Studien handlar om hur och vad pedagoger i förskoleklass gör för att synliggöra barnet i den pedagogiska samlingen och hur detta Àr kopplat till lÀrandet, samt vilken effekt pedagogernas olika metoder kan fÄ pÄ barnens lÀroprocess. Syftet i studien Àr att diskutera och beskriva dessa problemomrÄden. Denna studie Àr utförd i tre olika förskoleklasser, med tvÄ pedagoger frÄn varje klass. Ett kort historisktperspektiv av hur och vad samlingen haft och har för roll i skolansvÀrld presenteras i början och sedan förtsÀtter studien med att lyfta barnets interaktion i samlingen, vad barn lÀr sig i samlingen,att synliggöra barnen i det pedagogeiska arbetet, pedagogens roll, pedagogers fokus pÄ barnens lÀrande och förankring i styrdokument. Sedan presenteras den kvalitativ undersökningen vilket Àr utförd genom intervjuer och observationer.

Studien syftar till att belysa faktorer som kan pÄverka de möten som sker inom svenska sprutbytesprogram. Utöver mÄlet med att minska smittspridning av blodsjukdomar ska sprutbytesprogrammen vara en kontaktskapande arena dÀr deltagarna motiveras till vÄrd och behandling. Den metodologiska utgÄngspunkten Àr en hermeneutisk kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer. Tre sprutbytesprogram har besökts och tvÄ stycken respondenter pÄ varje verksamhet har intervjuats. Resultatet undersöks tillsammans med Wrights teorier om punktuella och relationella pedagogiska möten.

Mitt övergripande syfte med studien var att undersöka hur en grupp gymnasielÀrare i historia uppfattar bedömningsmatriser och om de stödjer forskningslÀget som framhÄller frÀmst de positiva sidorna med matriser. De frÄgestÀllningar som jag Àmnat besvara var: Hur uppfattar historielÀrarna att matriser bör anvÀndas i undervisningen? Vad Àr lÀrarnas uppfattningar om positiva och negativa aspekter med matriser? Vilka skillnader finns det mellan lÀrarnas uppfattningar?Undersökningens teoretiska perspektiv var fenomenografi och metoden som anvÀndes var semistrukturerade samtalsintervjuer. Analysen skedde via upprepade genomlÀsningar av de transkriberade intervjuerna dÀr citat infördes i en analystabell. Studiens huvudresultat utgjordes av tre huvudkategorier dÀr lÀrarnas utsagor sÄgs som ett redskap för Skolverket, lÀrarna och eleverna.

Hur förhÄller pedagoger sig till den pedagogiska dokumentationen?.

Detta examensarbete bestÄr av en kvalitativ intervjustudie dÀr fem lÀrare i idrott och hÀlsa i Ärskurs 7-9 har deltagit. Studiens syfte Àr att undersöka hur lÀrarna förhÄller sig till redskapsgymnastik i Àmnet idrott och hÀlsa. Det innebÀr hur lÀrarna vÀljer att anvÀnda redskap i undervisningen och i vilket syfte det görs. Det undersöks ocksÄ hur lÀrarna uppfattar att de bedömer eleverna inom aktiviteten redskapsgymnastik. I examensarbetet finns det ocksÄ en historisk tillbakablick i sÄvÀl lÀroplaner som gymnastikens historia.

Syftet med detta arbete Àr att belysa betydelsen av ett professionellt yrkessprÄk hos pedagogerna pÄ förskolan.HuvudfrÄgan handlar om hur man kan anvÀnda mattesprÄk som redskap för att stimulera barns allmÀnnasprÄkutveckling. Jag kommer att presentera och analysera ett utvecklingsarbete, som jag har planerat ochgenomfört. Jag kommer att förklara och argumentera mina val av metod och syfte. Min uppsats kommer belysabetydelsen av ett professionellt yrkessprÄk hos pedagogerna och Àven dess pÄverkan pÄ barns inlÀrning ochkunskapsskapande. Mitt arbete rör sig inom omrÄdet matematik och sprÄk och kommer att synliggöra sambandetmellan anvÀndningen av det matematiska sprÄket och barnens allmÀnna sprÄkutveckling.Jag har anvÀnd mig av aktionsforskning som metod inom ramen för min verksamhets utvecklingsprojekt inomkursen LAU 375.

