Bakgrund: Hj?rtstopp drabbar hundratusentals m?nniskor i v?rlden ?rligen. Trots att fler m?nniskor ?verlever beskrivs l?ngvariga fysiska, psykiska, sociala och existentiella konsekvenser. Omv?rdnadens roll ?r central f?r ?terh?mtning och anpassning till livet efter h?ndelsen, d?rf?r beh?vs mer kunskap inom omr?det.

Syftet med denna studie var att undersöka hur pedagoger vid en sÀrskola anvÀnder sig av pedagogisk dokumentation för att ÄskÄdliggöra lÀrande och utveckling hos elever samt problematisera hur pedagogerna ser pÄ pedagogisk dokumentation som medel för elevernas delaktighet i lÀroprocesserna. Vilken syn har pedagogerna pÄ begreppet lÀrande? Vad Àr dokumentationens primÀra syfte? Vilken betydelse har den pedagogiska dokumentationen för elevernas delaktighet? För att besvara vÄra frÄgestÀllningar har vi intervjuat tvÄ verksamma specialpedagoger pÄ en sÀrskola. Denna studie utfördes kvalitativt med intervjuer utifrÄn en halvstrukturerad intervjuguide. VÄr empiriska studie har visat att pedagogerna anser att dokumentationen har stor betydelse för elevens delaktighet och metakognition.

Trots att de flesta behandlingshem i Sverige sÀger sig anvÀnda tekniker inom ramen för KBT finns det begrÀnsad forskning om dess effektivitet. UtifrÄn tvÄ studier syftade uppsatsen till att belysa hur personal, som arbetar med ungdomar med neuropsykiatriska funktionshinder, upplever att de arbetar utifrÄn kognitiv beteendeterapeutisk teori för att utveckla ungdomarnas sociala fÀrdigheter. Först utfördes en kvalitativ enkÀtstudie. För att fÄ mer djup i materialet genomfördes ocksÄ en intervjustudie.

Syftet med arbetet Àr att kartlÀgga hur en organisation arbetar med tillgÀnglighet för anstÀllda med ett funktionshinder, samt vilka eventuella hinder organisationen stöter pÄ i förbÀttringen av tillgÀngligheten inom organisationen. Studien Àr en kvalitativ undersökning dÀr vi gjorde sju enskilda intervjuer med olika personer inom organisationen. Vi intervjuade personer inom organisationen som var chefer och arbetar med arbetsmiljö och tillgÀnglighet samt Àven medarbetare. Vi fick Àven möjlighet till att intervjua ett par personer med funktionshinder. Resultatet visade att tillgÀngligheten Àr mycket god inom organisationen.

Syfte: Studien syftar till att unders?ka vilka erfarenheter n?gra fokusgrupper l?rare i fritidshem, knutna till anpassade grundskolan, har av undervisning p? fritidshem med fokus p? de kompletterande och kompensatoriska uppdragen. Teori: Studien utg?r fr?n Gert Biestas utbildningsfilosofiska teoribildning och Pierre Bourdieus symboliska kapital. Biesta kritiserar synen p? l?randet som en individuell angel?genhet d?r eleven blir ett objekt i utbildningssystemet. I st?llet beh?ver eleven definieras som ett subjekt vars l?rande utg?r fr?n aktivt handlande i samspel med omgivningen, d?r den vuxne blir elevens medunders?kare av v?rlden och ser det ov?ntade i varje m?te som ny erfarenhet.

L?rare f?rv?ntas ha en god samverkan med f?r?ldrar. Forskningen st?djer id?n om en god l?rar-f?r?ldrarelation, d? den gynnar barnens utveckling i skolan. Denna studie lyfter l?rarnas perspektiv p? relationen utifr?n olika principer p? hur relationen b?r se ut.

Parkinsons sjukdom Àr en neurologisk sjukdom, som frÀmst drabbar motorik, men Àven kan pÄverka psykosociala och kognitiva funktioner. Studiens syfte var att kartlÀgga aktiviteter och upplevd delaktighet hos en grupp personer med Parkinsons sjukdom (n = 10). En semistrukturerad intervju gjordes med genomgÄng av aktiviteter under ett dygn. Data analyserades utifrÄn aktivitets- och delaktighetsdomÀnerna i ICF. JÀmförelse med tidigare forskningsresultat visade att personerna i den aktuella undersökningsgruppen Àgnade mer tid Ät personlig vÄrd, men mindre tid Ät vila och TV-tittande.

