Alla har rÀtt till en skola utifrÄn sina egna förutsÀttningar. Barn med medicinska funktionshinder har andra förutsÀttningar för att utvecklas i skolan och förskolan. Syftet med uppsatsen var att undersöka vilka faktorer som har betydelse för att en god förskole/skolsituation ska uppnÄs för barn med astma och allergi och ocksÄ att undersöka förÀldrars och pedagogers synsÀtt pÄ möjligheter och hinder för utveckling och lÀrande. För att fÄ fram mina resultat har kvalitativa halvstrukturerade intervjuer anvÀnts som metod. Resultatet visar att faktorer som Àr betydelsefulla Àr bemötande, kunskap och vilja.

Denna rapport a?r en del av en sto?rre fo?rstudie som handlar om lo?nsamheten i en liten vindkraftsanla?ggning besta?ende av tre vindkraftverk placerade pa? O?land. Syftet fo?r denna del a?r att underso?ka kostnaden fo?r underha?llet, olika underha?llsstrategier och lagerha?llning. Rapporten beskriver a?ven de olika komponenterna i ett vindkraftverk, vilka fel som intra?ffar samt hur ofta de intra?ffar.

NÀr en person inte kan vara delaktig i meningsfulla aktiviteter kan hjÀlpmedel vara ett mÄste för att underlÀtta. Studier har visat att elrullstol möjliggör delaktighet, och detta kan dÀrmed leda till en ökad livskvalitet. Fyra personer medverkade i denna studie, baserad pÄ Canadian Model of Occupational Performance, CMOP. TvÄ tekniker anvÀndes för datainsamlingen. Dels utfördes en intervju och dels skattade informanterna, med hjÀlp av VAS, sin upplevelse av delaktighet och livskvalitet före och efter att de fÄtt sin elrullstol.

Att alla elever fĂ„r vara delaktiga under skolans aktiviteter kan ses som en sjĂ€lvklarhet i en skola för alla. Men för alla elever Ă€r det inte sĂ„ enkelt, och nĂ„gra elever som ibland inte fĂ„r vara delaktiga Ă€r elever med rörelsehinder. Ämnet som de ibland inte fĂ„r vara delaktiga i inom skolans undervisning Ă€r Ă€mnet idrott och hĂ€lsa. Syftet med denna studie Ă€r att undersöka och fĂ„ en större förstĂ„else för hur personer med rörelsehinder upplevt undervisningen i idrott och hĂ€lsa i grundskolan. För att uppnĂ„ detta gjordes intervjuer med fem personer med rörelsehinder i Ă„ldrarna 19-30 Ă„r.

Denna studies syfte Àr att beskriva inkludering och delaktighet i förskolan, hur pedagoger arbetar för att fÄ barnen inkluderade och uppleva delaktighet. FrÄgestÀllningarna i studien Àr, pÄ vilket sÀtt visar sig ett barncentrerat förhÄllningssÀtt i relation till barns delaktighet? PÄ vilket sÀtt visar sig ett vuxencentrerat förhÄllningssÀtt i relation till barns delaktighet? Data inhÀmtades genom observationer pÄ en förskola i halland. Resultatet visar att nÀr pedagogen har ett barncentrerat förhÄllningssÀtt bidrar det till ömsesidig delaktighet, barn emellan och mellan barn och vuxen. Om tvÄ pedagoger ingÄr i en aktivitet och den ena pedagogen intar ett vuxencentrerat förhÄllningssÀtt och den andra ett barncentrerat, tenderar det vuxencentrerade förhÄllningssÀttet att ta överhand.

Syftet med studien Àr att undersöka hur pedagoger pÄ fyra olika förskolor ser pÄ och arbetar med barns delaktighet och inflytande vid matsituationer. Följande frÄgestÀllningar anvÀnds för att undersöka syftet; Hur ser pedagogerna pÄ begreppen delaktighet och inflytande? Kan barns sprÄk, enligt pedagogerna, pÄverka hur stort inflytande och delaktighet barnen fÄr? Hur ser pedagogerna pÄ matsituationerna och vikten av barns delaktighet och inflytande? Tidigare forskning visar att barns möjlighet till delaktighet och inflytande kan bestÄ av flera faktorer som till exempel vuxnas förhÄllningssÀtt. Detta i kombination med olika perspektiv som exempelvis barns egna perspektiv. Genomförandet av studien har gjorts pÄ fyra olika förskolor, dÀr pedagogerna har varit i fokus.

