Examensarbetet behandlar urval rön av betydelse för elevers sjÀlvförtroende funna i litteratur och elektroniskt tillgÀngliga uppsatser, doktorsavhandlingar och artiklar. Bibliotek, Libris, ERIC och DIVA Àr huvudsakliga kÀllor. Engelska och svenska kÀllor har analyserats. NÄgra teoretiska ansatser har pÄverkat urvalet. Georg H.

AbstraktUppsatsen Àr en kvalitativ undersökning gjord i syfte att studera hur mellanchefer i en tillverkningsindustri arbetar med kompetensutveckling, samt hur de sjÀlva ser pÄ sin roll i detta arbete. Uppsatsens empiriska del grundar sig pÄ tio intervjuer med mellanchefer, genomförda pÄ Trioplast AB i SmÄlandsstenar. Det finns en tydlig skiljelinje mellan kollektivanstÀllda- och tjÀnstemannasidan vad gÀller arbetet med kompetensutveckling. I produktionen Àr de direkta vinsterna av kompetensutveckling mindre sÄrbarhet vid sjukdom och andra ledigheter, dÄ mÄlet Àr att samtliga anstÀllda ska kunna alla arbetsmoment. En annan viktig del av personalutbildning Àr sÀkerhetsaspekten, dÄ ett felaktigt arbetsutförande kan vara direkt skadligt.

I denna uppsats g?rs en analys av de normkonflikter som finns mellan F?rs?kringskassans bed?mning av aktiviteter under aktivitetsers?ttning vid nedsatt arbetsf?rm?ga enligt 33 kap. 21 ? SFB, och svenska ?taganden enligt konventionen om r?ttigheter f?r personer med funktionsneds?ttning (CRPD). Bed?mningen handlar om en aktivitet kan antas ha en gynnsam inverkan p? den f?rs?krades medicinska tillst?nd, vilket kan strida mot CRPD:s r?ttighetssyn som f?rkastar medicinska definitioner av funktionsneds?ttningar.

Tal- och sprÄkutvecklingen Àr beroende av kunskapen om vad som Àr sprÄkligt relevant i en talström. Detta innebÀr förmÄgan att skilja mellan sÄvÀl fonem och segment som ord. Vid undersökning av sprÄkförmÄgan hos ett barn Àr det viktigt att bedöma bÄde sprÄkperception och sprÄkproduktion. Behovet av ökad kunskap om fonemdiskrimination hos barn i Äldern tre till fem Är samt behovet av ett smÄbarnsanpassat, auditivt diskriminationstest motiverar föreliggande studie.Syftet med studien var att undersöka tre- till femÄringars förmÄga till fonemdiskrimination av minimala par, utifrÄn de vanligaste paradigmatiska fonologiska förenklingsprocesserna hos barn. Totalt deltog 34 barn i Äldrarna 3;2 ? 4;10 Är.

Rapporten syftar till att belysa de olika metoder som finns för att frigöra men ocksÄ synliggöra tillgÀnglig kapacitet. Det efterfrÄgades av fallföretaget, dÄ de efter att ha börjat tillverka ytterligare en variant i fabriken i Jönköping fick problem att göra klart alla ordrar i tid. Fallföretaget monterar elmotorer i sin fabrik. För att lösa problemet har studenterna valt att anvÀnda sig av en kvalitativ metod. En fallstudie pÄ fallföretaget, SEW Eurodrive, har genomförts. Under arbetets gÄng har studenterna anvÀnt sig av intervjuer och observationer för att finna nödvÀndig information för att föra arbetet framÄt. För att kunna visa företaget hur stationen kan balanseras pÄ ett bÀttre sÀtt gjordes observationer.

Alzheimers sjukdom (AD) Àr den vanligaste formen av demens och kÀnnetecknas av intracellulÀrt neurofibrillÀrt trassel (NFT) bestÄende av proteinet tau och extracellulÀra plack, uppbyggda av peptiden amyloid beta (A?). En vÀxande skara studier har börjat peka mot att AD Àr en hjÀrnspecifik typ av diabetes. Insulinresistens följt av hyperinsulinemi och hyperglykemi Àr kÀnnetecken för diabetes mellitus typ 2 (DMT2) och har visat sig vara en riskfaktor för AD. Insulin, ett hormon som kontrollerar glukoshomeostasen i perifera nervsystemet (PNS) och Àr viktigt för minne och inlÀrning, transporteras över blod-hjÀrnbarriÀren i en mÀttnadsbar transportmekanism och dess koncentration i centrala nervsystemet (CNS) minskar vid DMT2 och AD.

