Syftet med föreliggande studie var att fÄ en fördjupad förstÄelse för vad relationen med hundar kan betyda för nÄgra personer med funktionsnedsÀttning. Semi-strukturerade intervjuer genomfördes med stöd av en observationsguide. Urvalet bestod av sex personer med funktionshinder, vilka arbetar i en daglig verksamhet som bedrivs som ett hunddagis. Intervjuteman var vÀlmÄende/psykisk hÀlsa, sjÀlvkÀnsla/sjÀlvförtroende, hÀnsyn samt empati. Resultatet visade att hundarna bidrog till vÀlmÄende pÄ flera olika vis, bland annat genom att vara en kÀlla till trygghet, vÀnskap och glÀdje.

N?r jag p?b?rjade mina studier p? kandidatprogrammet Kultur drog jag mig f?r att svara p? fr?gor om vad jag g?r om dagarna. Jag m?rkte att jag sk?mdes till f?ljd av mitt studieval. Jag tyckte det var sv?rt att bem?ta det ifr?gas?ttande och den of?rst?else som jag upplevde att folk i min omgivning m?tte mig med.

Det finns riktlinjer för hur webbplatser kan anpassas för personer med kognitiva funktionhinder, men Ànnu har ingen enighet uppnÄtts nÀr det gÀller hur man bÀst gÄr tillvÀga för att skapa tillgÀngliga webbplatser för mÄlgruppen. Det finns flera former av kognitiva funktionshinder. DÀrför behövs undersökningar som fokuserar pÄ hur man skapar tillgÀngliga webbplatser för personer med de olika formerna av funktionshindret. En fallstudie har dÀrför utförts genom detta arbete, för att ta reda pÄ hur tillgÀnglig Kristianstad Biblioteks webbplats Àr för unga personer med lindrig utvecklingsstörning. Webbplatsen har studerats genom ett anvÀndningstest som utförts tillsammans med mÄlgruppen.

Det kognitiva funktionshindret medför att personer med utvecklingsstörning har svÄrt att skaffa information och uttrycka behov. Den forskning som hittills genomförts baserar sig till stor del pÄ hur andra beskriver deras delaktighet. Syftet med studien var att undersöka hur delaktighet upplevs av den funktionshindrade och dennes nÀtverk dels dÄ det gÀller möjlighet för den funktionshindrade att sjÀlv kunna skaffa information och dels möjlighet för den funktionshindrade att bestÀmma om olika aktiviteter. En bildsatt intervjuguide ?delaktighetsintervjun? baserad pÄ ICIDH 2s livsomrÄden som utvecklades i projektet ?Enkla bÀrbara datorer för personer med utvecklingsstörning? anvÀndes.

Studien Àr gjord i form av en kvalitativ studie dÀr syftet Àr att genom berÀttelser frÄn personer med Aspergers syndrom förstÄ vilken betydelse just detta funktionshinder kan ha för skolgÄngen. Studien bygger pÄ livsberÀttelser frÄn en kille och en tjej som beskriver sin syn pÄ sitt funktionshinder samt vilka svÄrigheter och möjligheter de har stött pÄ under skolÄren. I studien redovisas Àven relevant litteratur om Aspergers syndrom och olika metoder samt strategier lÀraren kan anvÀnda sig av i undervisningen. Dessa metoder och strategier kan bilda en grund för strukturering och planering av skoldagen och skolmiljön sÄ att eleverna fÄr det stöd deras funktionshinder krÀver och sina behov mötta. Resultatet visar att tydlighet och struktur Àr viktiga delar för personer med Aspergers syndrom.

Bakgrund Arbetsterapeuten skiljer sig fr?n andra v?rdprofessioner i den bem?rkelsen d? de arbetar f?r att m?jligg?ra f?r personer att kunna utf?ra meningsfulla aktiviteter i st?llet f?r att ?terst?lla kroppsliga funktioner. Aktiviteter i natur och tr?dg?rd ?r uppskattade meningsfulla aktiviteter som ger flera h?lsosamma effekter. Det har tidigare inte varit vanligt att diskutera arbetsterapi ur ett folkh?lsoperspektiv.

