Revisionsplikten avskaffades för smÄ aktiebolag i Sverige den 1 november 2010. Inför denna avreglering spekulerades om den affÀrskultur som tog fart i början av 1990-talet skulle bli mer pÄtaglig och om företag skulle börja efterfrÄga andra typer av revisionstjÀnster. Under 2013 presenterades siffror som visade att 33 procent av den totala andelen företag valt att avstÄ revision. Detta bidrog till att det framstod som viktigt att studera vilka förÀndringar revisorer har upplevt sedan avskaffandet av revisionsplikten. Syftet med studien var att skapa en förstÄelse för hur individuella revisorer upplever sin roll som revisor och om den har förÀndras sedan avskaffandet av revisionsplikten.

I denna uppsats har vi undersökt hur debatten om det könsneutrala pronomenet "hen" sÄg ut i svensk storstadspress, perioden efter utgivningen av barnboken Kivi och Monsterhund, skriven av Jesper Lundqvist, dÀr "hen" anvÀnds genomgÄende. Undersökningen baseras pÄ en kvantitativ samt en kvalitativ analys av texter frÄn tidningarna Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Metro, Aftonbladet, Expressen, Sydsvenska Dagbladet SnÀllposten, Göteborgs-Tidningen, Göteborgs- Posten och Dagen. Tidsperioden för de artiklar vi studerat strÀcker sig frÄn 2012-01-26, utgivningsdatumet för Kivi och Monsterhund, till och med 2012-04-26.Syftet med vÄr uppsats Àr att se vilka uttryck hen-debatten tog sig: Vilka spektra av Äsikter förekom, vilka personer fick synas i debatten och hur stor plats fick Àmnet i respektive tidning? För att kunna analysera resultatet har vi tagit stöd av Yvonne Hirdmans genusteorier, Karin Milles forskning om könsneutralt sprÄkbruk samt Monika Djerf-Pierres teori om könsmÀrkning i medierna.Ur vÄr kvantitativa analys framgick det att hen-debatten knappt syntes pÄ nyhetssidorna under vÄr undersökningsperiod. Det skulle kunna peka pÄ att Àmnet inte ses som en nyhetsfrÄga utan mer som mjukt/kvinnlig journalistik, det vill sÀga den journalistik som förknippas med den sociala intimsfÀren.Det som framgick av resultatet var att diskussionen om "hen" inte blev nÄgon stor egen frÄga utan snabbt kom att handla om genus och jÀmstÀlldhet snarare Àn om sprÄket i sig.

Denna studie handlar om egenskapen blyghet hos barn. Inom svensk forskning Ă€r detta nĂ„got som knappt uppmĂ€rksammas medan det i internationell forskning Ă€r nĂ„got som studerats lĂ€nge. Man pratar om det som en personlig egenskap som man, vid stora problem, kan fĂ„ hjĂ€lp med att hantera, men ocksĂ„ som ett problem som lĂ€rare ser och försöker arbeta aktivt med.Som det framgĂ„r ovan var syftet med den hĂ€r studien att undersöka hur svenska förskollĂ€rare jobbar med att upptĂ€cka och aktivt stĂ€rka blyga barn i deras utveckling. Avsaknaden av svensk forskning om egenskapen blyghet Ă€r samtidigt nĂ„got som uppmĂ€rksammas och diskuteras.  För att studera uppfattningar om egenskapen blyghet gjordes intervjuer med treförskollĂ€rare. Även om urvalet Ă€r litet visade resultatet pĂ„ att förskollĂ€rarna inte ville kalla barnen blyga utan istĂ€llet valde att kalla det för att de var försiktiga.