David Lewis heter upphovsmannen till den kontroversiella teorin som kallas modal realism. Den modala realismens syfte Àr att förklara vad det innebÀr för en möjlig sats att vara just möjlig. Teorin sÀger att det mÄste finnas en vÀrld vari sÄdana satser fÄr sin satisfiering. DÀrför Àr alla möjligheter aktualiserade nÄgonstans och allt som kan hÀnda hÀnder i nÄgon av alla möjliga vÀrldar. Lewis menade dessutom att hans teori inte tolererar moralteorier sÄsom en universalistisk utilitarism, eftersom summan av gott och ont i totaliteten av alla vÀrldar med nödvÀndighet mÄste vara fixerad enligt den modala realismen.

Denna uppsats behandlar de undervattenskrÀnkningar som skedde i och omkring HÄrsfjÀrden i oktober 1982. Syftet med uppsatsen har varit att studera förÀndringen av den offentliga bilden. Författaren har analyserat HÄrsfjÀrden utifrÄn fyra jÀmförelsedimensioner. Motiv för krÀnkningarna, nationalitet, krÀnkningarnas karaktÀr och tekniska indikationer och observationer.UbÄtsskyddskommissionen kunde 1983 peka ut Sovjetunionen som den krÀnkande makten. De sade likvÀl att motiven bakom krÀnkningarna var förberedande skeden i en militÀr operativ planering.

IT ses idag som ett strategiskt verktyg med krav pÄ uppnÄdd lönsamhet i alla IT-relaterade investeringar och projekt. Lönsamhet och kostnadseffektivitet Àr tillsammans med nya lagar och förordningar för bolagsstyrning viktiga faktorer som fordrar bÀttre IT-styrning. Att bedöma och vÀrdera affÀrsnytta och nyttoeffekter av IT innebÀr att se vad IT?s egentliga vÀrde Àr för verksamheten och dess affÀrsprocesser. Genom att anvÀnda nÄgon av de nyare metoderna för nyttobedömning som ocksÄ har fokus pÄ ovÀntade och dolda kostnader men framför allt inkluderar skattning av snabba/lÄngsamma nyttor och direkta/indirekta nyttor, sÄ uppnÄr man bÀttre kontroll över verksamheten och att man fokuserar pÄ rÀtt saker och gör dem pÄ rÀtt sÀtt.

Syftet med denna studie Àr att undersöka högstadie- och gymnasielÀrares nuvarande arbetssituation och stressfaktorer samt att kunna pÄvisa om det finns nÄgra samband mellan dessa. Detta Àr en kvantitativ studie som baseras pÄ 102 enkÀter frÄn lÀrare pÄ högstadiet och gymnasiet i Uppsala kommun. EnkÀterna har bearbetats i Excell för att fÄ ut tabeller gÀllande lÀrarnas arbetssituation och upplevda stressfaktorer. De mest pÄverkande stressfaktorerna i lÀrarens arbete visade sig vara arbetsbelastning, arbetsmiljö samt förÀndringar. GÀllande lÀrarnas olika arbetssituationer och deras upplevelse av stress kunde denna studie inte peka pÄ nÄgra större skillnader, men vissa mönster kunde uppvisas.

InledningThe horror of the zombie movie comes from recognizing the human in the monster; the terror of the zombie movie comes from knowing there is nothing to do about it but destroy what is left; the fun comes from watching the genre continue to develop. Although zombies are technically dead, their cinematic genre is a living, breathing entity that continues to grow and evolve.Citatet taget ur Kyle Bishops artikel ?Raising the dead? öppnar upp för en intressant diskussion angĂ„ende utvecklingen av zombiefilm. De flesta i en skrĂ€ckfilmspublik kan pĂ„ ett fĂ„tal sekunder med sĂ€kerhet peka ut en zombie pĂ„ vita duken. Även filmad i long shots och i extreme long shots kan till och med den Ă„skĂ„dare som Ă€r relativt ny för genren kĂ€nna igen zombien.

