Fram till 1970- och 80-talet stod de stora mentalsjukhusen för all vÄrd, rehabilitering och annat stöd nÀr det gÀllde personer med psykiska sjukdomar. NÀr psykoterapin började slÄ igenom pÄ 70-talet Àndrades successivt synen pÄ psykisk sjukdom och vad som orsakade den. Nya teorier vÀxte fram om hur den psykiatriska vÄrden skulle bedrivas och sÄ smÄningom övergick man frÄn sjukhusvÄrd till mer öppna vÄrdformer. De stora institutionerna avvecklades och de psykiskt sjuka hÀnvisades till att bo kvar hemma eller i sÀrskilt boende. De funktionshindrade skulle fÄ möjlighet att delta i samhÀllets gemenskap och leva som andra.För att kunna uppnÄ förutsÀttningarna för ett vÀrdigt liv, behöver den funktionshindrade ofta stöd av en annan person.

Syftet med studien var att beskriva hur ungdomar och vuxna med cerebral pares och en kommunikativ nedsÀttning upplever och resonerar kring vad som pÄverkar social delaktighet i vardagliga aktiviteter. För att besvara syftet valdes en kvalitativ ansats i form av innehÄllsanalys. Datainsamling genomfördes med skriftliga intervjuer via internet utifrÄn en intervjuguide samt genom tillgÄng till dagboksanteckningar. Analysen resulterade i ett tema "Samverkan av interna och externa faktorer pÄverkar upplevelsen av social delaktighet i vardagliga aktiviteter" samt tvÄ kategorier ?Personliga faktorer? och ?Omgivningsfaktorer?.

Syftet med vÄr undersökning var att ta reda pÄ huruvida pedagogernas förhÄllningssÀtt och arbetsmetoder kan frÀmja delaktigheten för barn med hörselnedsÀttningar i förskolan. HuvudfrÄgestÀllningarna som stÀlldes var hur pedagogerna beskriver sitt arbets- och förhÄllningssÀtt för att frÀmja barnets sociala miljö. Hur beskriver pedagogerna sitt arbets- och förhÄllningsÀtt i den pedagogiska miljön? Hur beskriver pedagogerna utformningen av den fysiska miljön? De teorier vi funnit relevanta i detta sammanhang handlar om hur fysisk, social och pedagogisk miljö Àr viktiga faktorer för delaktighet. För att finna svar pÄ vÄra frÄgor anvÀnde vi oss av kvalitativa intervjuer som genomfördes med fem olika pedagoger vid olika förskolor.

Idag anva?nds den smarta telefonen i allt sto?rre utstra?ckning fo?r att surfa pa? Internet. Problemet med att surfa i den smarta telefonen a?r att den mindre ska?rmytan ger begra?nsade mo?jligheter att rymma alla funktioner hos funktionsrika tja?nster. Fo?r att lo?sa detta utvecklas det flera lo?sningar fo?r en och samma tja?nst.

Flickor och pojkar socialiseras in i skilda ko?nsroller och till en heterosexuell miljo?. Skolan a?r en plats som ska vila pa? demokratiska och inkluderande va?rderingar. Dock uppvisar forskningsresultat att skolan a?r en arena som tenderar att reproducera ora?ttvisor i samha?llet.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka brukarnas perspektiv pÄ det stöd som de erbjudits vid Brukarstödcentrum och sÀtta deras uppfattningar om stödet i relation till dels verksamhetsföretrÀdarnas bild av vad som erbjuds, dels verksamhetens övergripande mÄl.Vad erbjuder verksamheten enligt verksamhetens företrÀdare, brukare respektive policydokument?Vad utgör stöd enligt brukarna respektive verksamheten?Hur artikuleras verksamhetens mÄl av verksamhetsföretrÀdare, brukare och i policydokument?Utgör stödet en vÀg/medel för att nÄ mÄlen?Metod och material: För att kunna besvara frÄgestÀllningarna har jag valt att samla in dokument som anvÀnts av och producerats i verksamheten samt att genomföra en gruppintervju med verksamhetsföretrÀdarna och enskilda intervjuer med sju brukare. Jag har anvÀnt mig av kvalitativ innehÄllsanalys för att analysera det insamlade materialet.Huvudresultat: Brukarnas perspektiv pÄ det stöd som de erbjudits vid Brukarstödcentrum stÀmmer för det mesta överens med den bild verksamhetsföretrÀdarna har. Det erbjudna stödet kan indelas i emotionellt stöd, rÄdgivning om rÀttigheter och möjligheter samt praktiskt stöd. Brukarna och verksamhetsföretrÀdarna delar en uppfattning om att stödet kan leda till att vissa av verksamhetens övergripande mÄl uppfylls, men att mÄl som krÀver samhÀllsförÀndringar inte kan uppnÄs av verksamheten..

D. C. Strubler och K. M. York (2007) har skapat en modell, Team Characteristics Model.

Sverige Àr medlem i EU, och omfattas dÀrför av EU:s regelverk och lagstiftning nÀr nya regler ska utformas och införlivas för medlemstater inom EU. Svenska staten antog proposition 2008/09:67 CivilrÀttsliga sanktioner pÄ immaterialrÀttens omrÄde, Àven kallad Ipred. Lagen infördes i svensk lagstiftning den 1 april 2009.  Denna uppsats kommer med utgÄngspunkt i en ideologianalys analysera riksdagsdebatten den 25 februari 2009. För att dÀrefter förklara partiernas positioner utifrÄn deras grundlÀggande ideologiska vÀrderingar..