I den hÀr uppsatsen redovisas en undersökning av hur prÀster i GÀvleomrÄdet stÀller sig till den nya Àktenskapslagen som har trÀtt i kraft frÄn och med 1 november 2009, efter mÄnga Ärs lÀngtan och vÀntan frÄn hbt-personer runt om i landet. Mitt syfte var att ta reda pÄ vad prÀsterna tÀnker kring detta med hjÀlp av skriftliga intervjuer. Kunde de tÀnka sig att viga samkönade par och vilka konsekvenser kunde de eventuellt se för kyrkan nu efter lagÀndringen? Det Àr nÄgra av de frÄgor jag kommer att behandla i denna uppsats.I mÄnga Är har debatterna kring denna frÄga pÄgÄtt och dÀrmed Àven andra frÄgor rörande homosexuellas rÀttigheter. DÀrför ansÄg jag att det var viktigt att belysa den process som pÄgÄtt i Svenska kyrkan inför detta beslut.

Syftet med denna undersökning var att reda ut hur gymnasielÀrares attityder till lÀromedel kan se ut. ForskningsfrÄgorna kretsade kring lÀrares anvÀndning av och attityder till lÀromedel i undervisningen. För denna undersökning tillÀmpades en kvalitativ intervjumetod. Fem verksamma lÀrare frÄn en gymnasieskola i Bergslagen intervjuades för denna studie och utgjorde kÀllmaterialet. KÀllmaterialet spelades in under intervjuerna med hjÀlp av ett inspelningsverktyg vilket sedan analyserades och redovisades i efterhand.   Resultatet visar att samtliga gymnasielÀrare ser lÀromedel som ett positivt inslag i undervisningen om man ser lÀroboken som frÀmsta lÀromedelsform.

FörstaÄrsstudenter vid Linköpings Universitet har utvecklat en prototyp som pÄ ett nytt sÀtt visualiserar en patientjournal grafiskt. BestÀllare av projektet var Institutionen för medicinsk teknik vid Linköpings Universitet som nu vill att en anvÀndbarhetsutvÀrdering genomförs av prototypen. Prototypen riktar sig till anstÀllda inom sjukvÄrden och ska anvÀndas pÄ en liten handhÄllen enhet med pekskÀrm. Av denna anledning ska den vara ett komplement till befintliga system nÀr anvÀndarna arbetar nÀra patienterna. DÄ den Ànnu befinner sig tidigt i utvecklingsstadiet Àr det nödvÀndigt att fortsatt utveckling sker i nÀra kontakt med anvÀndarna.Detta examensarbete syftade till att peka pÄ vilka anvÀndbarhetsprinciper prototypen bryter mot, vilka behov den mÄste tillgodose, att undersöka hur anvÀndarna interagerar med en Ipod touch och vad de anser om att arbeta med en sÄdan enhet.

Detta kandidatexamensarbete gjordes mot bakgrund av rostangreppen pÄ kam- och vevaxlar somÀgde rum sommaren 2010 pÄ Scanias motorverkstad. Rosten pÄ axlarna ledde till att ett stortantal axlar skrotades eller ompolerades, vilket kostade stora summor. MÄlet var att skapa rutineroch ta fram ÄtgÀrdsförslag för att reducera eller helst eliminera rostangreppen inför sommaren2011. De frÄgor som stÀlldes var:Vilken/vilka var grundorsakerna till rostangreppen semestern 2010 pÄ kamaxlarna?Vilken/vilka var grundorsakerna till rostangreppen semestern 2010 pÄ vevaxlarna?AnvÀnds idag en korrekt process vid bearbetning av axlar (typ av tvÀttmedel,koncentration, fukt pÄ axlar mm)?Hur ska axlar som ska stÄ i buffert under kommande semesterperioder hanteras?För att svara pÄ de första tvÄ frÄgorna gjordes en processtudie, dÀr slutstegen i kam- ochvevaxelprocesserna studerades.

