Detta Àr en kvalitativ undersökning om hur Sveriges Television arbetar med mÄngfald med fokus pÄfunktionshindrade i dramaproduktion och hur medarbetarna integrerar det i sitt arbete. För att kunna ta reda pÄ hur det gÄr till har vi utgÄtt ifrÄn dramaserien Livet i Fagervik som fallstudie och gjort kvalitativa intervjuer med personer som varit delaktiga i produktionen av första sÀsongen av dramaserien. De personer som vi har intervjuat Àr: Stefan Baron, programchef pÄ SVT Drama, MikaelSyrén, upphovsman till Livet i Fagervik, Calle Marthin, kreativ producent, Man Chiu Leung Carlson, projektledare, Harald Hamrell, regissör, Maria Kiisk, rollbesÀttare och Johannes Wanselow, skÄdespelare. Vi har Àven gjort intervjuer med personer pÄ Handikappförbundens samarbetsorgan, HSO som har ett samarbete med SVT, Emil Erdtman, utvecklingsledare, HSO och Mia Ahlgren, projektledare, HSO. Intervjuer har Àven skett med Johan Hartman, CSR- Chef pÄ SVT, och Christoffer LÀrkner, handlÀggare hos GranskningsnÀmnden.Förutom de elva kvalitativa intervjuerna som vi har genomfört sÄ har det empiriska materialet bestÄtt avRadio och TV-lagen 1996, dramaserien Livet i Fagervik (12 avsnitt å 45 minuter), samt följande dokument: Sveriges Televisions mÄngfaldsplan 2008, överenskommelsen mellan SR, UR och SVT gÀllande fördelning för olika slags insatser rörande program om och för funktionshindrade 2008, Public service-redovisningen 2008, Anslagsvillkor 2008, SÀndningstillstÄnd för 2007-2009 och BestÀllningsskrivelse.Den teoretiska ramen som denna uppsats utgÄr ifrÄn och som vi har kopplat vÄrt resultat till, Àr teorierkring identitet och representation, produktion och makt samt den sociala ansvarsteorin.Resultat visar att de som arbetar med att producera dramaserier, till stor del har tÀnkt pÄ begreppet mÄngfald, men dÄ i ett större perspektiv och inte specifikt pÄ enskilda grupper.

Introduktion: Personer med funktionsnedsÀttning betraktas ofta som vÄrd och omsorgstagare och inte som medborgare med samma rÀttigheter som alla andra. Bemötandet mot personer med funktionsnedsÀttning beskrivs ofta vara bristfÀlligt och de tillfrÄgas sÀllan om vad de sjÀlva vill. Att ha ett arbete Àr en viktig del av livet och för personer som pÄ grund av funktionsnedsÀttning ej klarar av arbete inom den öppna arbetsmarknaden, finns daglig verksamhet. Syfte: Att beskriva unga vuxna personer med lindrig intellektuell funktionsnedsÀttnings erfarenheter och uppfattningar om bemötande och delaktighet, nÀr det gÀller övergÄng till samt första Ären av daglig verksamhet. Metod: Data samlades in utifrÄn intervjuer med 14 personer med lindrig intellektuell funktionsnedsÀttning mellan 21 och 23 Är och som befann sig inom olika typer av daglig verksamhet.

Bakgrund: Tidigare prÀglades vÄrden utifrÄn ett synsÀtt, dÀr vÄrdgivaren styrde över vÄrden. Detta synsÀtt har successivt övergÄtt till att patienten bör vara mer delaktig och fatta egna beslut. Information pÄverkar Àven graden av delaktighet och förmÄgan att fatta beslut sjÀlvstÀndigt. Patientens delaktighet i vÄrden styrks i patientlagen och sjuksköterskan har ett ansvar att bjuda in patienten till delaktighet. Syftet: Att beskriva patientens upplevelser av delaktighet i vÄrden.

Bakgrund: Tidigare prÀglades vÄrden utifrÄn ett synsÀtt, dÀr vÄrdgivaren styrde över vÄrden. Detta synsÀtt har successivt övergÄtt till att patienten bör vara mer delaktig och fatta egna beslut. Information pÄverkar Àven graden av delaktighet och förmÄgan att fatta beslut sjÀlvstÀndigt. Patientens delaktighet i vÄrden styrks i patientlagen och sjuksköterskan har ett ansvar att bjuda in patienten till delaktighet. Syftet: Att beskriva patientens upplevelser av delaktighet i vÄrden.

