Studien utgÄr frÄn att interna förÀndringsprojekt inte alltid lyckas men de behövs för att anpassa och modernisera organisationen. Det Àr ett sÀtt att hantera den snabba förÀndringstakten i samhÀllet och konkurrensen med andra. Antalet projekt ökar liksom kraven pÄ resultat och pÄ vad projektledaren ska kunna. Ett ökat fokus pÄ mÀnniskorna och pÄ förÀndringsmotstÄnd Àr framgÄngsfaktorer i uppgiften att Àndra pÄ medarbetarnas beteende. Grunden för att leda projekt, skriver Jansson och Ljung (2009) Àr att hÄrda och mjuka perspektiv mÄste mötas.Studien handlar om hur projektbestÀllaren ser pÄ att ge projektledare med pedagogiska kompetenser implementeringsansvar eller projektledaruppdrag i interna förÀndringsprojekt eftersom det finns behov av lÀrande vid förÀndringar.Teorin Àr kopplad till vÄr undersökning om huruvida organisationer kan utnyttja en dold resurs ? pedagogiska projektledare ? för att skapa bÀttre interna förÀndringsprojekt, att utföra de uppgifter som sammantaget krÀver pedagogisk kompetens.Studien har utgÄtt frÄn en kvalitativ metod i form av kvalitativa intervjuer och tolkande analyser för att ge ett tillrÀckligt djup i svaren.

HöglÀsning Àr en vanligt förekommande aktivitet i dagens klassrum. Forskning visar dock pÄ att lÀrarens höglÀsning i mÄnga fall behöver effektiviseras. Syftet med arbetet Àr att undersöka vilka effekter lÀrarens höglÀsning av berÀttande texter har pÄ elevers lÀsförstÄelse och lÀsupplevelse i Ärskurs 4-6. Vidare Àr syftet att belysa hur lÀrarens höglÀsning kan anvÀndas som ett didaktiskt redskap för att utveckla elevers lÀsförstÄelse och öka deras lÀsupplevelse. Fokus i arbetet ligger pÄ berÀttande texter dÄ forskningen visar pÄ att de Àr de mest förekommande texttyperna i Ärskurs 4-6.

Detta arbete syftar till att undersöka hur Landet LÀngesen har omsatts i praktiken i de tidiga skolÄren och vad lÀrare och elever anser om att arbeta med Landet LÀngesen. Fem frÄgestÀllningar förtydligar syftet: Vad berÀttar lÀrare om hur de omsatt de pedagogiska idéerna i Landet LÀngesen? Vad berÀttar lÀrare om hur de omsatt materialets olika delar? Vad anser lÀrarna att det finns för fördelar och nackdelar/svÄrigheter med Landet LÀngesen? Hur tycker elever att det Àr att arbeta med Landet LÀngesen? Vilka krav anser lÀrare att Landet LÀngesen stÀller pÄ lÀrare och elever? Arbetet omfattar kvalitativa intervjuer med fyra lÀrare och en enkÀtundersökning med totalt 27 elever. VÄr studie visar att lÀrarna omsatt de pedagogiska idéerna som Landet LÀngesen bygger pÄ och att de har anvÀnt sig av det tillhörande materialet. Resultatet lyfter Àven likheter och skillnader i omsÀttningen av Landet LÀngesen.

I Sverige pÄgÄr en omfattande yrkeslegitimationsreform inom skolan. Legitimation har presenterats som en kvalitetssÀkring av skolan, som ett bevis pÄ att den som arbetar har rÀtt kompetens till att utföra det pedagogiska arbetet. Fritidspedagogen har rÀtt till en legitimation som lÀrare i skolÀmne, men inte som fritidspedagog i fritidspedagogiken. Genom den hÀr undersökningen kartlÀggs fritidshemmets kvalitetsdiskurs, som visar sig vara beroende av hur fritidspedagogen förhÄller sig till sitt lÀrandeuppdrag. Undersökningen tar avstamp i ett kommunövergripande arbete som genomförts för att stÀrka fritidshemmens kvalitet.

