- Tatta ni inenntinn? Utbrister Alex frustrerat till sina klasskamrater under en av vÄra observationer. Alex har som flera andra elever pÄ skolan vi valde att göra vÄr undersökning pÄ funktionsnedsÀttningen sprÄkstörning vilket kan leda till att han har svÄrt att förstÄ och göra sig förstÄdd i kommunikativa situationer. Syftet med studien Àr att belysa samspelet mellan tolv barn med och utan sprÄkstörning i Äldrarna sju - elva Är för att fÄ syn pÄ vad som kÀnnetecknar dialogen mellan barnen i detta samspel med avseende pÄ sprÄket som ett socialt redskap. För att uppnÄ vÄrt syfte och fÄ svar pÄ vÄra forskningsfrÄgor valde vi att göra videoobservationer av ett samspel mellan barn med och utan sprÄkstörning.

Uppsatsens syfte var att beskriva kommunala skolornas krisberedskap samt hur denna implementeras i den pedagogiska verksamheten. För att besvara uppsatsens syfte har vi anvÀnt följande frÄgestÀllning: Hur Àr innehÄllet rörande skolornas krisberedskap/krisplan utformade? FÄr personalen nÄgon utbildning/fortbildning i krishantering? Hur vÀl Àr personalen införstÄdd i den lokala krishanteringsplanen? Metoderna vi har valt att anvÀnda Àr intervju- och enkÀtundersökning. Undersökningsgruppen bestod av tvÄ skolor i LuleÄ kommun, en grundskola och en gymnasieskola. I vÄr undersökning har det framkommit att gymnasieskolan har en vÀl utarbetad krisplan och en sÀrskild krisgrupp som utbildas kontinuerligt och dess uppgift Àr att leda och utforma skolans krisarbete.

Syftet med uppsatsen Àr att fÄ en inblick i hur pedagoger anser sig anvÀnda bilderböcker i sitt pedagogiska arbete pÄ förskolan. Undersökningen avser att utröna om pedagogerna hade nÄgra speciella tankar om varför de lÀser bilderböcker med barnen pÄ förskolan. Pedagogernas syn pÄ lÀsmiljöns betydelse för höglÀsningen undersökts ocksÄ. Metoden som anvÀnds Àr kvalitativa semistrukturerade intervjuer och observationer. Sex pedagoger frÄn sex förskolor intervjuas och lika mÄnga lÀsmiljöer observeras.

The aim of this thesis is to investigate, and thereby highlight, the new role of special needs teachers in conducting educational development in the fields of linguistics and literacy. The thesis defines how educational development, as described by special needs teachers, can be conducted and what conditions they perceive for such development. Factors which, according to special needs teachers, promote or hinder the development are discussed.The study uses a qualitative method involving knowledge-creating dialogues, analyzed hermeneutically, with two special needs teachers. Results are then discussed in light of relevant research and sociocultural theory. The study indicates that special needs teachers? main tool, to support teachers, is diverse use of dialogue.

VÄr studie riktar in sig pÄ hur barn i förskolan i fri lek anvÀnder sig av olika kulturella redskap i bÄde inomhusmiljön och utomhusmiljön. Vi valde att utgÄ frÄn en sociokulturell syn pÄ barn som kompetenta individer samt hur leken inom detta perspektiv ges en stor betydelse för barnens kognitiva utveckling och lÀrande och detta i samspel med den omgivande fysiska miljön. Vi valde ut nÄgra centrala begrepp varav tvÄ av begreppen blev vÄra huvudsakliga analytiska verktyg. Vi valde att göra en kvalitativ undersökning dÀr vi gjorde observationer vilka vi ocksÄ videofilmade. Urvalet bestod av en mindre förskola bestÄende av tvÄ avdelningar med barn i blandade Äldrar. Vi observerade och filmade under hela dagar i tvÄ veckors tid och det material som samlades in bearbetades sedan i flera omgÄngar för att fÄ fram episoder som verkligen gav oss ett material ur vilket vi kunde fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar. Det resultat vi kom fram till var att barn i inomhuslekar ofta anvÀnder sig av sina tidigare erfarenheter pÄ ett annat sÀtt Àn vid utomhuslek dÀr fantasi och kreativitet visade sig tydligare.

Syftet med denna studie Àr att genom en kvalitativ metod undersöka hur barngruppsstorleken pÄverkar 10 förskollÀrares pedagogiska arbetsmiljö. Insamlingen av empirin gjordes med hjÀlp av intervjuer, vars resultat sedan sammanstÀlldes och diskuterades. DÀr lyftes sÄvÀl avvikande som icke avvikande resultat fram. Barngruppernas storlek i förskolan Àr nÄgot som nyligen var aktuellt dÄ skolverket i december 2013 gjorde en ny skriftlig utformning för barngruppsstorlekarna i förskolan. Resultatet av detta gjorde att man numer inte utgÄr efter ett bestÀmt antal barn per barngrupp, utan avdelningsvis ser till barnens behov och utifrÄn det bestÀmmer barngruppens optimala storlek.

