Ambitionen med denna uppsats Àr att kunna ge ett bidrag i kampen för ökad delaktighet i samhÀllet för personer med funktionsnedsÀttningar. Forskning visar att det Àr viktigt att personer med psykiska funktionshinder syns ute i arbetslivet för att motverka stigmatiserande effekter. Det visar sig dock att personer med psykiska funktionshinder idag Àr den grupp som har det svÄrast att ta sig in pÄ arbetsmarknaden. Syfte Àr sÄledes att öka förstÄelsen för funktionshindrades situation pÄ arbetsmarknaden. Studien Àr av kvalitativ art och har genomförts med stöd av intervjuer vilka senare har tolkats utifrÄn ett intersektionellt perspektiv samt med stöd av teori kring rationalisering (Weber) och teori om social kategorisering (Tideman).Resultatet ger en bild av hur arbetsmarknaden idag genomsyras av rationalisering, effektivisering, flexibilitet och vinststrÀvan.

Syftet med vÄr uppsats Àr att försöka beskriva socialpedagogens arbetssituation i dagen skola. De frÄgestÀllningar vi arbetat utifrÄn Àr, vilka förvÀntningar socialpedagogen, skolan och socialtjÀnsten har pÄ socialpedagogens yrkesroll, vilka former av samverkan finns mellan de olika yrkesgrupperna och vilken betydelse samverkan har för elever, socialpedagogen och de andra yrkesgrupperna. D vi utgÄr frÄn en kommun med ett pÄgÄende samverkansprojekt har vi valt att intervjua personer i projektet, som Àr relevanta för vÄrt syfte. Vi har kommit fram till att socialpedagogen skall ha kompetens i socialt arbete med ungdomar, vara duktig pÄ att samarbeta samt utgöra bryggan mellan skola och socialtjÀnst. Studien visar att de under projekttiden utvecklat sina samverkansformer vilket resulterat i en tÀtare samverkan kring elev i och nÀra riskzon.

Bakgrunden till undersökningen Àr den nationella handlingsplanen för handikappolitiken vars mÄl Àr att förbÀttra bemötande av mÀnniskor med funktionshinder och SISUS Nationella program, Om bemötande av mÀnniskor med funktionshinder. Statens institut för sÀrskilt utbildningsstöd, SISUS, fick Är 2000, regeringens uppdrag att verka för ökad kompetens om bemötande av personer med funktionshinder. Uppdraget grundar sig pÄ en sÀrskild utredning som tillsatts för att analysera frÄgan om bemötande mÀnniskor med funktionshinder. Utredningen kommer fram till att det finns stora brister i bemötandet av personer med funktionshinder. Upplevelserna av att kÀnna sig ifrÄgasatt, kontrollerad och krÀnkt Àr utbrett bland de mÀnniskor med erfarenheter av funktionshinder som fÄtt komma till tals i utredningen.

Syftet med studien Àr att undersöka förutsÀttningarna för lÀrare att integrera/inkludera elever med fysiska funktionshinder i klassen.Hur förbereddes lÀraren innnan en funktionshindrad elev kom till klassen?Vilka anpassningar av lokaler och utrustning Àr nödvÀndiga för att eleven ska kunna vara delaktig i klassen?Vilket Àr elevens behov av personliga hjÀlpmedel?Studien belyser ocksÄ vilka möjligheter till pedagogisk utveckling lÀraren fÄr genom att undervisa elever med fysiska funktionshinder.Den metod jag anvÀnt Àr att genomföra fem kvalitativa intervjuer vid fem olika skolor. Jag har anvÀnt en frÄgeguide dÀr det finns ett antal huvudteman med följdfrÄgor under varje tema.Resultatet av min studie visar pÄ att de intervjuade lÀrarna Àr samstÀmmiga i att de har förutsÀttningar att kunna integrera/inkludera funktionshindrade elever i klassen.Elever med fysiska funktionshinder kan delta i de flesta aktiviteter under skoltid. NÀr det gÀller integrering/inkludering i den sociala och psykiska miljön sÀger lÀrarna att de tror att eleverna Àr delaktiga..

