Ledinflammation är ett vanligt problem som orsakar smärta och nedsatt användbarhet hos häst. Intraartikulär behandling med glukokortikoider anses vara ett effektivt sätt att komma tillrätta med smärtan och inflammationen. Vid behandling av ledinflammation är det även önskvärt att främja ledbroskets funktion och det råder delade meningar kring vad glukokortikoider har för effekt på ledbrosk. Det finns tre föreningar (betametasonacetat/ betametasondinatriumfosfat, triamcinolonacetonid och metylprednisolonacetat) som är vanliga vid intraartikulär behandling av ledinflammation med glukokortikoider hos häst i Sverige. Litteraturstudiens syfte var att utvärdera huruvida det finns skadliga effekter på ledbrosk av dessa glukokortikoider i rekommenderade doser och i sådana fall om effekterna skiljer sig åt mellan föreningarna.Betametasonacetat/betametasondinatriumfosfat har ej visats påverka brosket negativt om det administreras i inflammerad led, även om de använda doserna överstiger de rekommenderade något.

Syftet med denna studie var att jämföra två olika smärtbehandlingsmetoder för patienter som genomgår hysterektomi. Försöksgruppen erhöll både PCA pump ( patient ?kontrollerad-analgesi) och sårkatetrar och kontrollgruppen erhöll endast PCA pump. En PCA pump är en förinställd smärtpump där patienten själv sköter sin administrering av smärtlindrade läkemedel. En randomiserad studie utfördes där försöksgruppen bestod av 19 patienter och kontrollgruppen bestod av 20 patienter.

Atopisk dermatit (AD) är en kliande, inflammatorisk hudsjukdom som beror på allergi. Det är en av de vanligaste orsakerna till hudsjukdom hos hund. Många inflammatoriska mediatorer har påståtts spela en roll i patogenesen av atopisk dermatit, och den viktigaste vasoaktiva mediatorn är histamin. Farmakologisk behandling av AD inriktar sig på symtomen där glukokortikoidbehandling är vanligast och effektivt men tyvärr förknippad med många biverkningar. Kompletterande läkemedel som till exempel antihistaminer behövs därför.

Det har inte forskats lika mycket angående smärta och smärtlindring på häst som på smådjur och människa. Men i takt med att hästen övergått till att bli ett sällskapsdjur och det utförs fler och mer avancerad kirurgiska ingrepp så har intresset för smärtlindring till häst ökat. Opioider är en substansgrupp som använts för smärtlindring hos människa i århundraden och även (om än under mycket kortare tid) hos smådjuren och som ger kraftig smärtlindring. Användningen av opioider till häst har dock varit begränsad på grund av rädsla för biverkningar (framför allt excitation).Metadon är en syntetisk opioid som används till häst. Det finns dock inget metadonpreparat registrerat för häst och användandet sker därmed off label.

Bakgrund och syfte: Anestesiologisk omvårdnad utförs av anestesisjuksköterskan perioperativt. Anestesisjuksköterskan ansvarar för att i samråd med patient och närstående identifiera perioperativa vårdbehov, upprätta en omvårdnadsplan, leda och utvärdera omvårdnadsåtgärder. Vid all vård av patienter ska patientjournal föras. Anestesisjuksköterskan ska både muntligen och skriftligen rapportera, dokumentera och utvärdera den perioperativa vården. Sedering har lugnande effekt, ökar acceptansen av obehag och ger viss amnesi.

Antihistaminer utgör ibland en del av behandlingen av hundar som lider av atopisk dermatit (AD), en allergisjukdom som ger hudinflammation. Den mest effektiva farmakologiska behandlingen av AD är glukokortikoider. Denna är dock förknippad med många biverkningar varav flera kan vara allvarliga. För att kunna minska glukokortikoiddosen hos de behandlade hundarna behövs kompletterande läkemedel. Läkemedel ur gruppen antihistaminer används i stor utsträckning vid allergiska tillstånd hos människa och även försöksvis till hund men det finns ett behov av studier för dessa preparat givna till hund.

Today most dosages used in horse medicine are based on studies in adult horses. Since there are differences between adult and neonatal horses with respect to different pharmacological parameters this can cause problems when administring drugs to neonatal foals. Neonatal sepsis is a common cause of morbidity and mortality in foals and aggressive antibiotic treatment is needed immediately when sepsis is suspected. In Sweden the combination of trimethoprim/sulphadiazine and bensylpenicillin is often used as the initial treatment. When administering drugs, interactions can occur between the drugs and endogenous substances.