Denna studie har syftet att undersöka om synen pÄ kunskap och lÀrande hos en nyanlÀnd elev kan se annorlunda ut Àn den som genomsyrar LGR 11. För att genomföra undersökningen har jag anvÀnt mig av semistrukturerade intervjuer, och dÀrefter jÀmfört materialet med tidigare forskning. De frÄgor som har anvÀnts i studien Àr hÀmtat frÄn ett pedagogiskt kartlÀggningsmaterial för nyanlÀnda elever. Personerna som jag intervjuat Àr nyanlÀnda elever frÄn Syrien och Somalia och det har varit bÄde flickor och pojkar i Äldern 13-15 Är. Undersökningen visade att elevernas syn pÄ kunskap och lÀrande sÄg annorlunda ut, jÀmfört med den syn pÄ kunskap och lÀrande som genomsyrar svensk skola och LGR 11.

För att ta reda pÄ hur ett verk kan framhÀva sin egen fiktionalitet och hur ett verk kan förhÄlla sig till andra texter gjorde jag en nÀrlÀsning och tolkning av Fight Club. Syftet med undersökningen var att försöka undersöka verkets pedagogiska möjligheter att matcha och utmana elevernas litterÀra och allmÀnna repertoar, med fokus pÄ textens möjligheter att göra motstÄnd mot förhÄllningssÀttet att lÀsa litteratur som empirisk avbildning av verkligheten, samt hur jag som pedagog kan anvÀnda detta verk för att illustrera hur den som fiktiv text skapar sin betydelse genom sitt förhÄllande till andra texter och klassiska teman.Det som jag fick fram, var bl.a. att genom sin opÄlitlige berÀttare och luckor i texten sÄ framhÀvde Fight Club sin egen fiktionalitet. Tillsammans med dess tendenser och intertextuella relationer sÄ vill jag hÀvda att Fight Club utgör ett lÀmpligt lÀromedel och stöd i att forma kritiska och estetiska lÀsare.

Syfte: Den hÀr uppsatsen avsÄg att genom en deskriptiv litteraturstudie beskriva vad litteraturen sÀger om hur estetiska inslag i vÄrden kan frÀmja hÀlsa.Metod: Data till studien inhÀmtades frÄn databaserna Cinahl och Discovery samt via fritextsökningar, vilket resulterade i 16 artiklar.Resultat: Artiklarna tar upp viktiga aspekter gÀllande hur estetik kan anvÀndas som ett komplement till, eller substitut för mÄnga olika lÀkemedel sÄsom analgetiska preparat samt lugnande och ÄngestdÀmpande. Konvalescensen kunde förkortas enbart genom att se till att det fanns fönster med en utsikt samt slÀppte in solljus. Estetik kunde pÄverka det psykiska tillstÄndet, lindra depressioner, rÀdsla och oro samt höja kÀnslan av glÀdje och vÀlmÄende. Avsaknaden av exempelvis naturligt ljus kunde förvÀrra patientens tillstÄnd. Estetik visades Àven kunna skÀnka copingstrategier till exempelvis barn som inte Ànnu hunnit utveckla nÄgra egna positiva sÄdana.Slutsats: Estetik kan vara ett potent redskap som ej bör förbises inom vÄrden.

Detta examensarbete tar upp frÄgan hur vÀgledarna ser pÄ hur de förmedlar kunskap i studie- och yrkesvalsprocessen samt hur de ser pÄ de relaterade lÀroprocesserna. Arbetet Àr ett perspektiverande bidrag till en helhetsbild av vÀgledningens komplexa och mÄngfacetterade pedagogiska dimensioner. Undersökningen genomfördes med en kvalitativ hermeneutisk metod. För att tolka resultaten i undersökningen har jag frÀmst anvÀnt mig av Bill Laws DOTS-modell samt Knud Illeris integrerade syn pÄ kognitiva, psykodynamiska samt sociala lÀroprocesser. Resultatet av undersökning tyder pÄ att Studie- och yrkesvÀgledarna ser förmedling av kunskaper som en del av vÀgledningsprocessen men att det inte stÄr helt klart hur vÀgledarna knyter an till lÀroprocesser i denna förmedling. Begreppen vÀgledning och pedagogik samt vÀgledarnas perspektiv pÄ hur de förmedlar kunskap i vÀgledningsprocessen Àr ofta starkt förknippade med vÀgledarens egna personliga erfarenheter men Àven kunskap och förstÄelse över lÀroprocessernas betydelse för en pedagogisk vÀgledningsprocess. Den personliga pÄverkan kan utgöra medvetna eller omedvetna förestÀllningar om metoder och innehÄll i vad som förmedlas men dÀrmed Àven en pÄverkan pÄ hur detta förmedlas..

