Bakgrund: Stroke Àr en av vÄra vanligaste folksjukdomar och den tredje vanligaste dödsorsaken. Personer med ?lindrig stroke? dvs. inga eller smÄ fysiska funktionshinder skrivs ofta ut direkt frÄn akutsjukvÄrden till hemmet efter en kort vÄrdtid. VÄrd vid en strokeenhet Àr en effektiv vÄrdform och utgör basen för omhÀndertagandet av alla patienter som insjuknat i stroke.

Inom psykiatri anvÀnds direkt arbetsterapi som syftar till att behÀrska sjÀlva görandet i aktiviteten och indirekt arbetsterapi som syftar till att utveckla varandet i aktiviteten. Studiens syfte var att beskriva hur fyra personer med psykiska funktionshinder upplevde sitt deltagande i en teaterterapigrupp. I teaterterapin gestaltade de en scenisk rollkaraktÀr, vilket innebar att klienten gick in i en annan persons sÀtt att handla, tÀnka och kÀnna. Genom halvstrukturerade intervjuer framkom att informanterna upplevde att de utvecklade sina underliggande förmÄgor sÄsom koncentrationsförmÄga, sjÀlvförtroende och att de fÄtt ökad livsglÀdje. De uppgav ocksÄ att de genom att gestalta de sceniska rollkaraktÀrerna hade lÀrt kÀnna sig sjÀlva bÀttre.

Tidigare forskning kring funktionshindrade elevers skolgÄng och behov har oftast kretsat runt förÀldrarnas eller andra vuxnas perspektiv. Barn och unga med funktionshinder har setts med vuxnas ögon. Röster och erfarenheter frÄn barn och ungdomar med funktionshinder har i stort saknats i utredningar och betÀnkanden. Detta trots att Sverige förbundit sig att efterleva FN:s konvention om barnets rÀttigheter och inlemma barn och unga i beslutsprocesser. Med utgÄngspunkt frÄn artikel 12 i FN:s barnkonvention, om barns rÀtt att höras och bli hörda och den nyligen initierade utredningen om bland annat behovet av en specialskola för elever i gymnasieÄlder, samt kommunernas möjlighet att anordna utbildning för elever med vissa funktionshinder, var syftet med den aktuella studien att belysa funktionshindrade barn och ungdomars erfarenheter och upplevelser av sin skolsituation.

Denna studie syftar till att undersöka hur förÀldrar uppfattar förÀldrasamverkan och vad de upplever sig ha inflytande över och delaktighet i förskolans verksamhet. Studien baseras pÄ en kvalitativ fokusgruppsintervju med förÀldralediga förÀldrar. Resultatet visar att förÀldrarna visserligen vill vara delaktiga i deras barns vardag pÄ förskolan, utifrÄn deras eget behov och de förutsÀttningar som krÀvs. FörÀldrarna upplever dock samtidigt en svÄrighet att sÀtta sig in i den bakomliggande pedagogikens funktion för verksamheten. FörÀldrarna tror ocksÄ att fler spontana trÀffar skulle ge mer samhörighet och delaktighet i förskolan..

Med bristande erfarenheter av att vi inte sett delaktighet och inflytande i praktiken och inte riktigt kunde sÀtta fingret pÄ vad respektive begrepp innebar i skolan har vi skrivit denna uppsats. Med hjÀlp av tidigare forskning och en intervjustudie har vi försökt reda ut begreppen. I vÄra kvalitativa intervjuer har vi undersökt vad tio elever och deras tvÄ lÀrare har för erfarenheter och förstÄelse av elevers delaktighet och inflytande i skolans verksamhet.I resultatet presenteras elevernas och lÀrarnas förstÄelse och erfarenheter av begreppen och för att i resultatdiskussionen stÀlla analyserna mot varandra och mot tidigare forskning. I elevanalyserna kan vi se att begreppen betyder olika för de flesta eleverna och att de har vissa erfarenheter av delaktighet och av att fÄ inflytande i skolverksamheten. För lÀrarna betydde begreppen i stort sett samma sak, bÄde delaktighet och inflytande.