Vi riktar detta arbete till mÀnniskor som i sin profession kommer i kontakt med individer som har neuropsykiatriskt funktionshinder. De som företrÀdesvis har hjÀlp av rapporten Àr de som jobbar inom omrÄden som berör samtal och vÀgledning. Vi har intervjuat sju personer som har neuropsykiatriska diagnoser och tvÄ personer som jobbar professionellt med samtal och vÀgledning av neuropsykiatriskt funktionshindrade. Vi har Àven anvÀnt egen relevant litteratur, obligatorisk kurslitteratur, manuell sökning av lÀmplig litteratur pÄ bibliotek i Vetlanda, TranÄs och Ydre samt sökt lÀmpligt materiel via Internet, vi har Àven talat med personer som Àr berörda av vÄrt Àmne. I vÄrt resultat kom vi fram till att personer med neuropsykiatriska funktionshinder behöver bestÀmda ramar, konkreta och tydliga mÄl som Àr nÄbara, samt relevant information som Àr förklarande i sitt sammanhang.

Bakgrund: V?ld i n?ra relationer utg?r ett allvarligt och omfattande samh?llsproblem som kan drabba kvinnor oavsett etnicitet, bakgrund eller samh?llsklass. V?ld i n?ra relationer kan leda till allvarliga psykiska och fysiska konsekvenser f?r den utsatta individen. Det utg?r dessutom en allvarlig kr?nkning av de m?nskliga r?ttigheterna och strider mot grundl?ggande principer om m?nniskors v?rdighet och integritet.

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att fÄ en inblick i statens förestÀllning om psykiskt funktionshinder i historien genom att undersöka tvÄ statliga utredningar frÄn 1940- och 2000-talet. De tvÄ utredningar heter BetÀnkande om sinnesslövÄrden (1949:11) och Ambition och ansvar (2006:100). Med hjÀlp av Foucaults maktteorier om disciplin och normaliserig ska jag analysera utredningarna för att ta reda pÄ statens förestÀllningar.  För att specificera förestÀllningarna har jag analyserat temavis. De teman jag har valt Àr begreppsanvÀndning, vÄrden och utbildning. Genom en textanalys av utredningarna har min undersökning visat pÄ att förestÀllningen om psykiskt funktionshinder har förÀndrats enormt genom historisk tid.

Att vara syster eller bror till en person med funktionshinder kan innebĂ€ra mycket gemenskap och glĂ€dje men ocksĂ„ en del bekymmer. De kĂ€nslor och villkor syskonen lever med kan vara svĂ„ra att hantera och det kan finnas ett behov av att fĂ„ stöd. Syftet med studien var att visa vilket stöd som handikapporganisationer, kommunernas handikappomsorg och landstingens habiliteringsteam erbjöd syskonen till personer med funktionshinder. Även informanternas erfarenheter av hur syskonskapet kan pĂ„verkas av att vĂ€xa upp med en syster eller bror med funktionshinder studerades. Undersökningen var kvalitativ och genomfördes med intervjuer.

Syftet med studien Àr att studera vilka processer som sker hos mÀnniskor nÀr de ska integreras med varandra. Det handlar om psykiskt funktionshindrade mÀnniskor i gruppbostÀder och deras grannkontakter. Första frÄgestÀllningen Àr: Hur ser det ut med grannkontakterna till gruppboenden för psykiskt sjuka mÀnniskor? Andra frÄgestÀllning Àr: Hur Àr upplevelsen för de psykiskt sjuka nÀr det gÀller dessa grannkontakter? Denna studie Àr kvalitativ. Det empiriska materialet bestÄr av litteraturstudier, deltagande observation och tematiska intervjuer med "experter" och brukare.

Bakgrund: Sjuksk?terskans ansvar i slutenv?rdspsykiatrin innefattar att st?dja patienter till h?lsofr?mjande f?r?ndringar, f?r att g?ra detta kan en patient i vissa fall beh?va v?rdas enligt lagen om psykiatrisk tv?ngsv?rd (LPT). Tv?ngsv?rd kan ibland inneb?ra tv?ngs?tg?rder, d?r sjuksk?terskan utf?r ?tg?rderna och samtidigt str?var efter att arbeta personcentrerat. Sjuksk?terskan ska enligt kompetensbeskrivningen v?rna om patienters autonomi och delaktighet, och enligt etiska principer ska sjuksk?terskan f?ra kontinuerliga etiska resonemang. Tidigare forskning visar att sjuksk?terskor upplever etiska dilemman och sv?righeter i att arbeta med tv?ngs?tg?rder. Syfte: Syftet med studien ?r att utforska sjuksk?terskors upplevelser av att v?rda patienter p? en psykiatrisk slutenv?rdsavdelning under tv?ng. Metod: En strukturerad informationss?kning d?r ?tta litteraturstudier med kvalitativ ansats hittades och analyserades utifr?n Fribergs fyra steg kring att g?ra en litteratur?versikt.