Den hÀr studien analyserar lÀromedel i svenska ur ett historiskt perspektiv för att utreda hur retoriken och/eller den muntliga framstÀllningen med fokus pÄ tal inför Ähörare har presenterats under fem decennier. I uppsatsens syfte ingÄr att, med utgÄngspunkt frÄn hur lÀromedlen presenterar Àmnet, dra slutsatser angÄende retorikens och/eller den muntliga framstÀllningens funktion i den svenska skolan, speciellt med avseende pÄ retorik, argumentation och demokrati. Forskningsbakgrunden ger en genomgÄng av retorikens definition, praktiska funktioner och koppling till skolan. Metoden som anvÀnds Àr den komparativa textanalysen i vilken likheter och skillnader hos texter lyfts fram. PrimÀrmaterialet utgörs av lÀromedel i svenska frÄn 1960-talet till 2000-talet.Det visar sig bland annat att synen pÄ retorik som begrepp skiljer sig mellan de Àldre och de nyare lÀromedlen.

Syfte: Syftet med denna studie ?r att unders?ka ideella fotbollstr?nares sj?lvskattade kompetens i relation till de ?nskade behov de upplever i sin tr?narroll. Avsikten ?r ?ven att skapa en djupare f?rst?else f?r vad tr?nare faktiskt beh?ver i sin vardag f?r att l?ngsiktigt kunna m?ta de m?l och visioner som Svenska Fotbollf?rbundet (SvFF) har formulerat, ?s? m?nga som m?jligt, s? l?nge som m?jligt? och ?en spelarutbildning i v?rldsklass?. Studien syftar ocks? till att belysa eventuella k?nsskillnader i upplevd kompetens och uttryckt utvecklingsbehov. Metod: Unders?kningen genomf?rdes som en kvantitativ enk?tstudie riktad till ideella fotbollstr?nare fr?n hela Sverige.

Syftet med detta arbete Àr att undersöka innebörden av bemötande nÀr det handlar om flickor med koncentrationssvÄrigheter som inte stör. Hur kan pedagoger uppleva att de bemöter dessa flickor och hur kan flickorna sjÀlva uppleva det? Genom intervjuer har tvÄ flickor, 9 och 11 Är gamla samt tre lÀrare och en assistent, kommit till tals. Jag har ocksÄ observerat den ena flickan i sitt skolsammanhang. Personalen upplever, i enlighet med forskningen, att dessa flickor Àr lÀtta att förbise, men sedan de identifierat flickornas behov av stöd, anstrÀnger de sig för att uppmuntra dem och vara lyhörda i bemötandet av dem.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur idrottslÀrares habitus pÄverkar synsÀttet och arbetssÀttet inom Àmnet Idrott och HÀlsa. Habitus Àr ett begrepp vilket behandlar individens tankesÀtt och handlingsmönster relaterat till den bakgrund och livsstil som individen bÀr med sig. Studiens utgÄngspunkter har varit definitionen av hÀlsobegreppet, dess plats i undervisningen samt pedagogiska val angÄende fysiska moment inom Àmnet. Studien bygger pÄ kvalitativa intervjuer med idrottslÀrare. Den empiri som samlats in har sedan transkriberats och analyserats.

Vad anser pedagoger i sĂ€rskolan att deras arbete med bild och skapande tillför eleverna och undervisningen? Ämnet Ă€r intressant eftersom fĂ„ undersökningar om den pedagogiska praktiken i sĂ€rskolan har hittats. Syftet med denna studie Ă€r dĂ€rför att undersöka hur pedagoger arbetar med bild och skapande, vilka syfte och mĂ„l de har och vad de anser att bild och skapande tillför eleverna och undervisningen i sĂ€rskolan.Vygotskijs (2003) kulturhistoriska dialektiska teori har anvĂ€nts i studien, eftersom den Ă„beropar ett estetiskt synsĂ€tt, en helhetssyn, dĂ€r man tror pĂ„ individen som ett kreativt subjekt. Relationen mellan barn och vuxna Ă€r betydelsefull, barnet behöver vĂ€gledning och vad barnet kan göra idag med vuxenhjĂ€lp, kommer de att vara kapabelt att göra sjĂ€lvstĂ€ndigt i morgon (Vygotskij, 2003). I litteraturdelen tas upp att bildĂ€mnet har en viktig roll i skolans uppdrag, Ă€mnet ska bĂ„de vara en del av helheten och samtidigt ansvara för karaktĂ€ristiska inslag (Wetterholm, 2001).