Pedagogiskt ledarskap leder till utveckling. Detta antagande ligger som grund för denna studie som fokuserar på rektorers pedagogiska ledarskap i relation med medarbetare. Många lärare upplever arbetsbördan för stor och så även rektorer. Detta visar på en organisation som inte mår riktigt bra. För att skapa utveckling som leder till att fler stannar i organisationen behöver skolutveckling ske utifrån kärnverksamheten, undervisningen.

I min yrkesverksamhet som Levande verkstadpedagog behöver jag ofta förklara vad det är jag arbetar med eftersom min yrkesgrupp inte är så känd. Då jag behöver samarbeta och samverka med olika yrkesgrupper är jag beroende av deras medverkan för att det jag vill uppnå med verksamheten inte skall motverkas. Tidigare har jag använt mig av förklaringar som formulerades vid starten av Levande verkstad 1968, men funnit att mycket av det jag sade inte stämde med min erfarenhet. Den upplevda oförmågan att uttrycka mig kring mitt arbete har lett mig till magisterkursen i praktisk kunskap. I uppsatsen har jag tagit hjälp av Aristoteles begreppsvärld för att undersöka vad som ligger bakom det jag gör d.v.s.

Syftet med vårt examensarbete har varit att få en kunskap och en förståelse för hur populärkultur, med fokus på skönlitteratur, införlivas i religionskunskapsundervisningen för grundskolans senare år. Fokus låg på lärarnas arbete med skönlitteratur utifrån de tre didaktiska frågorna, vad, hur och varför. Litteraturstudier har visat att det finns många förtjänster med att föra in skönlitteratur i undervisningen samt att det kan finnas en viss problematik kring det. Vi använde oss av en kvalitativ forskningsmetod som bestod av semi- strukturerade intervjuer. Informantgruppen bestod av nio stycken lärare i de samhällsorienterade ämnena i grundskolans senare år. Urvalsgruppen var representerad från fem olika skolor i södra Sverige. Resultatet visade att majoriteten av lärarna ansåg att skönlitteratur lämpar sig i de flesta arbetsområden inom religionskunskap med en betoning på världsreligionerna.

Syftet med den här studien är att undersöka högläsningens funktion i förskolan. Genom intervjuer med förskollärare och observationer av förskollärare högläsning i barngrupp vill jag skapa förståelse för hur högläsning kan användas som ett pedagogiskt redskap i förskolan. Mina frågeställningar är: 1. Hur gestaltas högläsningen i förskolans praktik? 2.

Studien har ett lärarperspektiv och den teoretiska utgångspunkten är Vygotskij?s sociokulturella teori. Vårt gemensamma intresse för böcker och högläsning lade grunden för den här kvalitativa studien. Studiens syfte har varit att undersöka och beskriva arbetet med bilderboken som pedagogiskt verktyg i förskolan samt prioriterade böcker vid högläsningen ur förskollärarnas perspektiv.Datainsamlingen har genomförts med hjälp av kvalitativa intervjuer med sju respondenter vid fyra förskoleavdelningar. Vid intervjuerna hade förskollärarna med sig fem favoritböcker.

Jag har valt att undersöka hur tre stycken förskollärare i en mellanstor kommun arbetar med musik i verksamheten för att främja språk hos barn. De flesta förskolor i Sverige sjunger och spelar tillsammans med barnen i stor utsträckning. Syftet med undersökningen var att undersöka ifall dessa pedagoger var medvetna om musikens förmåga att främja språk. Ifall medvetenheten fanns ville jag granska hur samt varför de planerar och genomför sina musiksamlingar i avsikt att öka språket hos barn. Som metod har jag använt mig utav kvalitativa intervjuer.

Syfte:            Denna studie har som syfte att utvärdera påföljdssystemets betydelse för den enskilde fastighetsmäklarens handlande. Vi ska även försöka utveckla det nuvarande påföljdssystemet för att skapa en mer rättvis bedömning av varje enskild fastighetsmäklares handlande.Metod:          För att kunna uträtta vår studie har vi analyserat Fastighetsmäklarnämndens årsböcker år 2007 ? 2009 samt utfört intervjuer med personer inom branschen. Utifrån detta har vi erhålligt vår empiriska data. Dessutom har vi förstärkt vår analysering genom att jämföra systemet med advokatsamfundets påföljdssystem samt använt oss av väsentlig litteratur och lagstiftning.Resultat & slutsats:           Våra slutsatser visar att branschen är i behov av en nyutveckling av sitt påföljdssystem för fastighetsmäklarna.

Klimatfrågan är idag mer aktuell än någonsin tidigare. Detta beror på den akuta situation som vi levande på jorden faktiskt befinner oss i. Det har nästan alltid funnits hot mot vårt klimat, men det är först idag som vi tydligt börjar se följderna av vårt tidigare handlande och det jag syftar på är den förstärkta växthuseffekten och dess konsekvenser. Syftet med studien är att utifrån en lärandesituation i form av ett rollspel beskriva elevers handlingsberedskap och känslor kring växthuseffekten. Frågeställningarna är följande.

