Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva den Àldre vÄrdtagarens delaktighet i omvÄrdnadsprocessen. Data samlades in genom databassökningar i databasen Cinahl och data granskades enligt modifierade granskningsmallar. Resultatet visade att de Àldre vÄrdtagarnas upplevelse av delaktighet Äterfanns nÀr sjuksköterskan sÄg vÄrdtagaren som en individ, vilket var enligt vÄrdtagarna nÀr respekt visades och kunskap kunde utbytas mellan denne och sjuksköterskan. Denna litteraturstudie pÄvisade att kommunikation var det största behovet hos Àldre vÄrdtagare under vÄrdtiden och att en god kommunikation var nyckeln till att delaktighet skapades mellan vÄrdtagaren och sjuksköterskan i omvÄrdnadsprocessen. Resultatet pÄvisade ocksÄ att sjuksköterskan förvÀntas inneha kunskap att involvera den Àldre vÄrdtagaren i omvÄrdnaden.

SammanfattningInsatsen personlig assistans inrÀttades 1994 i samband med att rÀttighetslagstiftningen lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, började gÀlla. Syftet med denna uppsats Àr att utreda vilka kriterier som den enskilde, som pÄ grund av sitt psykiska funktionshinder ingÄr i 1 § 3 LSS, mÄste uppfylla för att beviljas insatsen personlig assistans.I uppsatsen definieras psykiskt funktionshinder och kommunens ansvar gentemot de personer med dessa handikapp klargörs. Vidare utreds alla kriterier som den funktionshindrade mÄste uppfylla för att beviljas personlig assistans eller ekonomisk ersÀttning för sÄdan.Personlig assistans Àr frÀmst till för dem som har fysiska funktionshinder och/eller ett mycket omfattande hjÀlpbehov. Det Àr hÀr diskussionen om psykiskt funktionshindrade ska beviljas assistans uppstÄr. Psykiskt funktionshindrade kan i regel sköta sina grundlÀggande behov rent fysiskt, men Àr i behov av ?pÄputtning? eftersom de har problem med att pÄbörja sysslor i den dagliga livsföringen.

Syfte: undersöka och jÀmföra eventuella skillnader i upplevelse av delaktighet och livskvalitet hos tvÄ grupper av mÀnniskor med para- eller tetraplegi. En grupp har medverkat pÄ rekryteringsgruppens lÀger och den andra gruppen har inte varit pÄ nÄgot lÀger men antagits till nÀsta.Design: Statisk gruppjÀmförelse av tvÄ grupper dÀr den ena har genomgÄtt ett lÀger av rekryteringsgruppen.Metod: Elva mÀn och kvinnor med ryggmÀrgsskada medverkade i studien. Upplevd delaktighet och livskvalitet hos deltagarna undersöktes med instrumenten Reintegration to Normal Living (RNL) och The Spinal Cord Injury Quality of Life Questionaire (SCI QL-23). Resultat: De som deltagit pÄ lÀgret skattade högre delaktighet pÄ Ätta av de elva frÄgorna. De skattade ocksÄ högre siffror pÄ den del av SCI QL-23 om livskvalitet som handlade om uppskattad fysisk och social funktion.Slutsats: Man kunde se tendenser pÄ att delaktigheten skattats högre av dem som deltagit pÄ rekryteringsgruppens lÀger.

Hedersmorden p? Pela Atroshi och Fadime Sahindal v?ckte stor uppm?rksamhet p? den sociopolitiska agendan i Sverige i b?rjan av 2000-talet och blev startskottet p? en splittrad hedersdebatt, om huruvida morden kunde f?rklaras kulturellt eller som en del av det universella patriarkatet. Idag ?r de flesta politiker och forskare eniga om att hedersrelaterat v?ld och f?rtryck ?r kulturellt betingat och fenomenet har f?tt ett erk?nnande i det svenska samh?llet. Denna kvalitativa studie unders?ker socialsekreterares f?rst?else och resonemang kring kulturella f?rest?llningar i relation till v?ld och f?rtryck i hederns namn samt hur hedersv?ld utm?rker sig fr?n v?ld i n?ra relation.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur teckensprÄkiga elever fostras till samhÀllsmedborgare genom gymnasielÀrares talhandlingar och sprÄkbruk. Undersökningen fokuserar sÄledes pÄ demokrati samt medborgarskap och i förhÄllande till elevernas specifika funktionshinder relateras detta till begreppen tillgÀnglighet och delaktighet. Materialet till undersökningen samlades in med hjÀlp av kvalitativa forskningsintervjuer och har bearbetats utifrÄn en diskursanalytisk teori- och metodlÀra. Diskursanalys innebÀr att forskaren analyserar hur sprÄket bidrar till att forma uppfattningen av olika fenomen vilket för denna uppsats medför att lÀrarna genom sina talhandlingar bidrar till att forma uppfattningen av eleverna som samhÀllsmedborgare.Den diskursiva analysen resulterade i att fyra separata diskurser kunde formuleras: kunskaps-, ansvars-, trygghets- respektive arbetslivsdiskursen. Dessa diskurser presenteras med hjÀlp av citat frÄn det empiriska materialet och visar hur eleverna förvÀntas agera pÄ det ena eller andra sÀttet för att leva upp till de skilda medborgarroller som diskurserna erbjuder.