 Gruppen personer med psykiska funktionshinder har varit och Àr Àn idag en diskriminerad grupp i samhÀllet. Det Àr den grupp av funktionshindrade som har det sÀmst stÀllt, bÄde ekonomiskt och hur de blir bemötta av allmÀnheten. För att stÀrka den enskilda brukarens stÀllning i samhÀllet och för att kunna leva ett sjÀlvstÀndigt sÄ krÀvs adekvata sociala fÀrdigheter för att kunna interagera med omgivningen. Social fÀrdighetstrÀning Àr en av mÄnga arbetsmetoder som har som syfte att stÀrka individens sociala kompetens och som Àr den hÀr studiens fokus. Den hÀr studien anvÀnder sig av en kvalitativ metod för att genom intervjuer med bÄde personal och brukare studera deras upplevelser och erfarenheter av arbetsmetoden social fÀrdighetstrÀning. Syftet med studien Àr sÄledes att frambringa kunskap om och förstÄelse av social fÀrdighetstrÀning. Resultatet visar pÄ positiva upplevelser och erfarenheter av arbetsmetoden frÄn bÄde brukare och personal.

Denna examensrapport innehÄller resultatet av en litteraturstudie inriktad mot datorbaserade hjÀlpmedel för personer med funktionshinder och i huvudsak blinda anvÀndare. Litteraturen omfattas av böcker, artiklar och webbmaterial som diskuterar problem som kan uppstÄ i datorinteraktion för anvÀndare med funktionshinder och specifikt blinda anvÀndare.Under arbetet med denna examensrapport har Àven intervjuer genomförts med personer inom branschen för datorbaserade hjÀlpmedel för synskadade och denna rapport sammanfattar det material som samlades in under intervjuerna.Rapporten syftar till att belysa problematiken med att överföra visuellt representerad information till en form som blinda anvÀndare kan hantera. Detta inkluderar Àven diskussioner kring nÄgra av de anpassningar som vanligtvis anvÀnds för att lösa problematiken..

KarriÀretablering - en krokig vÀg framÄtEn studie i karriÀrskapandet för individer med avslutad gymnasiesÀrskolaMonica LalanderSammanfattningSyftet med denna studie Àr att studera karriÀrskapandet inom mÄlgruppen unga med ett lindrigt intellektuellt funktionshinder med avseende pÄ identifikation, upplevelser av tillhörighet och individuellt handlingsutrymme. Studien har ett aktörsperspektiv och forskningsintresset Àr att erhÄlla en djupare förstÄelse för hur individer med sÀrskolebakgrund bli bemötta, kÀnner tillhörighet samt hur deras förvÀntningar har uppfyllts i övergÄngen frÄn gymnasiesÀrskolan till etableringen ut i vuxenlivet.Undersökningen har en kvalitativ ansats och omfattar tvÄ datainsamlingsmetoder i form av enkÀtinsamling av data samt semistrukturerade intervjuer. Totalt medverkar 15 respondenter i studien. I tidigare kunskapsöversikt inom forskning framkommer det att det saknas i princip vetenskapliga studier i Skandinavien som fokuserar pÄ unga vuxna med lindriga intellektuella funktionshinder, dÀrför finns det en kunskapslucka och ett samhÀlligt intresse av att fÄ syn pÄ denna mÄlgrupps karriÀretablering.Studiens resultat Àr att hur etableringsfasen tar sitt uttryck Àr beroende av en mÀngd olika orsaker. Individuella framgÄngsfaktorer samt de viktiga signifikanta andra personerna lyser som en röd trÄd igenom respondenternas berÀttelser och har en stor betydelse för hur navigeringen inom möjlighetshorisonten kommer att ta sig i uttryck framöver.

Johansson, A (2007) Bra metoder för alla ? livsnödvÀndigt för elever med neuropsykiatriska funktionshinder - om specialpedagogiska metoder inom gymnasieutbildning (Good Working Methods for All - a Vital Necessity for Students with Neuropschyciatric Disabilities - about specialpedagogy methods in upper secondary school). LÀrarutbildningen, Specialpedagogiska magisterutbildningen, Malmö högskola. Syftet med denna studie var att undersöka hur ungdomarna med neuropsykiatriskt funktionshinder upplevt sin skolsituation pÄ A-skolan samt vilka specialpedagogiska metoder som tillÀmpas som stöd/hjÀlp till elever inom A-skolan. Min studie Àr en intervjustudie dÀr tvÄ olika grupper, en grupp som sjÀlva upplevt studiesituationen pÄ A-skolan, sju tidigare elever, och en grupp professionella yrkesutövare, fyra pedagoger intervjuas.

