Dagens IT?organisationer stÄr inför mÄnga stora utmaningar. Företagens ITinfrastrukturerblir allt mer komplexa dÄ företagen implementerar mÄnga olikasystem och applikationer under kort tid utan att avveckla befintliga system ochapplikationer.Syftet till att man investerar i IT?tjÀnster Àr att de ska generera ett vÀrde iorganisationen och pÄ sÄ sÀtt bidra till att affÀrsmÄl uppnÄs. Det som mÄnga avföretagen missar Àr att mÀta hur deras IT?tjÀnster pÄverkat organisationeröverlag.

VÄrt syfte med denna undersökning har varit att bidra till kunskap om de yngre barnensmatematik. Det har skett genom kartlÀggning och analyser om tre och fyra Äringar i förskolanordnar och sorterar olika föremÄl i tvÄ planerade aktiviteter. Undersökningens övergripandeforskningsfrÄgor var: hur ordnar och sorterar barn föremÄl individuellt? Vad sÀger barnen omsina strategier för att ordna och sortera olika föremÄl? Undersökningen har utgÄtt ifrÄn ettsociokulturellt perspektiv som betonar sprÄkets och kommunikationens betydelse för barnslÀrande. Undersökningen har genomförts med en kvalitativ ansats med observation ochintervju som metod.

Uppsatsen utgĂ„r frĂ„n MĂ€rstas historiska bakgrund med fokus pĂ„ perioden 1950-1970-talet. Mycket i Sverige prĂ€glas av miljonprogrammet under 1960-1970-talet och MĂ€rsta Ă€r ett exempel pĂ„ detta. Å andra sidan Ă€r MĂ€rsta ett resultat av 1950-talets planering för en storflygplats vid Halmsjön. MĂ€rsta framstod i denna planering som en servicestad i anslutning till flygplatsen.Mitt syfte med uppsatsen Ă€r att undersöka hur aktörerna MĂ€rsta kommun, MĂ€rstadelegationen och regionplanekontoret arbetade med MĂ€rsta och anvĂ€nde den generalplan och den vision som utarbetades av Carl-Fredrik Ahlberg, professor i stadsbyggnad och arkitekt. Som geograf och MĂ€rstabo ger jag Ă€ven min bild av MĂ€rsta som livsmiljö.

Uppsatsen utgĂ„r frĂ„n MĂ€rstas historiska bakgrund med fokus pĂ„ perioden 1950-1970-talet. Mycket i Sverige prĂ€glas av miljonprogrammet under 1960-1970-talet och MĂ€rsta Ă€r ett exempel pĂ„ detta. Å andra sidan Ă€r MĂ€rsta ett resultat av 1950-talets planering för en storflygplats vid Halmsjön. MĂ€rsta framstod i denna planering som en servicestad i anslutning till flygplatsen.Mitt syfte med uppsatsen Ă€r att undersöka hur aktörerna MĂ€rsta kommun, MĂ€rstadelegationen och regionplanekontoret arbetade med MĂ€rsta och anvĂ€nde den generalplan och den vision som utarbetades av Carl-Fredrik Ahlberg, professor i stadsbyggnad och arkitekt. Som geograf och MĂ€rstabo ger jag Ă€ven min bild av MĂ€rsta som livsmiljö.

Fogar i industriellt byggande tar allt mer plats och det diskuteras idag omfogar pÄ annorlunda sÀtt i jmf. med innan nÀr man inte visste vilken betydelse de hade i hela konstruktionen.Idag tar man hÀnsyn till personer som bor i sjÀlva huset och derashÀlsotillstÄnd, eftersom det Àr lika viktigt att vi mÄr bra i vÄra hus som att konstruktionen hÄller lÀngre och det Àr allra viktigast att vi försöker undvika att anvÀnda miljöskadliga material som pÄverkar vÄr hÀlsa och nÀr det gÀller fogar att vi undviker PCB som Àr cancer framkallande. Mer om PCB, bifogar vi i Bilaga 1.Tekniken utvecklas fort och vi mÄste anpassa oss till dagens utveckling pÄvarje omrÄde, IT, bilindustri, byggindustri som strÀvar mot industriellt byggande men för att lyckas mÄste vi ta hÀnsyn till allt som ingÄr i byggkonstruktionen, bland annat fogar som vi valde som tema att fördjupa oss i vÄrt magisterarbete.Vi har undersökt fogar angÄende? var de förekommer? hur de uppför sig vid olika klimatförÀndringar? hur de anpassar sig till andra materials förÀndringar (krympningar)? vilken roll spelar anslutningar (betongelement) till rörelser som uppstÄr i fogar? vilka material anvÀnds? skador som uppstÄr? var felet upptrÀder oftastGenom dessa undersökningar har vi försökt förklara problematiken somuppstÄr och ÄtgÀrder som Àr nödvÀndiga att göra.Slutligen försöker vi peka pÄ, vad det Àr som man nÀrmare skall studera, nÀrdet gÀller fogar för att undvika sprickbildningar och materialbrott i anslutande byggkomponenter. Vi vill ocksÄ visa pÄ vilket vÀrde ?en god kommunikation? mellan inblandade parter har.Eftersom vÄra studier har visat behov av kunskapslyft i fogteknik, bifogar viett teknikkapitel om fogar i Bilaga2..

