Den här uppsatsen har syftet att redogöra för om inhyrning från bemanningsföretag inskränker företrädesrätten till återanställning för arbetstagare som blivit uppsagda på grund av arbetsbrist. Sedan legaliseringen av bemanningsbranschen i Sverige har den blivit väl etablerad. Idag består Arbetsgivar- och branschorganisationen bemanningsföretagen av cirka 500 medlemsföretag och sätter årligen 172 000 personer i arbete. Den omfattning som bemanningsbranschen idag har gör det angeläget att undersöka hur branschen påverkar arbetstagares anställningsskydd, framförallt hur rbetsgivare genom inhyrning av personal kringgår företrädesrätten till återanställning för arbetstagare som blivit uppsagda på grund av arbetsbrist. Det har visat sig ovanligt förekommande att arbetsgivare hyr in personal istället för att återanställa arbetstagare med företrädesrätt.

Syftet med studien var att analysera omsorgspraxis på tre särskilda äldreboenden för en integrerad grupp brukare utifrån ett kommunikationsperspektiv. Kommunikationen analyserades ur följande tre aspekter: mellan personal och brukare med en demenssjukdom, mellan personal och brukare utan demenssjukdom och mellan brukare utan demenssjukdom och brukare som led av demens. Studien utgick ifrån personalens perspektiv och beskrev hur de upplevde kommunikationen mellan dessa grupper på äldreboendena.Materialet omfattade fyra undersköterskor, ett vårdbiträde och en arbetsterapeut som var en kunskapsresurs och samordningsansvarig inom demensfrågor för alla äldreboenden. Metoden som användes var personliga intervjuer med personalen och arbetsterapeuten. Resultatet visade att kommunikation mellan personal och demenssjuka krävde ett speciellt bemötande som var tidskrävande.

Vårt syfte med denna uppsats är att ta reda på vilka nyckeltal som de undersökta företagen använder och hur de ingår i företagens strategiarbete när det gäller personalbefrämjande åtgärder. Vi har konstaterat att personalbefrämjande åtgärder och nyckeltal ingår i strategiarbetet hos de undersökta företagen. Företagen ser sin personal som en resurs värd att vårda. Vår uppfattning är att det lönar sig att satsa på en frisk och välmående personal som i slutändan ger lönsamhet för företagen..

Bullying is a widespread problem that currently exists in many places and in different age groups. In our paper we intend to focus on bullying in adult life. As many as 340,000 adult persons are subjected to victimization in the form of bullying, which is about 9 % of the working population. Between 100 and 300 cases of all suicides committed in Sweden can be linked to bullying. Bullying is a social problem that should be taken more seriously than it does.

Sammanfattning ? "Arbetsmotivation: En jämförande studie av arbetsmotivationsfaktorer och preferenser för motivationsstrategier mellan inhyrd och tillsvidareanställd personal"Datum: 2014-06-11Nivå: Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15 ECTS,Institution: Akademin för Ekonomi, Samhälle och Teknik EST, Mälardalens HögskolaFörfattare: Gabriel Cakisi Abizer Kapasi Erik Wallén 880804 891201 870615Titel: Arbetsmotivation: En jämförande studie av arbetsmotivationsfaktorer och preferenser för motivationsstrategier mellan inhyrd personal och tillsvidareanställda.Handledare: Kerstin NilssonNyckelord: Arbetsmotivation, tillfälligt anställda, inhyrd personal, motivationsstrategierForskningsfrågor: 1: Finns det skillnader mellan inhyrd personal och tillsvidareanställda i deras värdering av arbetsmotivationsfaktorer och företagets arbetsmotivationsstrategier? Om ja, hur skiljer de sig åt?2: Hur skulle företagets arbetsmotivationsstrategier kunna anpassas efter eventuella likheter eller skillnader?Syfte: Syftet med studien var att jämföra och identifiera skillnader i vad inhyrd och tillsvidareanställd personal upplever som arbetsmotivation inom tre kontors- & administrationsavdelningar samt en IT-avdelning på ett stort svenskt teknikföretag, samt att undersöka företagets motivationsstrategier och hur strategierna skulle kunna anpassas efter eventuella skillnader.Metod: Studien använde sig av en kvantitativ enkät och en kvalitativ intervju. Enkätden delades in i två delar där del A undersökte motivationsfaktorer och del B undersökte motivationsstrategier. Den kvalitativa intervjun var semistrukturerad och undersökte vilka motivationsstrategier företaget använde som sedan låg till grund för enkätdel B.Slutsats: Resultatet visade på att inhyrd och tillsvidareanställd personal skiljer sig i sin värdering av motivationsstrategier och motivationsfaktorer. För arbetsmotivationsfaktorer så var skillnaderna: 1) tillsvidareanställda värderar personlig utveckling högre, 2) inhyrda värderar att arbetsinsatsen leder till goda resultat högre, och 3) tillsvidareanställda värderar en trygg anställning högre.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att identifiera skillnader i uppfattningar om lojalitet mellan kunder och personal i ett tjänsteföretag. Teori: Teorin baserar sig på lojalitet och är hämtad från Barroso och Picon (2012). Det centrala i teorin är flerdimensionellt begrepp av lojalitet. Vår teoretiska modell är fullt testbar. Metod: En kvantitativ metod har använts under denna undersökning. Det har samlats in data från personal och kunder genom elektroniska enkäter.

The purpose of this study is to increase understanding of how parents of children in need of special support have experienced their interaction with the pre-school. Our three main areas of interest were to investigate how several parents experienced their contact with the pre-school, if there were any experienced factors that had played a part in the contact with the pre-school and if we could conclude anything about how the curriculum had been followed in these cases, with assistance of the parents? experiences.Our study is qualitative and we chose to interview six parents. We both participated in all of the interviews. The theoretical base of this study is rooted in the phenomenological theory and we also used the framework factor theory to complement our analysis.One of our conclusions was that the parents expressed so many different experiences that we decide not to try compare them in general.