I l?roplanen f?r f?rskolan (Lpf?18, 2018) st?r: ?utbildningen utformas s? att barn i behov av s?rskilt st?d i sin utveckling f?r det st?d och de utmaningar de beh?ver? (Skolverket, s. 19). I formuleringen framg?r att barn i behov av s?rskilt st?d ska beaktas i utformningen av verksamheten f?r att ge st?d i utvecklingen.

BakgrundI bakgrunden redovisar vi för den tidigare forskning som har gjorts inom vÄrt valda Àmne. Vi fördjupar oss Àven i förskolans historia för att fÄ en överblick över hur utveckling fram till införandet av förskoleklassen har sett ut. Vi förklarar nÀrmare vad intentionen med för-skoleklassen Àr och fördjupar oss i leken som redskap för lÀrandet. Vi tar Àven upp över-gÄngen mellan förskolan och förskoleklassen för att fÄ en inblick i hur övergÄngen ser ut och vad det kan fÄ för betydelse för vÄrt resultat. Vi redovisar Àven för vilka styrdokument som styr förskoleklassen.SyfteSyftet med vÄr studie Àr att fÄ reda pÄ förskolebarns förvÀntningar pÄ förskoleklassen.MetodVi har utgÄtt frÄn en kvalitativ metod med intervju som redskap.

Syftet med studien Àr att fÄ kunskap om hur och i vilka situationer handdockan anvÀnds pedagogiskt för att fÄnga barnen in i sagans vÀrld. Olika möjligheter och metoder pÄ hur handdockan kan anvÀndas ska Àven pÄvisas. Det finns inte nÄgot bredare material vad gÀller tidigare forskning om hur handdockan anvÀnds genom sagan och arbetet har avgrÀnsats till just det. Den teoretiska utgÄngspunkten Àr ur ett sociokulturellt perspektiv. Begrepp som mediering och literacy har anvÀnts för att analysera materialet.

Syftet med det hÀr examensarbetet var att undersöka 3-5 Äringars förmÄga att utveckla sin förstÄelse för vattnets vÀg till kranen genom med en pedagogisk aktivitet. Genom den pedagogiska aktiviteten gavs barnen möjlighet att fÀrdas genom vattensystemet med sina kroppar och sinnen, frÄn sjön till kranen. För att kartlÀgga hur barnens förstÄelse utvecklats genomfördes kvalitativa intervjuer före och efter den pedagogiska aktiviteten.JÀmförelsen mellan resultaten av förintervjuerna och uppföljningsintervjuerna pekar pÄ en tydlig utveckling av barnens förstÄelse av vattnets vÀg till kranen, som ett tekniskt system. Flera av barnen utvecklade sin förstÄelse för att vÄrt hushÄllsvatten mÄste genomgÄ en reningsprocess, fÀrdas genom olika komponenter i vattensystemet och rör innan det slutligen nÄr kranen och kan förtÀras..

Bakgrund: VÄr vetenskapsteori utgÄr ifrÄn Vygotskijs tankar om fantasi och kreativitet.Syfte: Att undersöka om lÀrare i den obligatoriska skolan och pÄ fritidshemmet anvÀnder sig av estetisk verksamhet i sin pedagogiska utövning och vilka effekter de anser att det fÄr för eleverna. VÄr frÄgestÀllning Àr:AnvÀnder sig lÀrare av estetisk verksamhet i den obligatoriska skolan och pÄ fritidshemmet och vad anser de intervjuade lÀrarna att estetisk verksamhet bidrar till för eleverna? Metod: Vi anvÀnde oss av en kvalitativ studie, inspirerad av fenomenografin, i form av intervjuer med sex lÀrare. Analysering skedde genom kategorisering.Resultat: Samtliga av de intervjuade lÀrarna anvÀnder sig av estetisk verksamhet i sin pedagogiska utövning och de anser att det bidrar till mycket för eleverna. De kategorier som lÀrarna anser att eleverna utvecklar Àr fantasi och kreativitet, social kompetens, sjÀlvförtroende och sjÀlvkÀnsla samt lustfylldhet..