Bakgrund: Att drabbas av fo?rva?rvad hja?rnskada och kognitiva sva?righeter i tona?ren pa?verkar delaktighet och aktivitetsutfo?rande inom fleralivsomra?den. Att som arbetsterapeut arbeta med ungdomar med kognitiva sva?righeter kra?ver ta?lamod och energi. En fo?rva?rvad hja?rnskada kan pa?verka ungdomars mo?jlighet till delaktighet i samha?llet.Syfte: Att beskriva konsekvenserna i vardagen na?r en person i tona?ren drabbas av kognitiva sva?righeter efter la?tt/ma?ttlig fo?rva?rvad hja?rnskada.Metod: Studien a?r gjord i form av en integrativ litteraturstudie utifra?n vetenskapliga artiklar publicerade mellan 2002-2013.

Bakgrund: Delaktighet i samhÀllet Àr avgörande för den psykiska hÀlsan och Àr viktigt utifrÄn sÄvÀl ett individuellt som ett samhÀlleligt perspektiv. Tidigare studier har undersökt delaktighet i relation till funktionsnedsatta personer, och denna studie fördjupar och utreder frÄgan vidare. MÄlet med undersökningen, utförd i Göteborg, Àr att studera frÄgor som rör delaktighet i samhÀllet enligt de funktionsnedsattas egna upplevelser och erfarenheter.Metod: Kvalitativ metod har anvÀnts för att undersöka hur tjugo funktionsnedsatta personer tÀnker och resonerar kring sin egen delaktighet i samhÀllet. Detta gjordes genom semistrukturerade personliga intervjuer. Resultat: UtifrÄn ett socialkonstruktivistiskt perspektiv ses funktionshindret som en orsak av de hindrande faktorer som den funktionsnedsatta möter ute i samhÀllet.

Sammanfattning                                                                           Min studie riktar sig mot förÀldrar/familjer med ursprung frÄn Eritrea som har funktionshindrade barn. Barnet Àr antingen född i Sverige eller i hemlandet Eritrea. Anledningen till min studie Àr att jag vill undersöka hur det Àr att komma till ett land som Sverige och hur det funktionshindrade barnet pÄverkar förÀldrarnas liv. Min studie har tvÄ syften. Det första syftet Àr att öka kundkapen om och förstÄelsen för funktionshinder och etnicitet i kombination. Det andra syftet Àr att förÀldrar till funktionshindrade barn med ursprung frÄn Eritrea skall fÄ komma till tals. Jag har genomfört kvalitativa samtalsinterjuver och för tolkning och reflektion till min studie har jag anvÀnt mig av metodologin hermeneutik.Jag har avgrÀnsat mig till att enbart undersöka förÀldrar till funktionshindrade barn med ursprung frÄn Eritrea som Àr bosatta i Sverige.

I förskolan har mÄltiden traditionellt beskrivits som omsorg, men innebÀr idag en koppling mellan omsorg och den lÀrprocess som genomsyrar aktiviteterna i förskolan. I lÀroplanen nÀmns barns delaktighet som ett viktigt begrepp nÀr det gÀller utveckling, dÄ det Àr en förutsÀttning för barns inflytande, bÄde i förskolan och i samhÀllet. Genom att analysera mÄltiden med hjÀlp av FAMM samt en stegmodell för delaktighet kan möjligheter och hinder till delaktighet upptÀckas samt hur barns delaktighet frÀmjas och motverkas. Studiens syfte Àr att utforska hur barns delaktighet kan se ut i förskolerestaurangen, genom ostrukturerade observationer samt skuggning av en förskolelÀrare. Resultatet analyserades genom kvalitativ innehÄllsanalys och en modell för grad av delaktighet utformades.