Syfte: Syftet med föreliggande litteraturstudie var att beskriva vilka faktorer som kan pÄverka patientens delaktighet i sin omvÄrdnad ur ett patientperspektiv. Syftet var Àven att beskriva de valda artiklarnas urvalsmetod. Metod: Litteraturstudien har en deskriptiv design. Elva artiklar anvÀndes varav nio artiklar med kvalitativ ansats, en artikel med kvantitativ ansats och en artikel med bÄde kvalitativ och kvantitativ ansats.Resultat: Resultatet visade att det finns flera faktorer som pÄverkar patientens möjlighet till delaktighet i sin omvÄrdnad. Faktorer sÄ som information, patientens delaktighet vid beslutsfattande samt bemötande pÄverkar patientens möjlighet till delaktighet i omvÄrdnaden.  Slutsats: Information var viktig för patientdelaktighet i sin omvÄrdnad.

Syftet med studien Àr att undersöka pÄ vilket sÀtt vÀgledare bemöter personer med psykisk ohÀlsa samt pÄ vilket sÀtt dessa ger stöd för att hjÀlpa individen att gÄ vidare till sysselsÀttning. Dessutom vill vi undersöka pÄ vilket sÀtt personer med psykisk ohÀlsa upplever bemötandet och stödet vid vÀgledningssamtal. Arbetet utgÄr utifrÄn tvÄ perspektiv för att fÄ en sÄ bred bild som möjligt om bemötande samt stöd vid vÀgledningssamtal med personer som lider av psykisk ohÀlsa. Detta Àr av intresse för oss dÄ psykisk ohÀlsa ökar och Àr idag det nÀst största hÀlsoproblemet i Sverige. För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar har vi anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer. Vi har intervjuat tre vÀgledare som i sin profession möter personer med psykisk ohÀlsa och tre personer som lider av psykisk ohÀlsa.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur personal inom daglig verksamhet i en av Göteborgs stadsdelar, ser pÄ samt arbetar utifrÄn den gemensamt uppsatta vÀrderingen: Att arbeta med varje enskild arbetstagares bÀsta i centrum, utifrÄn dennes förutsÀttningar och förmÄgor. Personalens förhÄllningssÀtt gentemot arbetet med och för arbetstagarna har Àven varit i fokus.Följande frÄgestÀllningar har fungerat som hjÀlp vid strÀvandet efter att uppnÄ syftet:? Vad innebÀr det för personalen att sÀtta varje enskild arbetstagares bÀsta i centrum och vilka arbetsmetoder anvÀnder de för detta? ? Hur arbetar personalen utifrÄn varje enskild arbetstagares förutsÀttningar och förmÄgor? ? Vilket/vilka förhÄllningssÀtt till arbetet med och för arbetstagarna finns hos personalen?Vi har anvÀnt oss utav en kvalitativ metodstrategi vid genomförandet av denna uppsats. Empirin har samlats in genom Ätta intervjuer med personal frÄn den undersökta stadsdelens dagliga verksamhet. Som analysredskap har vi anvÀnt oss av följande teorier och teoretiska begrepp för att lyfta fram olika aspekter och belysningspunkter i vÄrt insamlande material: Salutogent perspektiv & KASAM; Beroende, Autonomi & SjÀlvbestÀmmande; Bemötande samt olika former av socialt stöd.

M?let med denna studie ?r att unders?ka vad vithetsnormen har f?r betydelse f?r arbetsmetoder och beslutsfattande p? Changers Hub samt p? vilka s?tt strukturer kopplade till detta begrepp interagerar med Changers Hubs arbete f?r att skapa en parallell, positiv samh?llsber?ttelse g?llande f?rortens inv?nare. Studien fokuserar p? hur personalen navigerar externt och internt gentemot majoritetssamh?llet och r?dande normer. Uppsatsen ?r skriven p? svenska och baserad p? ?tta veckors f?ltstudie hos Changers Hub Hj?llbo.

