Min studies syfte Àr att undersöka hur tvÄ skolor har anpassat sig bÄde pÄ ett organisatoriskt plan och i sin pedagogiska praxis för att sÀkerstÀlla att undervisningen utgÄr ifrÄn varje elevs förutsÀttningar och behov. Styrdokumenten föreskriver klart och tydligt att all utbildning ska anpassas till alla elevers förutsÀttningar och behov i ett inkluderande perspektiv. FrÄgan Àr hur man gör det?För att svara pÄ studiens syfte sÄ har jag genomfört fyra kvalitativa intervjuer med rektor och en lÀrare pÄ en kommunal skola och pÄ en friskola.Jag valde att inte anvÀnda mig av förskrivna frÄgor stÀllda till respondenterna utan anvÀnde mig av frÄgeomrÄden istÀllet. De frÄgeomrÄden som anvÀndes var hur skolan hade anpassat sig organisatoriskt samt i sin pedagogiska praxis för att sÀkerstÀlla att undervisningen anpassats utefter varje elevs individuella förutsÀttningar och behov.

Under polisutbildningens ungdomsmoment stötte vi pÄ Polislagens tolfte paragraf, vilken vi spontant sÄg som ett utmÀrkt redskap för polisen att anvÀnda för att hjÀlpa ungdomar i olÀmpliga miljöer genom att slÄ larm till förÀldrar och socialtjÀnst. Dock fick vi genom vÄra lÀrare reda pÄ att denna lag ska anvÀndas mycket restriktivt, vilket vi inte förstod syftet med. Vi upplevde det som att det skulle krÀvas extrema förhÄllanden för att den skulle vara tillÀmplig, och undrade hur ofta dessa situationer uppstod i verkligheten. VÄr önskan var att med denna rapport undersöka hur det egentligen stod till med anvÀndandet av PL § 12. Vi hade en hypotes om att den var för restriktivt formulerad, och dÀrmed alltför sÀllan anvÀnd.

Syftet med uppsatsen Àr att ta reda pÄ hur avgörande nationella skolreformer mottagits och anammats pÄ lokal nivÄ frÄn Är 1931 fram till och med lÀroplanen 1962. Undersökningen riktar in sig pÄ den skoltidning som utgavs i Orsa, i norra Dalarna, under perioden 1931 och 1985. De teoretiska utgÄngspunkterna har i huvudsak hÀmtats frÄn Tomas Englunds avhandling SamhÀllsorientering och medborgarfostran i svensk skola under 1900-talet. I uppsatsen stÀlls frÄgor om hur den skolpolitiska, de didaktiska och den pedagogiska utvecklingen, sÄsom den ter sig i Orsa skoltidning, stÀmmer överens med den motsvarande nationell utveckling och vilka pedagogiska och didaktiska ÄtgÀrder och konsekvenser reformerna fÄtt pÄ den lokala nivÄn. Resultatet visar pÄ en stor grad av acceptans och anpassning hos lokalbefolkningen, men ocksÄ motstÄnd och lokal sjÀlvkÀnsla.

Under utbildningen till pilot i Flygvapnet genomgÄr pilotaspiranterna Àven en uppdragsutbildning vid Försvarshögskolan för att kunna erhÄlla en officersexamen. Utbildningen vid Flygskolan blir dÀrigenom en del av en högskoleexamen. Enligt högskolelagen skall en högskoleutbildning ge den studerande:förmÄga att göra sjÀlvstÀndiga och kritiska bedömningar.förmÄga att sjÀlvstÀndigt urskilja, formulera och lösa problem.beredskap att möta förÀndringar i arbetslivet.Studentens möjlighet att utveckla dessa egenskaper Àr i stor utstrÀckning beroende av den pedagogik som nyttjas vid lÀrosÀtet. Maja Elmgren och Ann- Sofie Henriksson presenterar i boken Universitetspedagogik nio faktorer för ett gynnsamt lÀrande vid högre lÀrosÀten. I denna uppsats undersöks huruvida Flygskolans pedagogiska grundsyn lever upp till dessa.

Den hÀr rapporten undersöker vilken uppfattning och kunskap lÀrarna i förskolan har om naturvetenskap och hur den införlivas i praktiken enligt förskolans lÀroplan och lokala styrdokument. Syftet med den hÀr undersökningen Àr att ta reda pÄ: (i) Vad Àr naturvetenskap för lÀrarna i förskolan? (ii) Vilka mekanismer styr lÀrarnas planering och realisering av naturvetenskapen i det pedagogiska vardagsarbetet?Material och data till undersökningen har samlats ihop genom kvalitativa intervjuer med sju lÀrare i förskolan.Rapporten visar att övervÀgande delen av lÀrarna i förskolan ser naturvetenskapen som att vistas i skog och mark. Vad det gÀller faktorer som pÄverkar planering och realisering av naturvetenskapen framkom det genom intervjumaterialet att det Àr: (i) Kompetens, (ii) förstÄelse av naturvetenskapen och dess innehÄll och (iii) insikten av de styrdokument som förskolan lyder under.UtifrÄn gÀllanden styrdokument i förskolan Àr naturvetenskapen ett kunskapsomrÄde som bör lyftas och synliggöras i den pedagogiska vardagen. För att uppfylla dessa krav bör lÀrarna i förskolan öka sin kunskap inom denna vetenskapsgren..

