Trender i samhÀllet har gett medarbetarna större utrymme i arbetslivet dÀr engagemang, delaktighet och medarbetarnas pÄverkan betonas. Inom medarbetarskapet har ledarens roll fÄtt ett mindre fokus. Studiens syfte har dÀrmed varit att undersöka medarbetarskapet utifrÄn ledarens perspektiv och hur de upplever att deras roll tar sig i uttryck.   Studien genomfördes som en kvalitativ intervjustudie med semistrukturerade intervjuer, dÀr Ätta ledare med innefattande personalansvar deltog. Data analyserades utifrÄn en kvalitativ innehÄllsanalys dÀr resultatet visade pÄ tre huvudteman: Synen pÄ medarbetarskap, organisationens pÄverkan samt den pedagogiska ledaren. Resultatet visade att begreppet medarbetarskap Àr svÄrdefinierat och upplevdes olika bland ledarna.

Uppsatsens övergripande syfte Àr att designa ett projektarbete dÀr elever i Ärskurs nio gör egna filmer om rymdgeometri. Ambitionen med uppsatsen Àr att motivera filmprojektet utifrÄn didaktiska frÄgestÀllningar och att göra en planering för hur arbetet kan organiseras. Bakgrunden till projektidén Àr bland annat att skolans styrdokument framhÄller att eleverna behöver utveckla en mediekompetens, att undervisningsmetoderna bör skapa förutsÀttningar för kreativitet och lust i lÀrandet och att nya arbetsformer behöver utvecklas. En bakomliggande tanke Àr ocksÄ att sammanförande av estetisk verksamhet, teknik och matematik ger ett mervÀrde utöver de enskilda Àmnenas innehÄll. LÀroprocesser kan förstÄs utifrÄn olika pedagogiska teorier.

Det hÀr Àr en kvalitativ undersökning om hur grundskolerektorernas psykosociala arbetsmiljö ser ut i Bodens kommun. Totalt Àr 12 kvalitativa intervjuer gjorda. IntervjufrÄgorna Àr utformade utifrÄn KarasekŽs teori om krav, kontroll och socialt stöd samt MaslachŽs teori om vÀrdegrundens betydelse för hÀlsan. Detta Àr sammanvÀvt med de arbetsuppgifter/uppdrag som rektorerna har: pedagogiska, ekonomiska och sociala (Viggosson). Resultatet visar att rektorerna upplever att de har en vÀldigt hög arbetsbelastning.

Studiens syfte var att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av att frÀmja arbetsförmÄga genom arbetsterapeutiska ÄtgÀrder. Undersökningsgruppen bestod av sex arbetsterapeuter yrkesverksamma pÄ arbetsförmedlingen. Halvstrukturerade intervjuer genomfördes dÀr deltagarna uppmuntrades att berÀtta om sina erfarenheter av arbetet med att frÀmja arbetsförmÄga. Data analyserades utifrÄn en manifest kvalitativ innehÄllsanalys. Analysen resulterade i tre kategorier: ?Individens engagemang och delaktighet i processen?, ?Aktiviteten som terapeutiskt redskap för förÀndring? och ?Samverkan med andra aktörer?.

Syftet med studien Àr att belysa lÀrares och rektorers tankar kring diagnostisering av elever i de tidiga skolÄren vid anvÀndande av Skolverkets diagnosmaterialDiamant, som riktar in sig pÄ den förberedande aritmetiken.Studien har en kvalitativ ansats med semistrukturerad intevju som metod. Deltagarna i undersökningen Àr fyra lÀrare samt tvÄ rektorer med erfarenhet och utbildningen inom omrÄdet.Resultatet visar att informanterna anser att de fÄr betydelsefull information om var barnen befinner sig i den grundlÀggande taluppfattningen via diagnosen och dÀrmed kan barn med behov av hjÀlp och stöd uppmÀrksammas. Informanterna har en formativ syn pÄ diagnostisering. De fokuserar pÄ hur resultatet följs upp, hur de finner pedagogiska och organisatoriska lösningar. Rutiner för detta Àr olika pÄ de enheter dÀr informanterna Àr verksamma.

SkrivsvÄrigheter uppmÀrksammas alltmer i skolans vÀrld i dagens samhÀlle, och kan uppfattas som ett stort problem bland lÀrare. Forskare menar att det skrivna sprÄket Àr en viktig förutsÀttning för att kunna kommunicera med omvÀrlden. DÀrför Àr det viktigt att lÀrarna hjÀlper de elever som har skrivsvÄrigheter för att kunna utvecklas till skickliga skribenter. Dock Àr detta inget enkelt fenomen eftersom elever med skrivsvÄrigheter oftast kan uppfattas som ?lata?, dÄ eleverna oftast inte vill skriva nÄgonting, dÄ de anser det skrivna fult och olÀsligt.