Siblings of persons with disabilities tend to be sidelined and not get the same attention in the same amount as the child with the disability gets, both by the parents and the society. Previous research in this area is limited and siblings of people with disabilities and their experiences of support needs to be explored. The purpose of this paper is to learn about support for siblings of people with disabilities in terms of both adult siblings own experiences from his childhood and from practitioners experience. Six qualitative interviews with four adult siblings of people with disabilities and two professionals were interviewed. Systems Theory and Bronfenbrenners ecological model has provided the theoretical basis for the essay.

Abstract: Den hÀr uppsatsen handlar om gruppen lindrigt utvecklingsstörda. Mitt syfte med uppsatsen Àr att försöka fÄ en inblick om hur en lindrigt utvecklingsstörd person kan se pÄ sig sjÀlv samt hans/hennes omgivning och vad det Àr för faktorer som hjÀlper till att skapa den hÀr synen. För att ta reda pÄ detta har jag anvÀnt mig av kvalitativ metod i form av intervjuer som jag har gjort med fyra lindrigt utvecklingsstörda mÀn. NÀr jag analyserade materialet visade det sig bland annat att samtliga personer som jag intervjuat haft stabila familjeförhÄllanden men att detta inte automatiskt kan kopplas till personernas funktionsnedsÀttning. De umgÄs bÄde med personer som har funktionsnedsÀttningar och med personer som inte har nÄgonfunktionsnedsÀttning och vÀrderar relationen till icke funktionsnedsatta personer högt.

I en v?rld som pr?glas av st?ndig f?r?ndring och oro ?ver klimatf?r?ndringar beh?vs ledare som uppmuntrar, engagerar och motiverar samh?llet och dess organisationer att anta ett mer h?llbart f?rh?llningss?tt. Idag l?gger m?nga olika intressenter vikt vid hur f?retag och offentliga organisationer prioriterar och planerar f?r att arbeta med klimatv?nliga val. Kommuners h?llbarhetsarbete styrs av lagar och ramverk som ledare m?ste anpassa sina organisationer till f?r att bedriva verksamhet.

Syftet med studien var att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av hur miljön pÄverkar aktivitet och delaktighet i rehabiliteringen för personer med stroke. Inklusionskriterierna för deltagarna var legitimerade arbetsterapeuter, med minst ett Ärs erfarenhet av rehabilitering för personer med stroke. Verksamma i norra Sverige inom hemrehabilitering i primÀrvÄrden eller slutenvÄrd. Nio arbetsterapeuter i deltog i studien. Data samlades in genom semi-strukturerade intervjuer med stöd av en intervjuguide.

SAMMANFATTNINGAnette ErikssonBarns delaktighet i förskolan ? Àr den villkorad av de vuxna?- FörskollÀrares uppfattningar om barns delaktighet i förskolans vardag.VÄrterminen 2007 Antal sidor 59Syftet med denna studie var att undersöka, analysera och beskriva hur förskollÀrare uppfattar delaktighet i förskolans vardag. En litteratursökning visade att det fanns fÄ studier avseende förskollÀrares uppfattningar om barns delaktighet i förskolan. Studien Àr kvalitativ med en innehÄllsanalys och har en metodtriangulerad design. Studien inleds med en undersökning av en öppen forskningsfrÄga, vidare har 20 intervjuer genomförts med förskollÀrare.

Examensarbetet behandlar delaktighetsbegreppet i fritidshemsverksamheten. Syftet med vÄr undersökning var att se hur delaktiga eleverna Àr i fritidsverksamheten och hur pedagogerna arbetar med elevdelaktighet. Alla har rÀtt till en likvÀrdig utbildning men hur det kommer till uttryck i verksamheten kan se olika ut beroende pÄ de förutsÀttningar som finns. Undersökningen belyser pedagogers bristande kompetens att tillgodose elevers behov. Via den empiriska insamlingen framkommer det att pedagogerna som intervjuats Àr överens om vad begreppet delaktighet innebÀr.

Bakgrund: Parkinsons sjukdom (PS) ?r en kronisk neurodegenerativ sjukdom d?r behandlingen riktar sig mot symtomlindring. Den individuella symtombilden kr?ver kontinuerliga l?kemedelsanpassningar. Antalet personer med sjukdomen ?kar vilket st?ller st?rre krav p? v?rden att gynna personernas egenv?rd och delaktighet.