Syftet med studien Ă€r att skapa förutsĂ€ttningar för ökad delaktighet under rasterna i grundskolan.  Min aktionsforskning Ă€r en del i ett utvecklingsarbete som innebĂ€r att ur ett relationellt perspektiv undersöka och utveckla rastaktiviteter för att möjliggöra ökad delaktighet för en elev i Ă„rskurs 4. Med utgĂ„ngspunkt i de sex delaktighetsaspekterna har bĂ„de aktioner och rastaktioner genomförts vilka har legat till grund för observation, reflektion, samtal och analys tillsammans med medforskarna. Resultatet visar att grad av struktur och vem eleven Ă€r tillsammans med under rasten har betydelse för grad av delaktighet. Även gruppstorleken pĂ„verkar delaktighetsaspekterna. Genom studien har jag fĂ„tt en djupare förstĂ„else för delaktighetens komplexitet och betydelse för inkludering, kamrat och kunskapsutveckling dĂ„ en elevs kamratrelationer, sjĂ€lvkĂ€nsla och sjĂ€lvförtroende kan stĂ€rkas genom att delaktigheten under rasterna ökar..

Denna studie undersöker vilka diskurser kring förÀldraförmÄga för personer med en utvecklingsstörning som kan urskiljas i ett urval förvaltningsrÀttsliga domar. Datamaterialet utgörs av 10 domar som rör 2 § lagen (1990:52) med sÀrskilda bestÀmmelser om vÄrd av unga (LVU). Domarna har analyserats med hjÀlp av Norman Faircloughs (1993) kritiska diskursanalys. Som teoretisk referensram har studien haft sociala konstruktioner kring sprÄk, kritisk diskursanalys, teoretiska perspektiv pÄ funktionshinder och utvecklingsstörning och teoretiska perspektiv pÄ förÀldraförmÄga. I resultatdelen presenteras fyra diskurser som har bedömts vara genomgÄende för domarna.

Svensk titel: Att vara eller inte vara delaktig? Medarbetares delaktighet i en offentlig organisations budgetprocessFörfattare: Mette Eriksson och Sofia MÄrtenssonFÀrdigstÀlld: 2013-05-21Uppsats nivÄ: Kandidatuppsats i verksamhetsstyrningHandledare: Titti EliassonNyckelord: Delaktighet, Motivation, Kommunikation, ArbetsprestationSyfte: Syfte med vÄr studie Àr att skapa en förstÄelse för vad medarbetares delaktighet kan leda till i en budgetprocess inom en offentlig organisations olika nivÄer. FrÄgestÀllning: Vad kan medarbetares delaktighet i en budgetprocess leda till?Metod: För att besvara frÄgestÀllningen har en kvalitativ undersökning genomförts med en abduktiv ansats. PrimÀrdata har samlats in genom personliga intervjuer med respondenter inom Halmstad kommun.Resultat: Resultatet visar att medarbetares delaktighet i budgetprocessen leder till positiv motivation, god kommunikation och förbÀttrade arbetsprestationer.

Syftet med studien Àr att undersöka barnens delaktighet i temaarbetet pÄ en förskola som arbetar utifrÄn ett Bifrostinspirerat arbetssÀtt. Jag har försökt beskriva, analysera och förstÄ pedagogernas förhÄllningssÀtt till barnens delaktighet, barnens pÄverkansmöjlighet vid temaarbetet och hur delaktiga barnen Àr i verksamheten. För att fÄ ett underlag att bearbeta har jag inledningsvis genomfört en litteraturstudie, dÀrefter observerat och slutligen intervjuat pedagoger som Àr verksamma pÄ förskolan dÀr studien genomfördes. Studien visar att de faktorer som skapar förutsÀttningar för barnens möjlighet till pÄverkan i temaarbete samt delaktigheten i verksamheten frÀmst Àr beroende av pedagogernas förutsÀttningar för planering och barnens Älder. Pedagogernas förhÄllningssÀtt till barns delaktighet i verksamheten Àr positiv och intervjuerna visar att deras intentioner Àr att utmana och fÄnga barnens intresse vid temaarbetet.