I samband med att musikskolorna vÀxte fram institutionaliserades en gammal undervisningstradition, som dÀrmed blev tillgÀnglig för alla. Till detta fogades olika styrdokument som verksamheten skulle följa. Musikskolorna har genom Ären kritiserats för att bedriva undervisning som inte kan kopplas till elevens egen vardag och med denna problematik som bakgrund syftade sÄledes denna uppsats till att undersöka vilka pedagogiska förhÄllningssÀtt lÀrarna byggt sin undervisning pÄ. Undersökningen genomfördes genom kvalitativa intervjuer med fem blÄslÀrare i norra Sverige. Materialet har analyserats och tolkats utifrÄn ett hermeneutisk synsÀtt.

I samband med att musikskolorna vÀxte fram institutionaliserades en gammal undervisningstradition, som dÀrmed blev tillgÀnglig för alla. Till detta fogades olika styrdokument som verksamheten skulle följa. Musikskolorna har genom Ären kritiserats för att bedriva undervisning som inte kan kopplas till elevens egen vardag och med denna problematik som bakgrund syftade sÄledes denna uppsats till att undersöka vilka pedagogiska förhÄllningssÀtt lÀrarna byggt sin undervisning pÄ. Undersökningen genomfördes genom kvalitativa intervjuer med fem blÄslÀrare i norra Sverige. Materialet har analyserats och tolkats utifrÄn ett hermeneutisk synsÀtt.

VÄrt arbete handlar om elevers metakognition vilket innebÀr att man kan reflektera och vara medveten om hur man lÀr och utvecklas. Rent konkret innebÀr det till exempel hur man gÄr till vÀga nÀr man löser problem, fattar beslut, tolkar en text eller söker i minnet. I arbetet kommer vi att ÄskÄdliggöra elevernas metakognition i samband med lÀsutveckling och se om det finns skillnader mellan könen. Vi kommer Àven att jÀmföra elevernas svar med pedagogernas uppfattningar om eleverna för att kunna tillföra en bild som beskriver det pedagogiska arbetet som antingen utvecklande eller begrÀnsande. De teoretiska utgÄngspunkterna Àr den kognitiva utvecklingen, behaviorismen, dialogen och reflektionens pedagogik.

Stimulans av barns sprÄkutveckling i en förskola. Hur arbetar pedagogerna? (Stimulation of children?s language development in a preschool. How do the teachers work?) En betydande del av barnets lÀrande sker i förskolan.

Studien syftar till att fÄ djupare insikt i hur professionella musikers övning i fri improvisation kan se ut. I bakgrundsavsnittet ges en överblick av begreppen ?improvisation? och ?fri improvisation? och dÀrefter följer en presentation av tidigare litteratur och forskning inom ÀmnesomrÄdet. Studiens teoretiska utgÄngspunkt utgörs av det sociokulturella perspektivet pÄ lÀrande och kommunikation.Studiens datamaterial bestÄr av kvalitativa intervjuer med fyra professionella musiker inom fri improvisation. I resultatavsnittet beskrivs informanternas syn pÄ improvisation, fri improvisation och frihet, deras redskap för övning samt deras anvÀndande av tillÀgnade fÀrdigheter.

Studien belyste pedagogers upplevelser av ljudmiljön i förskolan samt hur de sÀger sig planera och organisera den pedagogiska verksamheten för att frÀmja en god ljudmiljö. Studien var angelÀgen pÄ det vis att det Àr viktigt att pedagoger inkluderar ljudmiljön i verksamheten och ser till att den inte utgör ett hinder för barns lÀrande och utveckling. En medvetenhet om det pedagogiska uppdraget Àr en viktig del, sÄ att barn och pedagoger inte exponeras för skadligt ljud mer Àn nödvÀndigt. Förskolan ska erbjuda barnen en verksamhet dÀr barn och pedagoger trivs och mÄr bra tillsammans. DÀrför Àr det betydelsefullt att arbetet kring ljudmiljön hÄlls levande.