Presumtionsreglerna i 11 kap. ÄB fĂ„r anses vara ett hjĂ€lpmedel vid tolkning av testamenten som i sig inte ger tillrĂ€cklig ledning för vad testatorn avsett ska hĂ€nda med sin kvarlĂ„tenskap. Dessa presumtionsregler Ă€r tĂ€nkta att ge uttryck för vad testatorer i allmĂ€nhet vill ska hĂ€nda med sitt arv efter sin bortgĂ„ng i specifika situationer. Att reglerna ska ge uttryck för vad den ?genomsnittlige? testatorn vill innebĂ€r att reglernas utformning mĂ„ste vara av generell karaktĂ€r.

År 2000 presenterades en ekonometrisk analys av vĂ€rldens bistĂ„nd i artikeln ?Who Gives Foreign Aid to Whom and Why??, av Alebrto Alesina och David Dollar. Undersökningens syfte var att försöka hitta de variabler som ligger till grund för lĂ€nders beslut om att skĂ€nka bistĂ„nd. Resultatet visade att det oftare ligger strategiska och politiska motiv bakom bistĂ„ndsgivningen, snarare Ă€n en önskan om reducerad fattigdom och ökad tillvĂ€xt. Efter denna undersökning konstaterade man frĂ„n svenskt hĂ„ll att nĂ„gon liknande undersökning rörande det svenska bistĂ„ndet aldrig genomförts.

Syftet med denna litteraturstudie Àr att belysa vilket stöd skolan ger till elever med ADHD-diagnos för att frÀmja deras skolsituation. Vilka pedagogiska strategier anvÀnder man sig av i skolan för att hjÀlpa dessa elever? I vÄr litteraturstudie har vi studerat litteratur, samt sökt i olika databaser efter forskning, som berör vÄrt Àmne. Resultaten visar att relationen mellan lÀrare och elev Àr viktig, dÀr pedagogens röstanvÀndning spelar in. RÀtt ord och rÀtt ton kan vara betydelsefullt för att behÄlla en god relation mellan lÀrare och elev och pÄ sÄ vis undvika negativa konfrontationer och diskussioner.

ÖvergĂ„ngen till digital-TV och en allt billigare teknik för TV-produktion har triggat den explosionsartade ökningen av nischade TV-kanaler. I det allt mer fragmentiserade och individualiserade svenska samhĂ€llet har nischkanalerna nĂ„tt framgĂ„ngar. Deras utbredning och popularitet rör om i grytan pĂ„ en tidigare relativt statisk marknad och ingen aktör lĂ€mnas opĂ„verkad. Tydligt Ă€r att de stora TV-kanalerna tappar mark och mĂ„ste anpassa sig till det nya TV-landskap som hĂ„ller pĂ„ att ta form. Allt verkar peka pĂ„ en fortsatt ökning av nischkanaler.

Syftet med det hÀr arbetet har varit att undersöka den psykosociala arbetsmiljön pÄ en skola med fokus pÄ personalens raster och pauser. Jag har, dels genom egna erfarenheter under lÀrarutbildningen och dels genom att ta del av NordÀngers avhandling LÀrares raster, InnehÄll i mellanrum (2002), tagit del av information som visar pÄ att det Àr bristfÀlligt med raster och pauser pÄ en del skolor. Informationen pekar pÄ olika aspekter som hindrar personalen att kunna ta ut sina raster. NÄgra av dessa aspekter Àr att personalen blir hindrad av eleverna, de mÄste förbereda lektionerna och de mÄste fÄ tag pÄ nÄgon under sin rast. Med mitt arbete ville jag peka pÄ en möjlighet till förÀndring i positiv riktning.