Syfte: Att belysa hur faktorer inom omrÄdena person, miljö och sysselsÀttning kan pÄverka delaktigheten hos personer med stroke vid rehabilitering i hemmet. Metod: Genom en litteraturstudie har tio vetenskapliga artiklar av kvalitativa och kvantitativ art analyserats utifrÄn Internationell klassifikation av funktionstillstÄnd, funktionshinder och hÀlsa (ICF) och Person Environment Occupation Model (PEO).Resultat: Resultatet visade att vÄrdtagare som rehabiliterats i sin hemmiljö upplever mer delaktig i rehabiliteringen i jÀmförelse med vÄrdtagare som har genomgÄtt sin rehabilitering pÄ sjukhus. Betydelsefulla faktorer till den ökade delaktigheten Àr bland annat att vÄrdgivare fÄr anpassa sig till vÄrdtagaren, som dÀrmed fÄr ett ökat medbestÀmmande. VÄrdtagare upplever en trygghet nÀr rehabiliteringen Àger rum i hemmet, eftersom det Àr dÀr de har sina gamla aktivitetsmönster. VÄrdgivare fÄr Àven större möjligheter att identifiera vilka aktiviteter som tidigare varit meningsfulla för vÄrdtagaren. Minskad delaktighet kopplas i flera studier till informationsbrist hos vÄrdtagarna angÄende deras nya livssituation och rehabiliteringsinsatser.

Bakgrund: Att ?ldras ?r en naturlig process som kan leda till f?r?ndringar i meningsfulla aktiviteter, vilket kan p?verka ?ldre personers h?lsa och delaktighet. Arbetsterapeuter m?ter ?ldre personer i sin vardag f?r att delvis uppr?tth?lla h?lsan genom aktivitetsbaserade insatser, samt fr?mja sj?lvst?ndighet och deltagande i aktiviteter. Tidigare studier har visat att aktiviteten dans, som meningsfull aktivitet, har bidragit till ett aktivt och h?lsosamt liv, samt skapa en k?nsla av samh?righet hos ?ldre personer.

Syftet med den h?r studien ?r att unders?ka hur styrdokument f?r folkskolan och l?roverken skiljer sig i synen p? uppfostran, ordning, uppf?rande och disciplin?ra ?tg?rder mot elever, perioden 1842-1955, samt hur denna syn f?r?ndras under den unders?kta perioden. Studiens fr?gest?llningar ?r: Vad ?r synen p? uppfostran, ordning, uppf?rande och disciplin?ra ?tg?rder mot elever i styrdokumenten f?r folkskolan respektive l?roverken, perioden 1842-1955? Vilka likheter och skillnader finns mellan synen p? uppfostran, ordning, uppf?rande och disciplin?ra ?tg?rder mot elever i styrdokumenten f?r folkskolan respektive l?roverken, perioden 1842-1955? Studien till?mpar en kvalitativ inneh?llsanalys. Det inneb?r en textanalys d?r textinneh?llet i styrdokumenten f?r folkskolan och l?roverken granskas.

Studien Àr genomförd för att se hur skolan kommunicerar med vÄrdnadshavare medbarn/ungdomar med funktionshindret ADHD. Studien bygger pÄ intervjuer medvÄrdnadshavare som har upplevt barn med ADHD, detta gör studiens resultatverklighetstroget."En skola för alla" innebÀr Àven en skola för elever med funktionshinder som ADHD.VÄrdnadshavare till barn/ungdomar med ADHD vill uppleva en delaktighet i sitt barnsskolgÄng. Denna delaktighet kan underlÀttas genom kommunikation och skapa en interaktionmellan hem och skola.En slutsats vi kan dra Àr att en interaktionistisk kommunikation Àr grunden till en fungeranderelation mellan lÀrare och vÄrdnadshavare. Informanterna förstÀrker Àven denna slutsatsgenom att poÀngtera vikten aven fungerande tvÄvÀgskommunikation..