I Sverige Àr förekomsten av barn med ADHD (Attention-Deficit/Hyperactivity Disorder) i skolÄldern ca 5 %, diagnosen Àr sex gÄnger vanligare hos pojkar Àn hos flickor. Huvudsymtomen bestÄr av uppmÀrksamhetsstörningar, impulsivitet och överaktivitet. Denna studie handlar om hur mammor till barn med diagnosen upplever sin vardag. Hur de ser pÄ diagnosticeringen och bemötandet frÄn sin omgivning. Studien bygger pÄ intervjuer med fyra mammor som alla har söner med diagnosen ADHD som delar med sig av sina upplevelser av att vara förÀlder till ett barn med ett neuropsykiatriskt funktionshinder (NPF).Nyckelord:ADHD, diagnos, barn, förÀldrar, upplevelse, stigmatisering.

Br?starvingar har tidigare varit tydligt prioriterade som arvtagare, men en efterlevande make har successivt f?tt allt st?rre r?tt till kvarl?tenskapen. Idag ?rver en efterlevande make framf?r gemensamma barn men inte framf?r eventuella s?rkullbarn till den avlidna maken, s?vida inte s?rkullbarnet i fr?ga avs?ger sig sin arvsr?tt till f?rm?n f?r den efterlevande maken. Regleringen ?r ett f?rs?k att se till b?de s?rkullbarns och efterlevande makes intressen.

Detta arbete har som syfte att dels undersöka hur lÀrare tycker att det fungerar att ha en elev med funktionshinder i sin klass. Dels att undersöka hur eleverna uppfattar sin skolsituation samt att undersöka vilken roll eventuella elevassistenter har, bÄde ur elevens och lÀrarens synvinkel. De resultat jag kommit fram till i mina intervjuer visar att det ur lÀrarsynpunkt fungerar mycket bra med en elev med funktionshinder i klassen. Samtliga lÀrare har ocksÄ varit mycket positiva till elevernas assistenter, de betyder mycket för eleverna. Resultaten visar ocksÄ att eleverna ser positivt pÄ sin skolgÄng, de tycker att det fungerar bra med assistansen och att skolorna Àr sÄ anpassade att de kan ta sig fram överallt.

Syftet med denna studie var att undersöka hur de utformade teorierna om delaktighet appliceras pÄ ett fallföretag, för att granska hur dessa fungerar i praktiken. Hur utformade modeller och teorier gÀllande delaktighet konkret tillÀmpas i ett opererande företag pÄ den svenska marknaden var nÄgot vi ville undersöka. Det behandlas Àven i denna kandidatsuppsats om vikten av att skÀnka de anstÀllda möjligheten att delta, samt hur detta berör dessa. LikasÄ behandlas Àven möjligheten för den enskilde anstÀllde att pÄverka beslut som rör dennes omrÄde, allt med strÀvan efter optimal kvalitet..

Hur patienter och sjuksköterskor upplever delaktighet i vÄrden Àr en viktig aspekt för att kunna vidareutveckla och frÀmja patientens delaktighet i vÄrden. Syftet med studien var att undersöka upplevelser av patientens delaktighet ur ett patient- och sjuksköterskeperspektiv. Studien genomfördes som en systematisk litteraturstudie och grundar sig pÄ 14 vetenskapliga artiklar. Resultaten visade att patienters upplevelser av patientdelaktighet innefattade att bli sedd och respekterad som en egen individ. Ett inbjudande klimat dÀr sjuksköterskan var lyhörd och dÀr relationen mellan parterna var jÀmlik upplevdes viktigt.

Uppsatsen undersöker hur enhetschefer och boendehandledare beskriver de sociala kategoriseringarna: intellektuella funktionshinder, Älder och kön och vilka ramar dessa beskrivningar skapar för brukarna de arbetar med. Materialet samlades in genom fokusgruppsintervjuer med en enhetschefsgrupp och en boendehandledargrupp, dÀr de fick diskutera frÄgor som relaterade till uppsatsens frÄgestÀllningar. Enhetscheferna och boendehandledarna visade att omgivningar skapas i det sociala samspelet mellan mÀnniskor, dÀr bÄda grupperna visade att förstÄelsen av begreppet nivÄ har vÀldigt stor pÄverkan pÄ dem i arbetet med brukarna. Diskussionerna visade pÄ att personer med intellektuella funktionshinder frÀmst ses som individer med en nivÄ, dÀr andra social kategoriseringsgrunder som kön och Älder inte fÄr lika stor betydelse. Resultatet av detta kunde ses i det enhetscheferna uttryckte som en ?balansgÄng? i arbetet, dÀr ideologier krockade med varandra och skapade ideologiska dilemman, vilket i förlÀngningen ocksÄ ledde till ambivalens hos grupperna i hur de skulle bemöta brukarna.

