Bakgrund:NÀr en familjemedlem befinner sig i livets slutskede Àr det en pÄfrestning förde nÀrstÄende. De kan kÀnna sig utanför och det Àr sjuksköterskans uppgift attgöra sÄ att de blir delaktiga i vÄrden. Syfte: Att belysa nÀrstÄendes behov föratt kÀnna delaktighet vid vÄrd i livets slutskede. Metod: Studien Àr genomförd som en allmÀn litteraturstudie baseradpÄ elva artiklar. Resultat: Detfinns olika behov för att nÀrstÄendeska kÀnna delaktighet.

Syftet med studien Àr att undersöka hur elever berÀttar om lÀsning och   lÀsundervisning samt hur de berÀttar om sin delaktighet i arbetet med sin   lÀsning. Studien utgÄr frÄn elevens perspektiv och frÄn ett   specialpedagogiskt perspektiv.Studien har en kvalitativ ansats och utgÄr frÄn den sociokulturella   synen pÄ kunskap, att vi lÀr i gemensamma verksamheter genom att kommunicera   med andra. Datainsamlingen genomfördes med semistrukturerade intervjuer. Sammanlagt   Ätta elever i Är 2 till och med Är 5 intervjuades.Resultaten visar pÄ ansvarsfulla elever som berÀttar om nödvÀndigheten   i att kunna lÀsa och insikt om att lÀsförmÄga och att leva i vÄrt samhÀlle   har ett samband. De Àr i det stora hela positiva till lÀsning och berÀttar om   flera positiva upplevelser som de fÄr genom sin lÀsning men lÀsvanor och   elevernas erfarenhet av undervisning skiljer sig Ät.

Bakgrund Substansbrukssyndrom ?r ett v?xande samh?llsproblem som p?verkar b?de individen och v?rdsystemet. Personer med substansbrukssyndrom riskerar att bli stigmatiserade och etiketterade, vilket kan skapa hinder f?r att s?ka v?rd och f? adekvat v?rd. Brist p? kunskap och negativa f?rest?llningar kan f?rst?rka stigma och begr?nsa patientens tillg?ng till v?rd.

Underso?kningen belyser en skrivprocess i svenska i grundskolans a?r 9. Studien har sin fokuspunkt i det gemensamma arbetet fo?r elever och la?rare vid skriftliga arbeten. 13 debattartiklar i tva? versioner har tillsammans med la?rarens skriftliga och muntliga respons utgjort empirin.

HjÀrtsvikt Àr ett vÀrldsomfattande hÀlsoproblem, en progressiv kardiovaskulÀr kronisk sjukdom som innebÀr försÀmrad livskvalitet och Äterkommande sjukhusbesök för personer som drabbas. OmvÄrdnadsinterventioner kan hjÀlpa och stödja personer till förbÀttrad livskvalitet och minskade sjukhusinlÀggningar. Syftet med litteraturstudien var att sammanstÀlla befintlig kunskap gÀllande omvÄrdnadsinterventioner vid hjÀrtsvikt. Litteraturstudien utformades som en integrerad kunskapsöversikt innefattande bÄde kvalitativa och kvantitativa studier för att fÄ större helhetsbild av det som studerats. En analysmetod valdes som passar vid systematiska kunskapsöversikter dÀr det utvalda materialet noga lÀstes igenom.

Syftet med denna studie Àr att titta pÄ samarbetsprojektet mellan Halmstad Kommun, Sverige, och Vitebsk region i Vitryssland för att kunna se hur mycket projektet har bidragit med att förÀndra synsÀttet i Vitryssland gentemot barn och ungdomar med funktionsnedsÀttningar. Vi valde att anvÀnda oss utav semistrukturerade intervjuer som hör till den kvalitativa metoden, bland annat utfördes tre intervjuer via e-post, eftersom tvÄ individer utav informanterna bor i Vitryssland. DÀrför valde vi att intervjua fem individer som var huvudansvariga för projektet och hade olika roller inom det. Ur ett stort urval av sociologiska teoretiker valde vi att fokusera pÄ, Bengt Nirje, Goffman, Mills och Bourdieu. Det materialet som vi har haft tillgÄng till har varit vÀldigt begrÀnsat och har varit lite komplicerat att analysera utifrÄn vÄra egna tankar och reflektioner, eftersom att vi inte har haft möjlighet till att Äka till Vitryssland och fÄ ta del utav projektets resultat Resultatet visade hur viktigt det Àr med en bra kommunikation men Àven att fÄ förtroende för varandra, vilket leder till mer öppenhet dÀrigenom ett bÀttre resultat.Nyckelord: Normaliseringsprincipen, delaktighet, stigmatisering, tillgÀnglighet och hinder, jÀmlikhet, LASS, LSS, integrationsprocessen..

