker om regelbundna promenader i skogsmiljö kan pĂ„verka depressionsgraden hos personer med depression. FrĂ„gestĂ€llningar:Kan promenader i skogen tvĂ„ gĂ„nger i veckan under fem veckor sĂ€nka depressionsnivĂ„n hos personer med depression?Vilken Ă€r den akuta effekten pĂ„ sinnesstĂ€mningen av en 1,5 - 2 timmar lĂ„ng skogspromenad hos personer med depression?Hur uppfattar personer med depression som gĂ„tt tvĂ„ stycken 1,5 ? 2 timmar skogspromenader i veckan i fem veckor att det pĂ„verkat deras psykiska hĂ€lsa?MetodEn interventionsstudie med en försöksgrupp utfördes under vĂ„ren 2013. Åtta deltagare med depressionssymtom gick ut pĂ„ promenad i naturmiljö tvĂ„ gĂ„nger i veckan i fem veckor.

BAKGRUND: Demenssjukdom Àr vanligt förekommande hos Àldre. Med ökat antal Àldre i samhÀllet kommer andelen demenssjuka personer ocksÄ att öka. Det Àr vanligt med Beteendestörningar och Psykiska Symtom vid Demens (BPSD) och dessa kan pÄverka de demenssjukas livskvalitet negativt samt orsaka stort lidande. OmvÄrdnadsÄtgÀrder för att minska förekomsten av BPSD beskrivs och kan sökas i aktuell omvÄrdnadsforskning. SYFTE: Studiens syfte var att, utifrÄn aktuell omvÄrdnadslitteratur, beskriva omvÄrdnadsÄtgÀrder, vid BPSD, som distriktssköterskan kan anvÀnda i arbetet med demenssjuka personer pÄ ordinÀrt eller sÀrskilt boende.

Fritidshemmens arbete med vila och rekreation befinner sig i skuggan av de ?vriga delar som ?terfinns i fritidshemmets uppdrag. ?tminstone r?der det ett forskningsgap g?llande hur l?rare i landet arbetar med dessa begrepp i praktiken. Genom v?r kvalitativa intervjustudie str?var vi efter att kunna bidra med mer underlag till forskningsf?ltet g?llande arbetsg?ngen kring vila och rekreation utifr?n ett policy enactment-teoretiskt perspektiv.