Vi lever i ett samhÀlle dÀr det förekommer mycket stress. Barn upplever en ökad stress som kan vara relaterad till minskad fysisk aktivitet pÄ grund av att allt mer av deras fritid Àgnas Ät tevetittande och dataspel. Detta gör att en dÄlig vana vÀxer Àven bland de smÄ barnen, som hellre vill sitta stilla Àn röra pÄ sig. UtgÄngspunkten Àr vikten av att redan i förskolan skapa en önskan hos barnen att komma ut i utomhusmiljö och att de ska tycka att det Àr roligt och spÀnnande att vara ute. Syftet med studien Àr att lyfta fram förskolepedagogers yrkesroll för sitt pedagogiska arbete pÄ förskolegÄrden.

Denna studie handlar om individualisering i en-till-en-baserad undervisning. Syftet med denna undersökning Àr att undersöka pÄ vilka sÀtt en-till-en-baserad undervisning kan bidra till en ökad individualisering. I undersökningen redovisas de pedagogiska modeller och tankar som ligger till 2 grund för det en-till-en-baserade undervisningssÀttet i syfte att hitta faktorer som kan förklara hur denna undervisning kan höja graden av individualisering. Undersökningen baserades pÄ enkÀter till lÀrare och pÄ observationer av lektioner pÄ tre olika skolor som arbetar med en-till-en-baserad undervisning. LÀrarnas handlingar under observationerna tolkades utifrÄn ett pragmatiskt perspektiv dÀr handlingarnas förstods utifrÄn vilken ideologisk utgÄngspunkt lÀraren hade i sin undervisning, huruvida lÀraren hade fokus pÄ lektionen och det planerade, ett punktuellt perspektiv, eller om fokus lÄg pÄ mötet med eleverna och deras förstÄelse och upplevelse av det som lektionen handlade om, ett relationellt perspektiv.

I den svenska gymnasieskolan ingÄr kursen ?PA 1201 Projektarbete? som obligatorisk i samtliga gymnasieprogram. Styrdokumenten för kursen genomsyras av det svÄrfÄngade begreppet sjÀlvstÀndighet. Studien syftar till att identifiera redskap och metoder eleverna anvÀnder sig av för att möta kravet om sjÀlvstÀndighet i PA 1201, och att redovisa vad som tolkas som elevernas förestÀllningar av vad som konstituerar sjÀlvstÀndighet.Resultaten Àr nÄdda genom analyser av videoinspelningar av elever i interaktion och genom samma elevers loggboksanteckningar. I analysarbetet av filmerna har Zimmermans self-regulated strategies (1989) varit vÀgledande.

Denna studies syfte har varit att undersöka pedagogiska och didaktiska aspekter i pianoskolor för nybörjare. Detta har gjorts genom en lÀromedelsgranskning av pianoskolorna Vi spelar piano 1 av Carl-Bertil Agnestig samt Pianoresan 1 av Galina Sjevtjenko och Natalia Kazimirovskaja.  Resultaten av denna granskning har relaterats till olika pianotraditioner, pedagogiska teorier samt forskningsarbeten. Det slutgiltiga resultatet visar vilka undervisningsmetoder som anvÀnds i de bÄda böckerna samt hur böckerna Àr uppbyggda. Pianoskolorna har undersökts utifrÄn deras innehÄll vad gÀller lÄtval, musikalisk progression och musikaliskt uttryck. Undersökningen visar bland annat att uppbyggnaden av Vi spelar piano 1 pÄminner om Rostvall och Wests schemateori för att hjÀlpa eleverna att uppnÄ kunskap.

Syftet med detta utvecklingssarbete har varit att undersöka hur elevernas attityder till matematikÀmnet förÀndras om undervisningen genomförs med högre grad av nivÄ- och perspektivvÀxling Àn lÀrobokens framstÀllning och med ett ökat inslaget av problem hÀmtade ur en för eleven konkret verklighet. Den pedagogiska iden vilar pÄ tankegÄngar inom ramarna för konstruktivismen. Arbetet genomfördes i tvÄ olika klasser vid teknikprogrammet, i Ärskurs 1 och 2, pÄ en gymnasieskola i Norrbotten under 8 veckor vÄrterminen 2003. Elevernas attitydförÀndring bedömdes med likadana enkÀter vid inledning och avslutande av den pedagogiska försöksperioden, och genom observationer och samtal under försökets gÄng. Resultatet indikerar att det ökade inslaget av verklighetsanknytning hade positiva effekter pÄ elevernas attityd.