Syftet med denna studie Ă€r att kartlĂ€gga eventuella risker och möjligheter med sensorteknik som hjĂ€lpmedel inom vĂ„rd och omsorg. Studien anvĂ€nder en kvalitativ metod med kvantitativa inslag dĂ€r semistrukturerade intervjuer tillsammans med frĂ„geformulĂ€r utnyttjades. Åtta personer med olika eventuella relationer till sensortekniken intervjuades och resultatet har visat pĂ„ att bĂ„de risker och möjligheter kan ses.Studien visar att vad respondenterna kan anse anvĂ€ndbart att sensortekniken utför eller hjĂ€lper till med, inte nödvĂ€ndigtvis ses som acceptabelt. Den visar Ă€ven pĂ„ att personal och ledning inom vĂ„rd och omsorg inte alltid Ă€r överens om t.ex. hur mycket utbildning av personalen som behövs vid införande av ny teknik eller hur kvalitĂ©n pĂ„ utbildningen Ă€r.

Vi Àr tvÄ lÀrarstudenter som har funnit det mycket intressant att studera barn i Äldrarnaett till tre Är och deras sprÄkutveckling i förskolan, vi har valt att fokusera vÄr studiekring samlingen som forum för sprÄkutveckling. Under vÄr verksamhetsförlagda del avutbildningen har vi sett att förskollÀrare ser pÄ samlingen pÄ olika sÀtt och att den intealltid ses som ett pedagogiskt verktyg att stimulera barnens sprÄkliga utveckling. DÄbarngrupperna blir större och det kan vara svÄrt att ge varje enskilt barn denuppmÀrksamhet som krÀvs för att stimulera barnets sprÄkliga utveckling vill vi peka pÄsamlingen som arbetsmetod. Vi har valt att observera tre förskollÀrare samt genomföraintervjuer med dessa tre, vi valde tre utbildade förskollÀrare med olika lÄngarbetslivserfarenhet. Vi ville se hur de agerade i samlingen samt ta reda pÄ vad de görför att frÀmja barnens sprÄkutveckling i samlingen.

Bakgrund - Det palliativa skedet av cancer Àr förenat med en stor komplexitet. Enligt tidigare fallstudier kan patienten uppleva brister i kommunikationen vid det palliativa skedet och Àven uppleva en frustration över att inte förstÄ meningen i vÄrdpersonalens handlingar och agerande. För att pÄ bÀsta sÀtt kunna förbÀttra och förebygga denna frustration och bristande kommunikation behövs en större förstÄelse för hur vÄrdpersonalen arbetar i det palliativa skedet av cancersjukdom. Trots pÄvisad problematik och betydande utmaningar för vÄrdpersonalen i det palliativa skedet fanns det vÀldigt lite skrivet om strategier och arbetssÀtt vid palliativ cancervÄrd. Syfte- Föreliggande studie syftar till att belysa strategier och arbetsÀtt som vÄrdteamet talar om att de anvÀnde sig av i vÄrdarbetet för att stödja och hjÀlpa patienten att hantera sin vardag med livshotande sjukdom.

Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka hur nÄgra svensklÀrare i grundskolans senare Är arbetar för att fÄ alla elever att nÄ de mÄl styrdokumenten föreskriver. Detta görs genom kvalitativa intervjuer med och observationer hos fyra svensklÀrare pÄ tvÄ olika grundskolor i en medelstor kommun i östra Sverige. Undersökningen görs efter frÄgestÀllningar om hur dessa svensklÀrare anvÀnder styrdokumenten nÀr de utformar sin undervisning samt hur de försöker att utforma sin undervisning sÄ att den gör det möjligt för alla elever att nÄ mÄlen. Resultaten visar att lÀrarna tolkar sitt uppdrag efter lÀroplanen pÄ liknande sÀtt. De försöker alla att arbeta för att utforma undervisningen efter elevernas förutsÀttningar och behov med hÀnsyn till deras bakgrund, erfarenheter, kunskaper och sprÄk.