Huvudsyftet med studien har varit att beskriva upplevelser och svÄrigheter om hur kognition pÄverkar vuxna MMC patienters möjlighet att uppnÄ delaktighet och sjÀlvbestÀmmande. De frÄgor som har stÀllts Àr: 1.) Vad pÄverkar den hÀlsorelaterade livskvaliteten hos informanterna? 2.) Hur beskriver informanterna sjÀlvbestÀmmande och delaktighet i den dagliga livsföringen? 3.) I vilken utstrÀckning upplever informanterna att de kan pÄverka den egna förmÄgan till sjÀlvbestÀmmande och delaktighet i den dagliga livsföringen? Kvalitativ metod har anvÀnts dÀr totalt Ätta patienter i Äldrarna mellan 20-55 Är och som alla hade diagnosen MMC ingick. Huvudresultatet visar att flera faktorer pÄverkar MMC-patienters upplevelse av sjÀlvbestÀmmande och delaktighet. NÄgra faktorer som pÄverkar Àr kognition, bristande diagnoskunskap, ekonomi och arbete, utbildning och tillgÀnglighet med flera.

Bakgrund: Diabetes mellitus typ 2 ?r en globalt v?xande kronisk sjukdom som orsakar omfattande komplikationer och f?rtida d?d. Den utvecklas gradvis genom insulinresistens och minskad insulinproduktion och ofta kopplat till livsstilsfaktorer som ?vervikt och fysisk inaktivitet. Behandlingen bygger p? l?ngsiktiga f?r?ndringar av levnadsvanor d?r egenv?rd och st?d fr?n v?rden ?r avg?rande f?r att stabilisera blodsockret och f?rebygga f?ljdsjukdomar.

Detta examensarbete syftar till att undersöka om funktionsnedsÀttningen stamning orsakar psykiska problem och om dessa har samband med undvikande beteende, som kan pÄverka delaktigheten i samhÀllet och dÀrmed individens hela tillvaro. Det finns empiriskt stöd för att stamning orsakar problem av psykologisk karaktÀr i form av internaliserad skam, vilket har uppmÀts med ISS. Det undvikande beteende som följer av skam, eller behovet att undvika att stamma, ökar risken för minskad delaktighet, vilket, i sig, kan orsaka ohÀlsa. Ett ökat talflyt skulle dÀrmed kunna minska skam och undvikande beteende och pÄ sÄ sÀtt möjliggöra ökad delaktighet. DÀrför bör personer med stamning erbjudas bÄde talterapi och tekniska hjÀlpmedel i syfte att öka tillgÀngligheten för personer som stammar.

Syftet med den hÀr studien var att skapa en förstÄelse för och beskriva arbetsterapeuters erfarenheter och resonemang kring att motivera personer med Multipel skleros (MS) till aktivitet och delaktighet i vardagen.En kvalitativ ansats valdes för att besvara syftet, för att samla in data till studien genomfördes semistrukturerade intervjuer med sex arbetsterapeuter inom tvÄ olika organisationer. Data som samlades in analyserades utifrÄn en kvalitativ innehÄllsanalys som resulterade i tre kategorier: Att underlÀtta utförande av aktivitet; Att sÀtta mÄl tillsammans med klienten; Att informera, bekrÀfta och skapa en relation.Resultatet visade att motivation till delaktighet i aktivitet kan variera beroende pÄ vad personer med MS sjÀlv anser vara viktigt, vad de har för förutsÀttningar och pÄ vilket sÀtt de kan utföra sina aktiviteter. Det framkom ocksÄ hur viktigt det Àr att kunna ha en överenskommelse med personer som drabbas av MS för att skapa ett bra samarbete och tillsammans strÀva mot samma mÄl. Vidare framkom det av resultatet att informera, bekrÀfta och skapa en bra relation med personer leder till att motivationen till delaktighet i aktivitet lÀttare kan skapas hos personer med MS.Genom att möta personen pÄ ett pedagogiskt sÀtt skapas en förstÄelse för de tankar, kÀnslor och beteende som kommer av den pÄfrestande situationen som sjukdomen innebÀr..