Syftet med uppsatsen har varit att undersök om USA:s och Kinas agerande för attsÀkerstÀlla tillgÄngen pÄ olja medför en sÄdan risk att en allvarlig konflikt kan uppstÄ mellanstaterna. Genom att utforska vÀrldens produktion och konsumtion av olja mellan Ären 2000 -2004 klarlÀggs dels vilka de stora producentomrÄdena Àr, dels att vÀrlden idag har fÄtt ettökande behov av olja. Tillsammans med hur vÀrldens idag kÀnda reserver Àr fördeladeunderstryks den strategiska betydelsen av Mellanöstern.Genom att studera USA:s och Kinas nuvarande produktion, konsumtion, reserver ochprognoser inför framtiden skapas en bra bild över vilket beroende av importerad olja de haridag och bedöms fÄ i framtiden. Allt tyder pÄ att USA och Kina i fortsÀttningen kommer varastarkt beroende av importerad olja frÄn Mellanöstern.Den empiriska undersökningen visar pÄ stora skillnader mellan staternas agerande inomden politiska, ekonomiska och militÀra sektorn. I slutanalysen Àr det möjligt att peka ut fyraomrÄden dÀr det i framtiden finns allvarliga risker för konflikt mellan USA och Kina i derasstrÀvanden efter tillgÄng pÄ olja.

Att utslÀppen frÄn trafiken mÄste minska Àr idag de flesta överens om, frÄgan Àr bara pÄ vilket sÀtt. En lösning Àr att förÀndra mÀnniskors attityder och beteenden till bilism, att fÄ dem att Äka mindre bil. Detta kan göras bland annat genom olika styrmedel. I denna uppsats studeras kommunikationens potential som styrmedel. Syftet med uppsatsen Àr att med hjÀlp av befintlig teori samt tvÄ fallstudier analysera om och hur kommunikation som styrmedel kan förÀndra mÀnniskors attityder och beteenden till bilism sommiljö- och samhÀllsproblem.

Jag studerade förvĂ€ntningarna pĂ„ elektroniska diskussionsforum som ny kommunikationskanal i organisationen Lokal Agenda 21 i Öresundsregionen, kallad Öresund 21. Organisationen Ă€r ett treĂ„rigt EU-projekt med representanter frĂ„n sex svenska och sju danska kommuner vars syfte Ă€r att frĂ€mja en hĂ„llbar utveckling i kommunerna med fokus pĂ„ plan- och beslutsprocesser, drift, i kontakten med kommunmedborgarna samt i utveckling av indikatorer för hĂ„llbar utveckling. Empiriskt material frĂ„n undersökningsenheten har inhĂ€mtats genom diskussioner i fokusgrupper samt en enkĂ€t.Syftet med uppsatsen Ă€r att studera hur en organisation som startar upp ett elektroniskt diskussionsforum kan skapa förutsĂ€ttningar för att deltagarna aktivt anvĂ€nder kommunikationskanalen. UtifrĂ„n detta analyserar jag vilka förvĂ€ntningar deltagare frĂ„n undersökningsenheter har i form av drivkrafter och hinder för att delta i elektroniska diskussionsforum. I analysen utgĂ„r jag ifrĂ„n undersökningar av praktikgemenskaper, kunskapsnĂ€tverk samt intranĂ€t och börjar dĂ€rför genomgĂ„ngen med att definiera undersökningsenheten i relation till dessa begrepp.I studien av Öresund 21 kom jag fram till att deltagarna i organisationen förvĂ€ntar sig uppleva drivkrafter och hinder för att delta i elektroniska diskussionsforum som stĂ€mmer vĂ€l överens med vad tidigare studier har visat.

Syftet med studien Àr att utifrÄn ett inkluderingsperspektiv undersöka och redogöra för hur ett antal lÀrare uppfattar och beskriver hur de arbetar med undervisning i mÄngkulturella klasser. De tvÄ frÄgestÀllningar som uppsatsen bygger pÄ Àr Vad innebÀr det för lÀrare att arbeta med elever av annan etnisk bakgrund Àn svensk? Vilka möjligheter och svÄrigheter ser lÀrare med att arbeta med elever som har annan etnisk bakgrund Àn svensk?Den metod som anvÀnds i uppsatsen Àr kvalitativ metod och dÄ en kvalitativ forskningsintervju. Valet av metoden bygger pÄ att uppsatsen vill uppnÄ förstÄelse för hur lÀrare resonerar och tÀnker kring sitt arbete med att inkludera elever med annan etnisk bakgrund Àn svensk. Urvalet bestÄr av lÀrare aktiva inom grundskolans senare ÄrResultatet av de intervjuade lÀrarna visar att de vÀljer att arbeta med elever med annan etnisk bakgrund Àn svensk pÄ samma sÀtt som med övriga elever.