I den offentliga verksamheten utgör budget frÀmst ett medel för att fördela ekonomiska resurser i verksamheten. PÄ senare tid har de offentliga organisationerna försökt att avbilda budgeten frÄn den privata sektorn om hur budget bör anvÀndas effektivare i verksamheten. Traditionellt sett har budget enbart varit ekonomisk information. En modern budget sÀtter mer fokus pÄ det mÀnskliga beteendet och deltagandet frÄn budgetuppstÀllandet till budgetuppföljningen. Det har skett en utveckling inom den offentliga sektorn dÀr man har upptÀckt vikten av hur viktigt det Àr med inre effektivitet inom verksamheten för att ocksÄ lyckas med att fÄ en god yttre effektivitet.

Syftet med den hÀr studien var att försöka förklara utbrÀndhet genom att försöka förstÄ mÀnniskors kÀnslor av sammanhang pÄ arbetsplatsen samt att försöka utröna vilka faktorer som behövs för att mÀnniskor ska fÄ kÀnslor av sammanhang pÄ arbetsplatsen. Studiens tolkningsmetod var hermeneutisk med kvalitativ design. Intervjuer gjordes med tre personer som arbetar inom ett vÄrd- och omsorgsprojekt: en projektledare och tvÄ medarbetare. Vi har utifrÄn Giorgis analysmetod tolkat att arbetsklimat och socialt stöd, ledarskap, arbetsbelastning, tydlighet samt delaktighet Àr omrÄden som Àr viktiga för att fÄ en kÀnsla av sammanhang pÄ arbetsplatsen. Analysen av intervjupersonernas utsagor skedde utifrÄn Aaron Antonovskys salutogenetiska synsÀtt och hans begrepp KASAM - kÀnsla av sammanhang.

Studiens syfte Àr att belysa och jÀmföra hur olika professionella tÀnker kring socialpedagogik och tvÄngsvÄrd, hur motiveras klienter till att bli delaktiga i sitt förÀndringsarbete. Vidare Àr syftet Àven att lyfta tankar frÄn yrkesverksamma kring mÀnniskor som "hamnar mellan stolarna". De centrala frÄgestÀllningarna som studien bygger pÄ Àr: Hur arbetar olika professioner socialpedagogiskt med personer som hamnar inom LVM? Skiljer sig motivations- och behandlingsarbetet inom tvÄngsvÄrd jÀmfört med frivilligvÄrd? Vilka tankar finns hos olika professioner kring individer som hamnar mellan lagstiftningar? Teoretiska perspektiv Àr socialpedagogik och empowerment, med de centrala begreppen delaktighet och motivation. Dessa stÀlls i relation till syfte, frÄgestÀllningar och empirin i analysen.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur inomhusmiljön pÄ Reggio Emilia inspirerade förskolor skapar förutsÀttningar för barns delaktighet och inflytande. Detta görs utifrÄn tvÄ frÄgestÀllningar som dels ska svara pÄ hur inomhusmiljön i Reggio Emilia inspirerade förskolor Àr utformade samt pÄ vilket sÀtt inomhusmiljön skapar förutsÀttningar för barns delaktighet och inflytande. Denna studie Àr kvalitativt och vi har arbetat deduktivt. Datainsamlingsmetoden som har anvÀnts Àr observationer av den ostrukturerade formen, med hjÀlp av papper och penna samt kamera. Resultatet visade att miljöerna hade möbler som var anpassade efter barnens storlek samt material som var lÀttÄtkomliga för barnen.