Bakgrund:En Central venös kateter (CVK) är en plastkateter som mynnar i ett centralt kärl nära hjärtat och används bland annat för administrering av läkemedel och blodprodukter. Användandet av CVK ökar inom sjukvården och kan förutom på intensivvårdsavdelningarna även ses i hemsjukvården och i den övriga slutenvården. Av alla patienter som får en CVK drabbas tre till sju procent av en infektion i blodbanan och varje infektionstillfälle innebär ett ökat lidande och en förlängd sjukhusvistelse. Dessa infektioner kan förhindras genom att hälso- och sjukvårdspersonal följer evidensbaserade riktlinjer och åtgärder.Syfte: Att beskriva hur sjuksköterskan kan arbeta preventivt för att förhindra uppkomsten av infektioner i blodbanan hos patienter med central venös kateter.Metod: Studien som genomfördes var en systematisk forskningsöversikt. För att finna relevanta artiklar skapades inklusionskriterier och söktermer.

BakgrundCirka en fjärdedel av alla vårdskador är läkemedelsrelaterade. Läkemedelsfel definieras som misstag i medicineringen som lett till eller hade kunnat leda till läkemedelsrelaterad skada hos patienten. Barn är känsligare och mer utsatta för brister och fel i läkemedelshanteringen än vuxna. Läkemedelsdoserna till barn måste alltid vara individuella och räknas fram specifikt för varje barn. Läkemedelskinetiken hos barn skiljer sig från vuxnas.

I dagens allt mer komplexa företagsklimat har vikten av en integrerad Supply Chain blivit allt viktigare vilket bidragit till ökat behov av integrationen inom och mellan företag. För ökad integration inom Supply Chain kan automatiserad informationsdelning användas och ett vanligt förekommande informationsdelningssystem är Electronic Data Interchange (EDI) som integrerar två företagspartners affärssystem med varandra. Den automatiska informationsdelningen bidrar bland annat till reducerad manuell administrering, minskade transaktionskostnader och mer korrekt informationsdelning mellan företag. Medelstora företag har en avgörande och viktig funktion inom dagens ekonomi, inte minst på grund av de arbetstillfällen medelstora företag genererar utan även deras betydelse för företagsutvecklingen inom Sverige. Vi har funnit medelstora företag intressanta att undersöka på grund av deras betydelse inom samhället och har i denna studie undersökt på vilka grunder svenska medelstora tillverkningsföretag inom B2B väljer att implementera EDI för ökad integration inom Supply Chain.

Bakgrund: Diabetes typ I är en autoimmun sjukdom som innebär att bukspottkörtelns insulinproducerande celler är skadade. Det medför att insulinproduktionen upphör, vilket leder till en kronisk hyperglykemi. En hög eller låg glukoshalt i blodet kan resultera i akuta och/eller framtida komplikationer vilket medför en strävan efter god metabol kontroll. Vid diabetes utgör egenvård den största delen av behandlingen. Att ha kunskap om sin sjukdom och dess medicinska behandling, om kost, motion samt att kunna utföra egenkontroller av blodglukos och administrering av insulin är grunden i egenvården och för att uppnå denna kunskap krävs patientutbildning.

Intestinal clostridios, som bröts ut från det gamla begreppet ?colitits X? på slutet av 1970- talet, är ett syndrom som drabbar hästar och många gånger är utgången fatal. Syftet med denna litteraturstudie är att redogöra för etiologin, epidemiologin och patogenesen bakom intestinal clostridios. Värdet av den komplexa koloniseringsresistensen och vilka riskfaktorer som är viktigast för sjukdomsutvecklingen kommer även att diskuteras. Clostridiaceae är en bakteriefamilj bestående av anaeroba bakterier, ofta sporbildare. Arterna karaktäriseras av deras produktion av oerhört potenta toxiner med förmåga att framkalla sjukdom hos både däggdjur och fåglar.

Tramadol är en centralt verkande opioid vars smärtlindrande effekt främst anses bero av två mekanismer. Dels en svag affinitet för ?-receptorn men även en inhiberande effekt på återupptaget av och en stimulerande effekt på den cellulära frisättningen av serotonin och noradrenalin. Till strukturen liknar tramadol kodein och morfin men affiniteten för ?-receptorn är 10 gånger lägre jämfört med kodein och 6000 gånger lägre jämfört med morfin.

Opioider används ofta inom veterinärmedicinen för att lindra smärta hos djuren. Det finns fyra olika opioidreceptorer som opioiderna kan binda in till, my (?), delta (?), kappa (?) och opioidlik receptor-1 (ORL-1). Dessa receptorer har olika funktion och opioider har varierande affinitet och förmåga att binda in till dem. Två inom veterinärmedicinen i Sverige mycket frekvent använda opioider är butorfanol och buprenorfin.

I Sverige är det lagstadgat att djur skall vara bedövade innan de slaktas. Att upprätthålla en god djurvälfärd i slaktsituationen är inte enbart en grundpelare i vår svenska djurskyddslag, utan även en ständigt aktuell fråga som engagerar både livsmedelsproducenter likväl som konsumenter. Bedövning av grisar utförs i stor utsträckning med hjälp av koldioxid. Denna metod är vida omdiskuterad och ofta ifrågasatt ur djurvälfärdsaspekt. Detta då gasen är erkänt aversiv för djurslaget ifråga.