We studied how librarians would adapt to telework, the performance of job responsibilitiesfrom home. We found'that all duties could be accomplished. but to varied extents.Computerbased searches, interlibrary loans, acquisitions, indexing and telephone referenceservices are the duties most likely to adapt to telework whereas cataloguing andclassification probably are best performed in the ordinary workplace.Most duties would demand access to technical means of assistance when performed fromhome. Connections to the library's local network, directly or via modem, are requiredbecause it is unrealistic to expect librarians to telework with fewer tools than theyordinarily have available. Although librarians generally believe that teleworking will nothave a large irnpact on the operation of the library, most would like to telework.Whether teleworking is a viable strategy depends on the characteristics of the duties, thelibrarian's desire to telework, but also on the size of the library, the size of its staff, thelibrary's activities, and how work is distributed between librarians..

The purpose of this study is to investigate the primary motivation for studying abroad among students at Södertörn University, and also examine how the time studying abroad will affect the students on a personal level. The essay is based on a qualitative approach of ten interviews with students who have already completed an exchange program. With the help of the theoretical concepts of push and pull factors, motivation categories, human capital and previous research, the results and analysis showed a coherent pattern. It turns out that the majorities of students are primarily motivated by the opportunity to enjoy a nice nature, new environment and get to know new people. The time studying abroad mostly contributed to the student?s personal development and also gave an understanding of other people and different cultures.

Syftet med vår studie var att undersöka hur läxor och läxhjälp berör fritidshemmets verksamhet. Studien belyser även en viss problematik gällande föräldrars möjlighet att hjälpa sina barn med läxorna utifrån ett socioekonomiskt perspektiv. För att undersöka detta har vi först tagit del av tidigare forskning om läxor och läxhjälp, därefter har vi intervjuat fyra lärare för att se hur de ser på syftet med läxor. Slutligen intervjuade vi tre fritidslärare för att se hur läxhjälpen berör fritidshemmets verksamhet. Vi har i vår slutsats kommit fram till att merparten av lärarna i vår studie anser att syftet med läxor är att befästa sina kunskaper men även för att lära eleverna att ta ansvar.

Aid effectiveness is a reoccuring theme in the social sciences. Maybe rightfully so, as development is slow in many parts of the developing world. Core literature on the matter seems to suggest that aid effectiveness is contingent on recipients? level of corruption. Assuming this to be true, I examine the EU?s disbursements of Official Development Assistance over the past decade by running regressions: is there a relationship between the level of aid received, and a country?s level of corruption? As the EU is one of the largest donors of foreign aid globally, and has the power to shape the global foreign aid agenda, this question puts to the test whether the EU is leading the way, or rather is an obstacle in front.

Vårt syfte med denna uppsats är att ta reda på vilka nyckeltal som de undersökta företagen använder och hur de ingår i företagens strategiarbete när det gäller personalbefrämjande åtgärder. Vi har konstaterat att personalbefrämjande åtgärder och nyckeltal ingår i strategiarbetet hos de undersökta företagen. Företagen ser sin personal som en resurs värd att vårda. Vår uppfattning är att det lönar sig att satsa på en frisk och välmående personal som i slutändan ger lönsamhet för företagen.

Syftet med denna undersökning har varit att ge kunskap om hur personal och intagna förhåller sig till, och ser på varandra, på en svensk anstalt med omfattande säkerhets- och kontrollarbete. Distansen mellan personalgruppen och gruppen av intagna har varit en mycket viktig faktor, och de problem som kan uppstå med olika grad av distanstagande har undersökts och analyserats. Undersökningen är av kvalitativ karaktär och deltagande observationer har tillämpats som främsta metod. Två intervjuer med personal i arbetsledande funktion har genomförts för att öka generaliserbarheten samt förståelsen för observerade fenomen. Kommunikationen mellan personal och intagna har utgjort en annan mycket viktig del i studien.

Studien är kvalitativ med en hermeneutisk utgångspunkt och insamlingsmetoden är semistrukturerade intervjuer. Studiens syfte var att belysa hur personal inom barn- och ungdomspsykiatrin uppfattar självskadebeteende och insatser hos barn och ungdomar samt vilka överväganden de gör vid val av insatser. Frågeställningarna var: hur uppfattar personal inom barn- och ungdomspsykiatrin självskadebeteende, hur uppfattar personalen de insatser som barn- och ungdomspsykiatrin erbjuder barn och ungdomar med självskadebeteende och vilka överväganden gör personal inom barn- och ungdomspsykiatrin i val av insatser till barn och ungdomar med självskadebeteende? Resultatet tolkades med hjälp av Moira von Wrights punktuella och relationella perspektiv. Resultatet visade att självskadebeteende är ett beteende med flera orsaker där ångest och relationsproblem är mest framträdande.

I princip samtliga företag runt om i världen har ledare, vars största uppgift är att skapa förutsättningar för deras personalstyrkor att uppnå företagens mål och visioner. Tidigare forskning har visat att den transformativa ledaren är den mest effektiva ledarstilen sett till resultat, effektivitet och tillfredställelse. Den transformativa ledaren arbetar med sin personal genom att influera, inspirera, stimulera och ta individuella hänsyn. Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur ledare vid Luleå kommun arbetar med sitt ledarskap, hur de försöker motivera personalen samt vilka effekter de kan se till följd av sitt ledarskap. För att uppnå syftet har tio kvalitativa intervjuer genomförts med ledare anställda av Luleå kommun.