För att hjÀlpa personer med funktionshinder som Àr arbetslösa och/eller sjukskrivna tillbaka ut i arbetslivet arbetar Arbetsförmedlingen (AF) med arbetslivsinriktad rehabilitering. Syftet med studien var att beskriva arbetsterapeuters insatser med arbetslivsinriktad rehabilitering. För att studera det intervjuades sju arbetsterapeuter, verksamma inom arbetslivsinriktad rehabilitering. UtifrÄn studiens syfte utvecklades en intervjuguide. Intervjuerna analyserades enligt Graneheim och Lundmans system för innehÄllsanalys och ledde fram till fyra teman ?Arbetsterapeuters roll vid arbetslivsinriktad rehabilitering?, ?Arbetsterapeuters insatser och arbetsuppgifter?, ?Arbetsterapeuters utvÀrderingar av resultaten vid rehabilitering? och ?Arbetsterapeuters beskrivning av mÄl inom arbetslivsinriktad rehabilitering?.

Syfte: Att unders?ka hur projektifiering p?verkar kulturella initiativ och deras f?rm?ga att skapa varaktig samh?llsf?r?ndring. Studien belyser de utmaningar och m?jligheter som uppst?r n?r kulturella akt?rer navigerar i en projektbaserad sf?r. Teori: Studien utg?r fr?n Standings (2011) teori om prekaritet samt institutionell teori.

ABSTRAKTPersoner med psykiskt funktionshinder Àrden persongrupp som statistiskt sett har minst chans att komma ut i arbete. Enarbetsrehabiliteringsmetod som enligt internationell forskning visat sig varaden mest effektiva för dessa personer Àr Individual Placement and Support(IPS), men kunskap om hur metoden fungerar i Sverige Àr Ànnu bristfÀllig.Syftet var att belysa IPS-coachers uppfattning om vad som pÄverkat arbetsrehabiliteringenför klienter med psykiskt funktionshinder inom tvÄ IPS-program i norraSverige.  Metoden som anvÀndes var attanalysera Ätta IPS-coachers dokumentation kring 65 klientersarbetsrehabilitering under totalt tvÄ Är med hjÀlp av kvalitativinnehÄllsanalys. Ett övergripande tema kunde skapas ?Motivation och förmÄga att se vÀrdet av IPS möjliggör en fungerandearbetsrehabilitering?, som bestod av de fyra huvudkategorierna: ?Klientcentrerat arbetssÀtt för att skapa ochupprÀtthÄlla klientens motivation, ?Klientens hÀlsa, livssituation ochstrategier för konstruktiv anpassning?, ?Betingelser för lÀmplig arbetsplats? och ?Spelregler i samarbetet?. UpprÀtthÄllandetav motivation visade sig vara mycket komplext dÄ det pÄverkas av sÄ mÄngaaspekter och för personer med psykiskt funktionshinder kan det vara extrasvÄrt.

Bakgrund En ryggm?rgsskada p?verkar funktionen och f?rm?gan att kunna vara delaktig i dagliga aktiviteter p? flera s?tt. Personer som drabbats av en ryggm?rgsskada har visat sig ha st?rre risk att utveckla psykisk oh?lsa ?n den ?vriga befolkningen. De som i ett tidigt stadium efter skadan m?r s?mre psykisk har ?ven en ?kad risk att isolera sig och inte vara delaktig i aktiviteter i samh?llet.

Syftet med denna studie var att genom en forskningsöversikt beskriva arbetsterapeutiska omrÄden och interventioner för rehabilitering av personer med kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL), med klassifikationen av funktionstillstÄnd, funktionshinder och hÀlsa (ICF) som analys redskap. Artiklar söktes pÄ databaserna Cinahl och PubMed. Genom datoriserad sökning har 14 artiklar valts ut. Artiklarna har analyserats genom kvalitativ innehÄllsanalys, och kodning har skett utifrÄn tre av ICF?s kategorier: aktivitet, delaktighet och omgivningsfaktorer/personfaktorer.