Syftet med denna studie Àr att undersöka högstadie- och gymnasielÀrares nuvarande arbetssituation och stressfaktorer samt att kunna pÄvisa om det finns nÄgra samband mellan dessa. Detta Àr en kvantitativ studie som baseras pÄ 102 enkÀter frÄn lÀrare pÄ högstadiet och gymnasiet i Uppsala kommun. EnkÀterna har bearbetats i Excell för att fÄ ut tabeller gÀllande lÀrarnas arbetssituation och upplevda stressfaktorer. De mest pÄverkande stressfaktorerna i lÀrarens arbete visade sig vara arbetsbelastning, arbetsmiljö samt förÀndringar. GÀllande lÀrarnas olika arbetssituationer och deras upplevelse av stress kunde denna studie inte peka pÄ nÄgra större skillnader, men vissa mönster kunde uppvisas.

Studiens syfte Àr att synliggöra fritidspedagogers funktion i skolan. Vilka arbetsuppgifter fÄr de? Hur de upplever att deras kompetens tas till vara? PÄverkar deras utbildning vilka arbetsuppgifter de fÄr? Studien har genomförts med bÄde kvantitativa och kvalitativa metoder. Vi har insamlat vÄra data genom enkÀter med fyra öppna frÄgor. EnkÀterna har analyserats med meningskategoriserings- och ad hoc metoden.

Det har inom omrÄdet marknadsföring skett en förskjutning av fokus, frÄn enbart aktioner i syfte att öka försÀljningen till att företag i dag vill skapa en relation med sin kund. Tanken bygger pÄ att företagen ur ett lÄngsiktigt perspektiv ska vinna pÄ att delta i relationen, Àven om relationen ibland medför ökade kostnader, andra uppoffringar och utbyten av bland annat kÀnslig information. Vi har undersökt fenomenet genom att lÀsa litteratur inom omrÄdet samt utfört en egen undersökning av Roupéz kunder dÀr vi fÄtt fram vilka faktorer som Àr viktiga för att en lÄngsiktig relation ska existera. Vi har ocksÄ haft tillgÄng till tidigare undersökningar som gjorts Ät Roupéz. Roupéz Àr verksamma inom profil och presentreklambranschen. Deras mÄl Àr att pÄ ett enkelt och rationellt sÀtt stÀrka kundens varumÀrke genom att fördjupa kundrelationen och öka teamkÀnslan hos personalen. Roupéz startades Är 1989 och har kontor i VÀrnamo, Jönköping och VÀxjö. De faktorer som Àr viktiga vid skapandet och bibehÄllandet av en relation av affÀrskaraktÀr Àr enligt litteraturen, vÄr egen studie och de tidigare undersökningarna att företagen arbetar i interaktion dÀr det sker utbyte socialt, utbyte av information men Àven utbyte i processer sÄ som produktion.

Syftet med mitt arbete Àr att undersöka hur ett antal skolor har utformat sina likabehandlingsplaner. De frÄgestÀllningar som jag utgÄr ifrÄn Àr: Vilka textuella drag utmÀrker de undersökta likabehandlingsplanerna? Finns det influenser frÄn andra genrer inom skolkontexten i de undersökta likabehandlingsplanerna? GÄr det att finna textuella egenskaper i de undersökta likabehandlingsplanerna som kan försvÄra lÀsningen och förstÄelsen av likabehandlingsplanerna för nÄgon av mottagargrupperna ? skolledning, lÀrare, elever och förÀldrar? Mitt material bestÄr av tolv högstadie- och gymnasieskolor i Göteborg. Den analysmetod jag anvÀnder mig av kallas strukturell analys. Undersökningen visar att likabehandlingsplanerna varierar mycket vad gÀller textuella drag.

IT ses idag som ett strategiskt verktyg med krav pÄ uppnÄdd lönsamhet i alla IT-relaterade investeringar och projekt. Lönsamhet och kostnadseffektivitet Àr tillsammans med nya lagar och förordningar för bolagsstyrning viktiga faktorer som fordrar bÀttre IT-styrning. Att bedöma och vÀrdera affÀrsnytta och nyttoeffekter av IT innebÀr att se vad IT?s egentliga vÀrde Àr för verksamheten och dess affÀrsprocesser. Genom att anvÀnda nÄgon av de nyare metoderna för nyttobedömning som ocksÄ har fokus pÄ ovÀntade och dolda kostnader men framför allt inkluderar skattning av snabba/lÄngsamma nyttor och direkta/indirekta nyttor, sÄ uppnÄr man bÀttre kontroll över verksamheten och att man fokuserar pÄ rÀtt saker och gör dem pÄ rÀtt sÀtt.