Fo?rfattarrollen har under de senaste tva?hundra a?ren genomga?tt stora fo?ra?ndringar. I och med romantikens ide?ma?ssiga omdefinition av vad litteratur skulle kunna vara uppkom ett behov av en fo?rfattarroll fri fra?n beroenden av traditionella maktinstitutioner. Fo?rfattaren, eller diktaren, skulle vara en kraft i egen ra?tt som kunde fo?rmedla sanningen om livet, ma?nniskan och samha?llet till folket.

VÄr uppsats, Inflytande och delaktighet ? en frÄga om att fÄ sin vilja igenom eller att bli lyssnad pÄ behandlar barns delaktighet och inflytande i förskolan. Studiens syfte Àr att undersöka hur pedagogerna tolkar begreppen delaktighet och inflytande och i vilka situationer som delaktighet och inflytande ges till barnen. Den tidigare forskningen inom omrÄdet visar olika synsÀtt och perspektiv pÄ lÀrande som rÄder. Genom kvalitativa intervjuer av sex pedagoger och observationer pÄ tvÄ olika förskolor har vi analyserat, tolkat och sammanstÀllt ett resultat. Resultatet visar att barnen blev sedda och lyssnade pÄ men att delaktighet och inflytande ofta handlar om att fÄ bestÀmma aktivitet. För att öka barnens delaktighet och inflytande i förskolans verksamhet behöver pedagogerna synliggöra det bÀttre, genom att bland annat föra pedagogisk dokumentation samt avsÀtta mer tid för reflektion och utvÀrdering. VÄr slutsats Àr att pedagogerna inser att barnen Àr kompetenta, men att rutiner i den vardagliga verksamheten hindrar pedagogerna frÄn att fullt ut ta tillvara pÄ det kompetenta barnet. Dessutom anser sig pedagogerna behöva mer tid till att föra pedagogiska diskussioner.

Syftet med studien Àr att undersöka och beskriva pedagogers uppfattningar av hur de skapar delaktighet och inflytande, i en kommuns förskoleverksamhet och organisation. Mina frÄgestÀllningar Àr hur pedagogerna beskriver sina möjligheter och hinder för att fÄ och skapa delaktighet och inflytande, samt vilka inre och yttre faktorer som finns som pÄverkar möjligheten för delaktighet och inflytande. För att undersöka detta har jag valt en kvalitativ forskningsansats. Jag har genomfört semistrukturerade intervjuer med sju pedagoger. Det empiriska materialet har bearbetats kvalitativt i en empirinÀra ansats. I resultatet sÄg jag att ett större fokus pÄ processkvaliteten behöver lÀggas och medvetenheten behöver ökas, kring den pedagogiska dokumentationens betydelse. Sammanfattningsvis behöver den undersökta kommunens förskolor en gemensam samsyn i hela systemet i ett förstÄelsebaserat och tolkande perspektiv som gynnar en lÄngsiktig och hÄllbar utveckling..

Studiens syfte var att beskriva hur arbetsterapeuterna arbetade för att frĂ€mja delaktig-het i meningsfulla aktiviteter hos vuxna med ADHD. Åtta semistrukturerade intervjuer genomfördes med yrkesverksamma arbetsterapeuter i norra Sverige. En kvalitativ innehĂ„llsanalys anvĂ€ndes vid analys av data som resulterade i fyra kategorier. I resultatet framkom det att arbetsterapeuternas arbete bestod av ett klientcentrerat arbetssĂ€tt och att skapa förstĂ„else om klienternas vardag för att frĂ€mja delaktighet i meningsfulla aktiviteter. Förskrivning av tekniska hjĂ€lpmedel och samverkan med aktörer och klien-tens nĂ€tverk var en stor del av arbetsterapeuternas arbete.