Under min utbildning har jag mÀrkt att det förekommer ett missnöje med lÀrarutbildningen pÄ LTU och ville dÀrför undersöka detta nÀrmare. I denna C-uppsats i samhÀllskunskap var mitt syfte att fÄ ökad kunskap om lÀrarrollens betydelse för studenternas attityder till lÀrarutbildningen pÄ LuleÄ tekniska universitet (LTU). Tidigare forskning tyder pÄ brister i lÀrarutbildningen och media framstÀller en mörk bild av den svenska skolan. SamhÀllet vi lever i förÀndras stÀndigt liksom lÀrarrollen och synen pÄ vad en god lÀrare Àr. Regering och riksdag beslutar vilka pedagogiska rön som ska ligga till grund för de lagar, förordningar och styrdokument som ska forma den svenska skolan.

Ämnet för denna studie Ă€r skolkultur. Syftet Ă€r att analysera LĂ€roplanen för det svenska obligatoriska skolvĂ€sendet, Lpo 94, med sĂ€rskilt fokus pĂ„ den ideologi som gĂ„r att finna, samt hur skolans kultur - hĂ€r i frĂ„ga om individsyn, kunskapssyn och pedagogiska tradition pĂ„verkar synen pĂ„ elever och utformandet av undervisningen. Studien Ă€r en innehĂ„llslig idĂ©analys. Det empiriska materialet bestĂ„r av Lpo 94 och mediapresentationer dĂ€r det framgĂ„r hur Lpo 94 kan tolkas och förverkligas. Mediamaterialet Ă€r hĂ€mtat under hösten 2007 i en vĂ€stsvensk kommuns lokaltidning och frĂ„n den aktuella kommunens hemsida.

Denna studie Àmnar att gÄ igenom lÀrande pÄ arbetsplatsen och hur det situerade lÀrandet frÄn en tjÀnst kan anvÀndas i andra tjÀnster. Syftet med uppsatsen Àr att ta reda pÄ hur individer som arbetar inom HR, som jobbar med personalrelaterade frÄgor, upplever att tidigare arbetslivserfarenheter har betydelse för det arbete de har idag. Det teoretiska ramverket utgÄr frÄn det sociokulturella perspektivet pÄ lÀrande, dÀr tÀnkandet och handlandet hos oss mÀnniskor betraktas som situerat till sociala sammanhang. För att kunna belysa det lÀrandet ytterligare anvÀnds begreppen redskap, mediering och praktikgemenskap för att förstÄ hur lÀrandet kan frÀmjas. Studien baseras pÄ kvalitativa semistrukturerade intervjuer som genomfördes med Ätta kvinnor som innehar en HR-tjÀnst idag.

Syftet med studien var att utveckla kunskap och förstÄelse för chefers och ledares uppfattningar av det egna pedagogiska ledarskapet under en större organisationsförÀndring. FrÄgestÀllningen formulerades som: Vilka kvalitativa skillnader i uppfattningen av sitt eget pedagogiska ledarskap finns hos chefer under en omorganisation? För att fÄ svar pÄ vÄr forskningsfrÄga utfördes en kvalitativ datainsamling medelst intervjuer med Ätta chefer pÄ omrÄdes- och sektorsnivÄ inom Göteborgs Stad. Studien har en fenomenografisk ansats vilket inneburit att teoribildningen i första hand var induktiv dÄ den utgÄr frÄn den funna empirin men för att göra det studerade fenomenet greppbart och möjligt att tolka har ett abduktivt förhÄllningssÀtt genomsyrat forskningen dÀr bÄde empiri och applikabla teorier presenterats och klargjorts för lÀsaren, teorier explicit kopplade till lÀrande och ledarskap. I resultatet framkommer ett flertal kvalitativa skillnader i chefernas uppfattningar av sitt eget ledarskap vilka presenteras under tre olika beskrivningskategorier: Att leda progressivt och utvecklingsinriktat, Att leda med stabilitet och trygghet samt Att leda fokuserat och mÄlinriktat.

Syftet med min studie Àr att se hur lÀrare arbetar med elever som har dyslexi med anknytning till skönlitterÀr lÀsning. Studien Àr en fördjupning i vad motivation Àr och hur lÀrare kan arbeta med hjÀlp av sina pedagogiska verktyg till att uppnÄ mÄlet att motivera till lÀsning. Tre djupgÄende intervjuer stÄr i fokus i uppsatsen som visar hur det kan se ut ute i skolverksamheten. Mina frÄgestÀllningar som ligger till grund för arbetet Àr: hur motiverar svensklÀrarna elever med dyslexi till att Àgna sig Ät skönlitterÀr lÀsning? och hur kan lÀrare utveckla sitt lÀrarskap för att skapa en trygg och intressevÀckande relation mellan eleverna och skönlitteraturen? Resultatet av min studie visar att pedagogernas uppfattning om elevernas instÀllning till skönlitterÀr lÀsning Àr negativ men att lÀrarna arbetar aktivt för att motivera dem genom olika pedagogiska strategier som korta texter, humor, diskussioner, tekniska hjÀlpmedel med mera.