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur lÀrarna vid UmeÄ universitet uppfattar den egna kompetensutvecklingen samt hur deras uppfattningar stÀmmer överens med universitetets pedagogiska handlingsplan. De forskningsfrÄgor vi hade för avsikt att undersöka var: (1) hur ser möjligheterna ut till kompetensutveckling, (2) existerar det en överensstÀmmelse mellan kompetensutveckling och arbetsuppgifter, (3) vad skapar motivation och drivkrafter till kompetensutveckling och (4) hur stÀmmer berÀttelserna överens med universitetets pedagogiska handlingsplan; dess mÄl och aktiviteter? För att fÄ svar pÄ vÄra forskningsfrÄgor har vi genomfört sju semi-strukturerade intervjuer. Urvalsgruppen Àr lÀrare frÄn personalvetarprogrammet som representerar sex olika institutioner vid den samhÀllsvetenskapliga fakulteten.Resultaten visar att möjligheterna till kompetensutveckling Àr stora vid den samhÀllsvetenskapliga fakulteten. Det finns stora möjligheter att sjÀlv pÄverka sin kompetensutveckling, förutsatt att individen Àr drivande i frÄgan.

V?r studie utg?r fr?n att unders?ka f?rskoll?rares uppfattningar om f?rskolans musikundervisning med fokus p? barn i behov av s?rskilt st?d. V?ra fr?gest?llningar ?r f?ljande: Hur ser f?rskoll?rare p? musikundervisningen f?r barn i behov av s?rskilt st?d? Hur kan barn i behov av s?rskilt st?d inkluderas i musikundervisningen, enligt f?rskoll?rarna? De ?r kopplade till v?rt syfte som handlar om hur f?rskoll?rare ser m?jligheter eller problem f?r barn som ?r i behov av s?rskilt st?d och beh?ver extra anpassning, under ett musiktillf?lle, hur ett intresse och m?jligheter f?r barn kan skapas f?r att kunna delta i undervisningen, samt vilka arbetss?tt som f?rskoll?rarna har anv?nt sig av. Studien ?r en kvalitativ studie, d?r vi valde intervjuer som datainsamlingsmetod.

Det a?r inte la?ngre en fra?ga om huruvida en organisation kommer att drabbas av en kris, utan det a?r snarare fra?gan om na?r. Det har skett en utveckling inom diskursen fo?r kriskommunikation. Fokus ligger nu vid hur organisationer fo?rebygger och fo?rbereder fo?r dessa extraordina?ra ha?ndelser snarare a?n att reagera na?r krisen va?l har intra?ffat.Denna studie syftar till att vidga diskursen inom krishantering i en svensk kontext genom att underso?ka svenska myndigheter och deras fo?rma?ga att vara proaktiva na?r det ga?ller krishantering, det vill sa?ga arbeta redan fo?re en kris.

Syftet med studien var att belysa vilken bild svensk storstadspress ger av grundskolans arbete med elever med ADHD. Vi ville ocksÄ ta reda pÄ vilka teman som dominerar i medierapporteringen av grundskolans arbete med elever med ADHD och vem som kommer till tals. Till sist avser vi ocksÄ att se vilka pedagogiska arbetssÀtt för barn med ADHD som förekommer i media. Som teoretisk ram har gestaltningsteorin anvÀnts för att tolka och analysera resultatet. Enligt gestaltningsteorin har media inte bara ett intresse av att ge information pÄ ett objektivt sÀtt utan har ofta till exempel ett ekonomiskt intresse och ett intresse av att pÄverka opinionen (StrömbÀck, 2009).