VÄrt syfte med denna studie har varit att studera sambandet mellan delaktighet och livskvalitéhos de Àldre pÄ ett Àldreboende samt hur personal och ledning arbetar för att frÀmjalivskvaliteten genom delaktighet.FrÄgestÀllningv? Hur ser de Àldre pÄ sin delaktighet?v? Hur ser de Àldre pÄ sin livskvalitet?v? Hur ser personal och enhetschef pÄ möjligheten i att frÀmja de Àldres livskvalitetgenom delaktighet?v? Hur pÄverkas de Àldres livskvalitet av deras möjlighet till delaktighet?Vi har anvÀnt oss av kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer med de Àldre,personal samt enhetschef. Den tidigare forskningen vi studerat rör Äldrande, livskvalitet ochdelaktighet. I vÄr analys har vi applicerat det salutogena perspektivet, empowerment ochaktivitetsteorin.VÄrt resultat visar att den Àldres livskvalitet i hög utstrÀckning pÄverkas av möjligheten tilldelaktighet. Delaktighet tar sig uttryck pÄ olika sÀtt dÀr Äterkommande teman har varit;delaktighet i fysiska aktiviteter, fysisk delaktighet i sin egen omvÄrdnad samt inflytande översin egen omvÄrdnad.

Den första januari 2009 infördes en ny gemensam diskrimineringslag som gÀller för flera svenska samhÀllsomrÄden. Lagen syftar bland annat till att personer med en funktionsnedsÀttning har rÀtt att bli bedömda utifrÄn sina egenskaper och förmÄgor. NÀr jag fick höra att personer med Aspergers syndrom har svÄrt att antas till grundlÀggande militÀr utbildning blev jag intresserad av att undersöka detta nÀrmare. I denna uppsats undersöker jag Försvarsmaktens antagningsprocess och rekryttest, diskrimineringslagen och olika styrdokument frÄn Försvarsmakten sett utifrÄn ett perspektiv hos en person med Aspergers syndrom. Min slutsats blir att personer med Aspergers syndrom förefaller bli diskriminerade i Försvarsmaktens antagningsprocess.

I denna studie fÄr ni ta del av nio pedagogers tankar och erfarenheter kring barns delaktighet och inflytande i tre olika förskolor. VÄr studie Àr baserad pÄ fokusgruppsintervjuer för att kunna ta del av pedagogers beskrivning om hur de arbetar med inflytande och delaktighet och hur det synliggörs för bÄde barn, förÀldrar och pedagoger. Via videoobservationer vill vi fÄ en bild av hur verksamheten fungerar praktiskt och möjligheten att titta pÄ och tolka pedagogernas förhÄllningssÀtt till barnen. VÄr studie Àr baserad pÄ kvalitativ forskningsmetod. Genom att vi tagit del av olika teorier och tidigare forskning har vi kunnat fÄ fram ett resultat som visar pÄ att barns delaktighet och inflytande synliggörs först och frÀmst genom den pedagogiska dokumentationen. Med hjÀlp av pedagogernas kompetenser, barnsyn och förhÄllningssÀtt arbetar de med barns inflytande och delaktighet som en grund i förskolans dagliga verksamhet. Nyckelord: barnsyn, delaktighet, demokrati, förskola, inflytande, pedagogisk dokumentation..

Inkludering av elever med funktionshinder kan ses som ett samspel mellan den inkluderade, pedagogen och klasskamraterna. Klasskamraternas upplevelser av inkluderingen kan menas ha getts en underordnad betydelse i den tidigare forskningen. I denna uppsats lÀggs fokus pÄ klasskamraternas syn pÄ hur inkluderingen pÄverkat sÄvÀl deras egen som den inkluderades skolgÄng. De förmedlar sin bild av inkluderingen kan förbÀttras och Àven hur denna förmedlar förstÄelse för varandras individuella förutsÀttningar och begrÀnsningar i vardagen..

Vi lever i en medieva?rld da?r vi sta?ndigt mo?ter bilder med syfte att pa?verka oss. Det a?r da?rmed viktigt att producera bland annat reklam som sticker ut fra?n ma?ngden och bidrar med na?gonting extra till ma?lgruppen. Att anva?nda celebriteter som ansikte fo?r ett varuma?rke eller produkt o?kar fo?rhoppningen till att fa?nga konsumenternas uppma?rksamhet i en kommunikationsprocess.