Detta Àr en kvalitativ studie med syfte att studera och analysera specialpedagogers och speciallÀrares uppfattningar om det pedagogiska mötets betydelse för lÀrande och utveckling, i relation till de elever som de möter i behov av stöd.Undersökningen bygger pÄ 6 intervjuer, med 4 specialpedagoger och 2 speciallÀrare som arbetar med specialundervisning i tvÄ kommuner i mellersta Sverige. Resultatet visar en ganska lika uppfattning om vad informanterna i studien upplever och innefattar i ett pedagogiskt möte. De beskriver ett pedagogiskt möte som situationer och möten med elever i sin verksamhet som genererar lÀrande. I mötet med eleven har kommunikationen och samspelet en stor, och mÄnga gÄnger avgörande betydelse för hur en elevs lÀrande och utveckling blir, menar pedagogerna. Vidare visar resultatet att en god relation mellan pedagog och elev Àr grunden för att ett gott lÀrande ska utvecklas.

Syftet med denna kvalitativa studie Àr att ta reda pÄ hur fritidshemmet arbetar med konflikter genom att ta del av fritidspedagogernas erfarenheter genom kvalitativa intervjuer. Fem fritidspedagoger med olika erfarenheter har intervjuats. Konflikter Àr nÄgot som uppstÄr dagligen, inte bara i barnens vardag utan för alla individer och att lÀra sig hantera konflikter pÄ ett konstruktivt sÀtt Àr vÀsentligt för att vi ska kunna utvecklas. Pedagogernas syn pÄ konflikter pÄverkar resultatet av hur de hanteras och dÀrmed pÄverkas barnen. Att kommunicera med barnen blir dÄ vÀsentligt dÄ de mÄste fÄ vara delaktiga för att fÄ chansen att vara en del i sin egen utveckling och kunna pÄverka.

Syftet med studien Àr att undersöka vilka faktorer förskollÀrare beskriver som centrala för kvalitén i förskolans pedagogiska arbete.Studiens empiri har samlats in genom fokusgrupper dÀr sammanlagt Ätta förskollÀrare deltagit. Resultatet visar att förskollÀrarna inte ser barngruppens storlek som en isolerad faktor med vilken möjligheten att uppnÄ mÄlen för verksamheten stÄr eller faller. IstÀllet ser de barngruppens storlek som en av mÄnga faktorer som gemensamt bildar verksamheten, och det Àr hur förskollÀrarna tar sig an de olika faktorerna som avgör kvalitéten. Resultatet tar upp olika faktorer som förskollÀrarna anser pÄverkar verksamheten i förskolan, exempelvis organisation, miljö, förhÄllningssÀtt och balansgÄngen mellan individen och gruppen.Vi tror att studien kan ge en djupare men samtidigt bredare förstÄelse för förskollÀrares uppfattningar kring verksamhetens kvalitét, och vad som pÄverkar den. Genom att visa pÄ olika aspekter som pÄverkar kvalitéten i förskolan, och dÀrmed ocksÄ pÄverkar möjligheten att uppnÄ mÄlen för verksamheten, tror vi det finns större möjligheter att förbÀttra verksamheten i stort..

Denna studie tar upp olika faktorer som spelar in i familjedaghem och dess verksamhet och hur/om familjedaghem kan vara ett alternativ till förskolan utifrÄn förÀldrars och dagbarnvÄrdares erfarenhet. Studien tar upp skillnader i de pedagogiska verksamheterna och skildrar dessa i texten. De frÄgestÀllningar som studien baseras pÄ Àr: Hur kommer det sig att förÀldrarna har valt att ha sina barn pÄ familjedaghem istÀllet för förskola och Finns det nÄgra tydliga skillnader i den pedagogiska verksamheten pÄ familjedaghem och förskola utifrÄn dagbarnvÄrdarens och förÀldrars erfarenheter? Tidigare forskning inom detta omrÄde har bland annat tagit upp dagbarnvÄrdares yrkesstatus, olika typer av barnomsorg samt förÀldrarnas syn pÄ verksamheten i familjedaghem. Studien Àr utförd utifrÄn kvalitativa metoder med intervjuer och enkÀtundersökning.