Läroplanen för grundskolans tidigare år 2011 uppmanar personalen i skolan att utveckla ett entreprenöriellt förhållningssätt hos eleverna.  Skolverket menar att entreprenörskap ska löpa som en röd tråd genom hela skolan och förutsättningen är att lärarna är bekväma med begrepp som entreprenörskap och entreprenöriellt lärande. Studien syftar till att undersöka vilka arbetsformer som anses entreprenöriellt lämpliga. Genom kvalitativa intervjustudier uppmärksammas hur fem lärare resonerar kring val av arbetsformer för att stimulera entreprenöriella kompetenser. Lärarna finner det viktigt att utveckla egenskaper hos elever såsom kreativitet, lusten att skapa och förmågan att ta initiativ och göra idéer till handlingar. Detta bör ske genom skapande aktiviteter som väljs utifrån demokratiska former med elevinflytande för att skapa delaktighet och engagemang. Lärarens ses agera som en coach som aktivt uppmuntrar och vägleder eleverna i arbetsprocessen, för att lyfta fram deras kvalitéer och kompetenser i entreprenöriellt arbetssätt.

Denna studie avser förklara varför inga politiska åtgärder vidtas för att minskaköttkonsumtionen när det finns tydliga belägg för dess bidragande effekter påklimatuppvärmningen. Genom en motivanalys iakttar jag aktörsbaserade och strukturellafaktorer som förklarar varför förslaget om en skatt på kött får dåligt gehör. Genom att jämföraden politiska hanteringen av köttkonsumtionen med bilismen åskådliggör jag ytterligarefaktorer som bidrar till att styrmedel finns i det ena fallet men inte i det andra.Jag har tolkat mitt material utifrån ett teoretiskt perspektiv som kan benämnas institutionalrational choice. Enligt detta är individen en allmänt rationell aktör som gör ställningstagandeni osäkra situationer tillsammans med andra. Klimatet utgör en gemensam resurs som ärtillgänglig för alla och närmast omöjlig att kontrollera.

Syftet med uppsatsen var att visa hur elever med lärstilarna visuell, auditiv, kinestetisk/taktil (VAK) beskriver ett pedagogskt ledarskap som gynnar deras lärstilar. Uppsatsen besvarar syftet genom en empirisk undersökning om ledarskap. Studien genomförs bland uppsatsförfattarens egna danselever. Resultatet visar att ett pedagogiskt ledarskap har stor betydelse för elevers lärande. Genom tydligt ledarskap och engagemang för individen kommer eleverna att lyckas.

BakgrundLek har en stor betydelse för människans utveckling, då den ger oss spänning, glädje och lust. Leken är nära kopplad till fantasi och barn utforskar sin omgivning och formar sin personlighet genom lek. Leken är en arena där barn lär och utvecklas av och med varandra. Pedagoger skall i leken inta en medupptäckande roll samtidigt som pedagogen stöttar, utvecklar och driver lekaktiviteten framåt.SyfteI vår studie vill vi få kunskap om och analysera pedagogers syn på lekens betydelse för barns utveckling samt få kunskap om hur pedagoger använder sig av leken som ett pedagogiskt verktyg i förskoleklassen.Metod Vår metod är kvalitativ och vi har inspirerats av etnografi i vårt val av forskningsansats. I vår undersökning har vi observerat sex pedagoger, genomfört fältsamtal samt intervjuat fyra förskollärare i fyra förskoleklasser vid fyra skolor.

Flera stora företagsskandaler har under senare år lett till ett ifrågasättande av revisionsbyråernas trovärdighet. Debatten har givit upphov till utredningar kring behovet av skärpta krav gällande revisorns beslutsfattande vid oberoendefrågor. För att uppfattas som oberoende måste revisorn skapa förtroende främst genom att etik, moral och en professionalism skall återspeglas i dennes handlande. I vår uppsats har vi valt att enbart titta på de etiska aspekterna. De lagar och regler som finns och som skärpts efter skandalerna erbjuder ingen entydig och fullkomlig lösning på alla de problem en revisor måste underkasta sig, lagarna är ofta dispositiva vilket ger upphov till en gråzon.

Syftet med studien är att få kunskap om hur och i vilka situationer handdockan används pedagogiskt för att fånga barnen in i sagans värld. Olika möjligheter och metoder på hur handdockan kan användas ska även påvisas. Det finns inte något bredare material vad gäller tidigare forskning om hur handdockan används genom sagan och arbetet har avgränsats till just det. Den teoretiska utgångspunkten är ur ett sociokulturellt perspektiv. Begrepp som mediering och literacy har använts för att analysera materialet.

Syftet med studien är att bidra till ökad förståelse för hur barn i åldern ett till tre år delar sina upplevelser med andra barn och förskollärare under pedagogiskt planerade aktiviteter i förskolan. Vi har genomfört en mikroetnografisk studie inspirerade av Merleau-Pontys (1945/1997) livsvärldsfenomenologiska perspektiv som teoretisk utgångspunkt, där vi genomfört videoobservationer och fältanteckningar. Fältanteckningarna har förts i anslutning till videoobservationerna. Vår studie utfördes på två olika förskolor under en pedagogiskt planerad aktivitet. Studiens resultat belyser hur barn i egenskap som subjekt verkar i förhållande till sin omvärld.