Denna uppsats visar att ba?de svenska och danska la?rarstudenter utan erfarenhet av isla?ndska har sa? pass mycket fo?rkunskaper med sig fra?n sitt eget modersma?l, att de kan fo?rsta? det va?sentliga av inneha?llet i enklare isla?ndska texter som simultant presenteras i skrift och ljud. Texterna som anva?ndes vid denna grannspra?ksunderso?kning var dels ett avsnitt ur barnboken Hodja og to?frateppiĂ° och dels en artikel ur den isla?ndska morgontidningen MorgunblaĂ°iĂ°. Informanterna fick svara pa? fra?gor om inneha?llet.

Delaktighet Àr ett begrepp som Àr av stor betydelse i den dagliga verksamheten i skolan. Det Àr viktigt att fÄ tillhöra och vara del av en kontext. Syftet med denna fallstudie Àr att upptÀcka och förstÄ hur pedagoger erbjuder barn delaktighet i förskoleklass och pÄ fritidshem. Studien utgÄr ifrÄn ett sociokulturellt perspektiv pÄ lÀrande och har en etnografisk ansats. Metoder som anvÀnts Àr videoobservationer samt intervjusamtal med barn för att synliggöra hur pedagoger erbjuder delaktighet för att frÀmja lÀrande.

Bakgrund: Artificiell intelligens tar en allt st?rre plats i samh?llet och s? ?ven inom h?lso- och sjukv?rden. Anv?ndningen av AI kantas av lagar, regler och rekommendationer f?r hur AI ska anv?ndas som hj?lpmedel. Sjuksk?terskorspelar en viktig roll att s?kerst?lla en god och s?ker v?rd och att anv?ndningenav AI sker p? ett etiskt korrekt s?tt med fokus p? patientens v?lbefinnande.

Höft- och knÀprotesoperationer Àr idag en vanlig operation vid artros i höft- och knÀled. Trotsminutiösa infektionsförebyggande förberedelser inför operationen drabbas ÀndÄ en delpatienter av postoperativa infektioner. Vid ortopedisk proteskirurgi Àr postoperativainfektioner ett direkt hot mot den nya inopererade leden och kan leda till lÄngabehandlingstider som pÄverkar patientens livskvalitet under lÄng tid.Syftet med studien var att utforska patienters möjlighet till delaktighet i tidig upptÀckt avpostoperativ infektion utifrÄn given information vid operation för höft- eller knÀprotes.Semi-strukturerade intervjuer genomfördes med tio patienter med diagnostiserad postoperativinfektion efter höft- eller knÀprotesoperation. Transkriberade intervjuer analyserades medinnehÄllsanalys. Journaler granskades för att beskriva patientens tidigare sjukdomar.Resultatet visade att första tecknen pÄ infektion kan beskrivas med temat: Vad Àr normalt ochvad Àr inte normalt.

Studien undersökte om, och hur, Google Kalender kan anvÀndas som hjÀlpmedel för vuxna individer med ADHD. Syftet var att öppna upp för en diskussion om medieteknik som hjÀlpmedel vid neuropsykiatriska funktionshinder. En sammanfattning av tillgÀnglig litteratur och forskning presenterade bakgrundsfakta kring ADHD, operativsystemet Android och Google Kalender. Via programvarutestning, i form av fri testning, testades och analyserades tjÀnsten Google Kalender utifrÄn de svÄrigheter individer med ADHD upplever. Resultaten visar att Google Kalender kan underlÀtta planering, tidsuppfattning, ihÄgkommande och framförhÄllning.

Syftet med studien Àr att ta reda pÄ hur pedagoger i trÀningsskolan bemöter flickor och pojkar. Pedagogers medvetenhet om genus och betydelsen av bemötande för elevers identitetsutveckling ska undersökas.Arbetet ger en översikt av tidigare forskning inom omrÄdena genus och funktionshinder samt inom det kombinerade omrÄdet genus och funktionshinder. Med hjÀlp av kvalitativa intervjuer ville vi se vilken genusmedvetenhet som finns hos pedagoger och hur de ser pÄ bemötandets betydelse, och med hjÀlp av deltagande observationer ville vi se hur pedagoger uttrycker denna medvetenhet i handling.Sammanfattningsvis pekar resultaten av vÄr undersökning pÄ att genusmedvetenhet finns hos pedagogerna men att det inte Àr nÄgot de fokuserar pÄ i sin undervisning dÄ de utgÄr ifrÄn varje elevs behov pÄ grund av elevens funktionsnedsÀttning och personliga egenskaper. Pedagogerna i undersökningen bemöter flickor och pojkar pÄ olika sÀtt, men det Àr svÄrt att sÀga om det beror pÄ genusstrukturer eller pÄ barnens olika förutsÀttningar. Ett sociokulturellt perspektiv pÄ tolkningen av resultaten tyder pÄ att pedagogers bemötande faktiskt har betydelse för elevers identitetsutveckling..