Att den rika vÀstvÀrlden mÄste behÀrska sin konsumtion Àr ett synsÀtt som har fÄtt stort genomslag. Miljöproblemen vÀxer och arbetare utnyttjas runt om i vÀrlden. NÀr frÄgor om hÄllbarhet uppmÀrksammas alltmer, fÄr Àven etisk konsumtion ökad uppmÀrksamhet. Samtidigt som efterfrÄgan av etiska produkter ökar och företags ansvarstagande aktiviteter ökar har en viss problematik med kommunikation mellan företag och konsumenter uppmÀrksammats. Samtidigt som konsumenter efterfrÄgar mer information att grunda sina etiska val pÄ sÄ dömer de lÀtt ut företags etiska agerande som skenheligt.Ett nytt sÀtt att informera om ansvarstagande aktiviteter ser vi hos Dole Organic.

I denna uppsats undersöks tre dagstidningars bruk av gammalstavning och nystavning efter 1906 Ärs stavningsreform. Undersökningen strÀcker sig frÄn 1906 till 1926 och omfattar alltsÄ en period pÄ 20 Är. De tidningar som ingÄr i undersökningen Àr Aftonbladet, Nya Dagligt Al- lehanda samt Social-Demokraten. Aftonbladet betraktades pÄ denna tid som en liberal tidning. Nya Dagligt Allehanda hade en konservativ politisk hÄllning och Social-Demokraten var som namnet antyder en socialdemokratisk tidning med Hjalmar Branting som redaktör.Stavningsreformen 1906 rörde stavningen av v- respektive t-ljudet.

Abstract [sv]Titel: Revisorns sjÀlvförtroende vid förhandlingNivÄ: C-uppsats i Àmnet företagsekonomi.Författare: Henrik Alvin Rydén.Handledare: Jan Svanberg.Datum: 2015-05Syfte: Syftet med den hÀr studien Àr att beskriva vilka faktorer av transformellt ledarskap, identifikation och förhandlingsbeteende som kan ha ett samband med revisorns upplevda self-efficacy i en förhandlingskontext.Metod: Uppsatsen har ett deduktivt förhÄllande till teori och utvecklar flera hypoteser som sedan testas. Datainsamlingen sker med hjÀlp av en enkÀtundersökning. Urvalet bestÄr av 3 300 revisorer i Sverige, auktoriserade och godkÀnda. Analysen av insamlad data sker med hjÀlp av datorprogrammet SPSS och statistiska metoder som Principalkomponentanalys (PCA), korrelationsanalys och multipel linjÀr regression.Resultat och slutsats: Distributivt förhandlingsbeteende har ett delvis negativt samband med self-efficacy. Resultaten Àr dock inte entydiga och ger inte tillrÀckligt stöd för att motivera ett accepterande av hypotesen.

Presumtionsreglerna i 11 kap. ÄB fĂ„r anses vara ett hjĂ€lpmedel vid tolkning av testamenten som i sig inte ger tillrĂ€cklig ledning för vad testatorn avsett ska hĂ€nda med sin kvarlĂ„tenskap. Dessa presumtionsregler Ă€r tĂ€nkta att ge uttryck för vad testatorer i allmĂ€nhet vill ska hĂ€nda med sitt arv efter sin bortgĂ„ng i specifika situationer. Att reglerna ska ge uttryck för vad den ?genomsnittlige? testatorn vill innebĂ€r att reglernas utformning mĂ„ste vara av generell karaktĂ€r.