Om en pojke - en pojke med Downs syndrom och kommunikationssvÄrigheters vardag Uppsatsen handlar om hur den pojke som jag har valt att studera kommunicerar med sin omgivning nÀr hans kommunikationssÀtt skiljer sig frÄn det normala. Jag tar upp omgivningens inverkan och pÄverkan pÄ kommunikationen och pÄ livet i stort nÀr förutsÀttningarna inte Àr samma som för övriga i gruppen. Pojken jag har studerat har Down syndrom och kraftig hörselnedsÀttning, han anvÀnder sig av teckenkommunikation och pictogrambilder för att kommunicera med sin omgivning. Jag har observerat pojken och intervjuat viktiga personer i hans nÀrhet för att förstÄ hans livssituation. Det samhÀlle vi lever i idag pÄverkar oss liksom hur tidigare samhÀllen har varit konstruerade.

SAMMANFATTNING: I denna studie har vi intervjuat tre ungdomar om deras upplevelse av delaktighet i arbetsprocessen kring en familjehemsplacering. Syftet var att undersöka hur ungdomarna upplevt att deras Äsikt och vilja uppmÀrksammats. Alla ungdomar var mellan 15-16 Är nÀr utredningen inleddes och samtliga tillhörde olika kommuner inom JÀmtlands lÀn. Informationen samlades in genom halvstrukturerade intervjuer och analyserades sedan med hjÀlp av tidigare forskning samt utvalda teorier; svensk lagstiftning, FN:s konvention om barnets rÀttigheter samt BBIC ? Barns behov i centrum.

Masthuggskajen genomg?r nu en omfattande omvandling fr?n industrihamn till en modern stadsdel med bost?der, kontor, parker och kulturinslag. Det ger en m?jlighet att studera hur en stad v?xer och f?r?ndras och vilka utmaningar och m?jligheter detta medf?r. Denna studie syftar till att unders?ka inkluderandet av barn och ungas behov i samband med projektets planeringsprocess utifr?n begreppen barnv?nlig stad och delaktighet.

Arbetskraftsexploatering, s?rskilt av utl?ndska arbetstagare, ?r ett v?xande samh?llsproblem som kan omfatta allt fr?n l?ga l?ner och orimligt l?nga arbetstider till farlig arbetsmilj? och underm?liga boendef?rh?llanden. Trots inf?randet av brottet m?nniskoexploatering i 4 kap. 1 b ? brottsbalken har det visat sig vara sv?rt att lagf?ra arbetsgivare p? grund av h?ga beviskrav och komplexa rekvisit.

Demenssjukdom Àr en skada som pÄverkar hjÀrnans olika funktioner, beroende pÄ vad skadan sitter. DÄ den ökande befolkningen ger allt fler dementa och det i sig ökar samtidigt behovet av ÄtgÀrder i den fysiska miljön. Den fysiska miljön kan hindra eller ge möjligheter i dagliga aktiviteter. Personer med demens har minskad förmÄga att förstÄ och tolka sin omgivning och fÄr dÀrmed lÀtt en kÀnsla av otrygghet vilket kan leda till inaktivitet och negativa hÀlsoeffekter. En kvalitativ forskningsmetod med intervjuer av Ätta informanter och en innehÄllsanalys som analysmetod valdes.

Syftet med underso?kningen a?r att kartla?gga pa? vilket sa?tt digitala la?rverktyg har betydelse fo?r elevs utveckling av fa?rdigheter inom omra?det kommunikation och delaktighet i tra?ningsskolan.Det sociokulturella perspektivet har anva?nts som teoretisk ram fo?r att underso?ka elevers kommunikation och delaktighet i mo?tet med artefakten iPad.Underso?kningen ger en o?versikt kring tidigare forskning av kommunikation och delaktighet. Genom en tillbakablick pa? specialpedagogiken beskrivs hur arbetet med elever i tra?ningsskolan har sva?ngt genom tiderna. Styrdokument och begrepp beskrivs och fo?rklaras, betydelsen av skolutvecklingssatsningar presenteras.

Bakgrund: Demens ?r en obotlig sjukdom som utvecklas fr?n mild kognitiv funktionsneds?ttning till avancerad sjukdom med stora behov av st?d. P? v?rd- och omsorgsboenden har sjuksk?terskan stort ansvar f?r att bibeh?lla livskvalitet och ge en god palliativ v?rd som enligt nationella riktlinjer ska vara personcentrerad. Den palliativa v?rden av personer med demenssjukdom har visat sig ha l?gre kvalitet ?n den palliativa v?rden av personer med andra diagnoser. Syfte: Att belysa sjuksk?terskans upplevelse av att v?rda personer med demenssjukdom i livets slutskede p? v?rd- och omsorgsboende. Metod: Strukturerad litteratur?versikt d?r kvalitativa studier och studier av mixad metod s?ktes via databaserna Cinahl, PubMed, PsycInfo och genom manuell s?kning.