SammanfattningSedan introduktionen av HLR för 50 Är sedan har förutsÀttningarna för att rÀdda liv förÀndrads avsevÀrt. MÄnga av patienterna som vÄrdades pÄ sjukhus var Àldre och hade svÄra kroniska sjukdomar och deras utsikter för en lyckad HLR utan följdkomplikationer var ofta minimala. Beslut om ej-HLR ska fattas av lÀkaren men bör föregÄs av samtal med övrig vÄrdpersonal. Syftet med studien var att identifiera sjuksköterskors delaktighet och upplevelser i beslutsprocessen nÀr ej-HLR fattades. Studien utfördes som en deskriptiv litteraturstudie och 12 vetenskapliga artiklar kvalitets granskades.

I vÄr kvalitativa studie undersöker vi hur familjer pÄverkas av att ha ett funktionshindrat barn samt vilket stöd de behöver frÄn samhÀllet för att klara av sin vardag. Genom halvstrukturerade intervjuer med tre familjer med barn med olika grad av autism och utvecklingsstörning, ifrÄn en kommun i Mellansverige, fick vi en inblick i hur deras vardag ser ut. Intervjuerna visade pÄ vissa likheter och skillnader i familjernas upplevelser kring att ha ett barn med autism samt behovet av och tillgÄngen till stöd. Till vÄr teoridel har vi funnit forskning och undersökningar, via litteratur och olika databaser, som vi sedan anvÀnt oss av för att analysera det som framkommit i intervjuerna. Tidigare forskning visade att beskedet om diagnosen skakar en familj djupt medan vÄr studie pekar pÄ att det pÄ grund av olika faktorer inte alltid stÀmmer.

Patient delaktighet har fÄtt större uppmÀrksamhet och författningar har reviderats för att stÀrka patientens stÀllning i vÄrden under de senaste decennierna. Sjuksköterskan som först möter patienten i ett ankomstsamtal inför ett operativt ingrepp, har ett betydelsefullt ansvar att möjliggöra patienten delaktig i omvÄrdnaden. I bakgrunden presenteras begrepp och omvÄrdnadsteorier vilka har betydelse för studien sÄsom delaktighet, kommunikation, trygghet och tillit. Tidigare studier visar att sjuksköterskan ser delaktighet som en dynamisk interaktion mellan patienten och sjuksköterskan. Delaktighet frÀmjades genom att sjuksköterskan kommunicerade pÄ ett individualiserat sÀtt efter patientens behov.

The purpose of this Master?s thesis is to examine what role the new city library in Halmstad has for its users. The questions posed in this study are: What do the users actually do at the library? What roles are the most significant according to the users? Have the politicians succeeded in their intention of realizing a modern library according to the users? The theoretical starting point is Andersson?s and Skot-Hansen?s theory of four different roles of public libraries. In order to extend the model we added a fifth function; the one of aesthetical experience.

Syftet med denna uppsats Àr att fördjupa förstÄelsen av de förestÀllningar om psykiskt funktionshinder som pÄverkar mötet mellan hemtjÀnstpersonal och de psykiskt funktionshindrade omsorgstagare de möter. I frÄgestÀllningen lyfter vi fram de tre teman vi önskar studera och analysera, vÄra frÄgor Àr: Vilka upplevelser/förestÀllningar finns det om psykiskt funktionshindrade omsorgstagare? Vilka förestÀllningar pÄverkar personalens förutsÀttningar för dessa möten? Hur uppfattar personalen sina förutsÀttningar att ge god omsorg till psykiskt funktionshindrade omsorgstagare? Det empiriska materialet Àr insamlat genom fokusgruppintervjuer och deltagande observation. Vi genomförde tvÄ gruppintervjuer med totalt Ätta informanter dÀr samtliga arbetar inom hemtjÀnst. NÀr vi sedan analyserade vÄrt material anvÀnde vi oss av Elias & Scotsons teori om etablerade och outsiders samt Goffmans teori om stigmatisering.