I detta examensarbete granskas den pedagogiska verksamhet som bedrivs utomhus. Syftet med denna studie Àr att öka kunskapen om vad lÀrare vid traditionella förskolor respektive I Ur och Skur-förskolor uppfattar karakteriserar deras pedagogiska verksamhet som bedrivs utomhus. Metoden som valts Àr samtalsintervjuer som genomförts med sju lÀrare, tre traditionella och fyra I Ur och Skur. Resultatet visar att lÀrarna benÀmner sin utomhusverksamhet pÄ olika vis, men att det finns en medvetenhet bland alla om vad begreppet utomhuspedagogik innebÀr. Den stora skillnaden Àr att lÀrarna vid de traditionella förskolorna inte anser att de arbetar med utomhuspedagogik medan lÀrarna pÄ I Ur och Skur-förskolorna anser att de gör det.

Med utgÄngspunkt frÄn svenska elevers sjunkande resultat i TIMSS 2007, PISA 2007 och Skolverkets nya satsning pÄ att höja matematiklÀrares didaktiska kunskaper, ansÄg vi att vi behövde stÀrka vÄra kunskaper kring matematisk didaktik för att pÄ sÄ sÀtt stimulera vÄra framtida elevers inlÀrning i Àmnet. För att fÄ svar pÄ vÄr frÄgestÀllning har vi utgÄtt frÄn relevant litteratur och genomfört klassrumsobservationer samt lÀrarenkÀter. Vi har i detta arbete undersökt vilka pedagogiska tekniker lÀrarna vi observerat anvÀnt sig av, ur ett multimodalt perspektiv, i sin matematikundervisning samt hur dessa pedagogiska tekniker samverkar med klassrumsinteraktionen. UtifrÄn vÄra observationer fick vi fram ett resultat, som vi analyserade utifrÄn vÄra tvÄ huvudfrÄgor. UtifrÄn vÄra erfarenheter frÄn vÄr undersökning diskuterade vi vÄrt resultat i en slutsats. DÀr kom vi fram till att genom att lÄta eleverna arbeta med konkret material och genom möjligheter att samarbeta, ökade elevinteraktionen vilket stimulerade lÀrandet..

LÀrares uppfattning om barns lek i förskolan och lekens betydelse för barns lÀrande. Teachers opinion about children's play in the nursery school and the plays importance for children's learning Syftet med denna uppsats Àr att beskriva hur förskollÀrare pÄ förskolor med olika pedagogiska inriktningar resonerar kring barns lek i förskolan och lekens betydelse för barns lÀrande. Detta för att belysa om det har nÄgon betydelse vilken pedagogisk inriktning lÀraren arbetar inom eller uppfattningarna Àr desamma. Vad har lÀrarna pÄ de olika förskolorna för uppfattning nÀr det gÀller: A. Lekens egenvÀrde i barns vardag? B. Lekens betydelse för barns lÀrande? Leken har blivit ett stort och intressant Àmne, bÄde inom forskningen och inom lÀraryrket. I lÀroplanen har leken fÄtt en stor plats, vilket innebÀr att lÀrarna fÄr mer ansvar ute i förskolorna. I leken utvecklar barn bland annat sin identitet, sociala kompetenser, sin motorik och sitt sprÄk.

Syftet med vÄr studie var att undersöka nÄgra lÀrares uppfattningar och erfarenheter av höglÀsning för eleverna, som pedagogiskt redskap. De frÄgestÀllningar vi utgick frÄn var följande:I vilka sammanhang anvÀnds höglÀsning?Vilka texter anvÀnds för höglÀsning?Bearbetas gemensamma textupplevelser utifrÄn höglÀsning i syfte att utveckla lÀsförstÄelse och i sÄdana fall hur?Vi har anvÀnt en kvalitativ metod, dÀr vi genomfört bÄde observationer och intervjuer. Kvalitativ metod valdes eftersom vi ville studera och intervjua varje lÀrare utifrÄn sin miljö. Vi valde att anvÀnda oss av bÄde observation och intervju eftersom vi ville skapa oss en fördjupad förstÄelse av hur lÀrarna arbetar med höglÀsning.