M?ns v?ld ?r ett samh?llsproblem d?r m?n ?r ?verrepresenterade i v?ldsbrott. Genom att utmana sn?va k?nsroller och negativa mansnormer kan skolan bidra till att bryta strukturer som ligger till grund f?r v?ld i samh?llet Syftet med detta utvecklingsarbete ?r att unders?ka om ett normmedvetet arbete kan bryta negativa k?nsnormer och maktstrukturer i skolmilj?n samt fr?mja elevernas normkritiska reflektion. Arbetet genomf?rdes p? tv? fritidshem med elever i ?rskurs 2 och 3, d?r teorin om hegemonisk maskulinitet och identitet anv?ndes f?r att f?rst? normernas p?verkan.

Arbetsterapeuter har aktivitet som fokus och deltagande i aktiviteter kan leda till ökad livstillfredsstÀllelse. I den betydelse som begreppet livstillfredsstÀllelse anvÀndes i denna studie var en individ tillfredstÀlld antingen i livet i allmÀnhet och/eller inom ett specifikt omrÄde (domÀn). Studiens syfte var att undersöka hur vuxna personer med fysiska funktionshinder upplevde att handikappidrotten pÄverkade livstillfredsstÀllelsen. Undersökningsgruppen bestod av 22 deltagare i Äldrarna 20-75 Är som hade fysiskt funktionshinder och som deltog aktivt i nÄgon form av idrott. I studien skattade deltagarna sin tillfredsstÀllelse genom Fugl-Meyers sjÀlvskattningsinstrument LivstillfredsstÀllelse 11 (Li Sat-11) samt ett egenkonstruerat frÄgeformulÀr om hur idrotten pÄverkade de olika domÀnerna i LiSat-11.

Syftet med studien var att undersöka hur nÄgra barn med fysiska funktionshinder i Syrien upplever sina vardagliga aktiviteter och sin delaktighet i samhÀllet. Ett ytterligare syfte var att undersöka vilka insatser som görs/har gjorts för att öka aktivitet och delaktighet för dessa barn.I studien ingick fyra deltagare, tvÄ pojkar och tvÄ flickor. Datainsamlingen skedde med hjÀlp av intervjuer. En egenutformat frÄgeformulÀr anvÀndes under intervjuerna.Resultatet visade att alla deltagare upplevde aktivitetsproblem. Upplevelserna kring aktivitetsproblemen varierade.

Den hÀr uppsatsen kommer presentera hur personalen pÄ ett specifikt gruppboende resonerar kring brukarnas fritidsaktiviteter i relation till brukarnas behov och personalens egen roll. VÄr hypotes Àr att funktionshindrades sjÀlvstÀndighet och delaktighet i samhÀllet gynnas av fritidsaktiviteter. Vi menar ocksÄ att funktionshindrades lÀrande och bildning pÄverkas positivt av fritidsaktiviteter. Vi har gjort en fallstudie pÄ ett gruppboende för personer med psykiska och i vissa fall bÄde psykiska och fysiska funktionshinder. Vi har genomfört sju kvalitativa intervjuer med personer som har anknytning till gruppboendet.

De sista 15 Ären har det skett en attitydförÀndring i statliga dokument för personer med funktionshinders rÀtt till delaktighet ochmedverkan i den offentliga miljön och dessa dokument ska genomsyra den kommunala verksamheten. För barn medfunktionshinder Àr lekplatser och tillgÄngen av dem en viktig plats i den offentliga miljön.Syftet med uppsatsen Àr att fÄ en ökad insyn i hur tillgÀnglighet av lekplatser för barn med funktionsnedsÀttningar synliggörs pÄpolitisk nivÄ i Norrköpings kommun. TvÄ angreppssÀtt har anvÀnts och det ena Àr hur barnperspektivet/tillgÀnglighet synliggörs ide politiska styrdokumenten och det andra hur barnperspektivet/tillgÀnglighet synliggörs via sex intervjuer. Fyra av dessa Àr medpersoner med makt pÄ olika nivÄ i Norrköpings kommun gÀllande lekplatser och deras utformning. De andra tvÄ intervjuerna Àrmed personer frÄn brukarnas perspektiv, det vill sÀga handikappföreningar.Resultatet pÄvisar att Norrköpings kommun genomfört insatser för att stÀrka barnperspektivet och tillgÀngligheten iverksamheten.