Jag har valt att undersöka hur tre stycken förskollÀrare i en mellanstor kommun arbetar med musik i verksamheten för att frÀmja sprÄk hos barn. De flesta förskolor i Sverige sjunger och spelar tillsammans med barnen i stor utstrÀckning. Syftet med undersökningen var att undersöka ifall dessa pedagoger var medvetna om musikens förmÄga att frÀmja sprÄk. Ifall medvetenheten fanns ville jag granska hur samt varför de planerar och genomför sina musiksamlingar i avsikt att öka sprÄket hos barn. Som metod har jag anvÀnt mig utav kvalitativa intervjuer.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur lÀrare i förskolan tÀnker kring att arbeta med utvÀrderingsinstrumentet individuell utvecklingsplan, IUP. Studien utgick frÄn följande frÄgestÀllningar: Varför vÀljer lÀraren att anvÀnda IUP som bedömningsverktyg? Varför vÀljer lÀraren att avstÄ frÄn arbete med IUP? samt Hur tÀnker pedagogerna kring möjligheten att utveckla verksamheten vidare utefter varje enskild IUP? För att vinna kunskap om lÀrarnas tankar vilar studien pÄ ett kvalitativt perspektiv dÀr enkÀtfrÄgor legat till grund för insamlingen av empirin.Resultatet av lÀrarnas tankar analyserades utifrÄn de relationella och punktuella perspektiven som beskrivs av Wright. Vad som framkommer av resultatet Àr att lÀrarna i studien har olika syn pÄ att anvÀnda IUP som bedömningsverktyg i sin verksamhet. De olika tankarna kring materialet Àr beroende av om lÀraren vÀljer att inta ett relationellt eller punktuellt perspektiv.

Forskning visar att höglÀsning Àr viktig för barns sprÄkutveckling, att barn genom höglÀsning fÄr tillgÄng till fler ord, samt att höglÀsning kan bidra till att skapa ett intresse för det skrivna sprÄket hos barn. Undersökningens syfte Àrr att ta reda pÄ hur ett antal förskollÀrare ser pÄ betydelsen av höglÀsning för barn i förskolan, hur höglÀsningen ser ut i verksamheten, och hur höglÀsning pÄverkar barnens utveckling av sprÄket.I intervjuerna anvÀndes den ostrukturerade intervjumetoden, dÀr följdfrÄgor kan stÀllas till de intervjuade. Jag har valt att trÀffa förskollÀrarna och intervjua dem, och göra ljudinspelningar samt anteckningar med penna och block under intervjuerna. Fem förskollÀrare intervjuades pÄ fyra olika förskolor. Informanterna Àr mellan 24 och 50 Är och har arbetat olika lÀnge inom förskolans verksamhet.Resultatet visade att förskollÀrarna ansÄg att höglÀsning i den pedagogiska verksamheten kan anvÀndas som ett redskap för att frÀmja barns sprÄkutveckling, och alla de intervjuade förskollÀrarna visade tydligt att de ansÄg det vara viktigt med höglÀsning för barn och deras sprÄkutveckling.

Studiens syfte var dels att fÄ en ökad kunskap om det pedagogiska ledarskapet, dels att tolka och förstÄ hur rektorers pedagogiska ledarskap har pÄverkats utifrÄn de förÀndringar som skett i samband med den nya skollagen. Vidare var syftet Àven att undersöka vilka förutsÀttningar skolhuvudmannen ger för att rektorerna ska kunna fungera som pedagogisk ledare enligt lÀroplanen. För att kunna besvara syftet har en kvalitativ intervjustudie utförts med tre rektorer och tre huvudmÀn i UmeÄ kommun. Studiens resultat visar pÄ att bÄde rektorer och huvudmÀn uppger att rektorers ansvar och befogenheter har blivit större sen införseln av den nya skollagen. Vidare uppger dock rektorerna att förÀndringen bidragit till mer administrativt arbete och detta har lett till att deras fokus pÄ att vara en pedagogisk ledare minskat.

Studien utgÄr frÄn att interna förÀndringsprojekt inte alltid lyckas men de behövs för att anpassa och modernisera organisationen. Det Àr ett sÀtt att hantera den snabba förÀndringstakten i samhÀllet och konkurrensen med andra. Antalet projekt ökar liksom kraven pÄ resultat och pÄ vad projektledaren ska kunna. Ett ökat fokus pÄ mÀnniskorna och pÄ förÀndringsmotstÄnd Àr framgÄngsfaktorer i uppgiften att Àndra pÄ medarbetarnas beteende. Grunden för att leda projekt, skriver Jansson och Ljung (2009) Àr att hÄrda och mjuka perspektiv mÄste mötas.Studien handlar om hur projektbestÀllaren ser pÄ att ge projektledare med pedagogiska kompetenser implementeringsansvar eller projektledaruppdrag i interna förÀndringsprojekt eftersom det finns behov av lÀrande vid förÀndringar.Teorin Àr kopplad till vÄr undersökning om huruvida organisationer kan utnyttja en dold resurs ? pedagogiska projektledare ? för att skapa bÀttre interna förÀndringsprojekt, att utföra de uppgifter som sammantaget krÀver pedagogisk kompetens.Studien har utgÄtt frÄn en kvalitativ metod i form av kvalitativa intervjuer och tolkande analyser för att ge ett tillrÀckligt djup i svaren.

HöglÀsning Àr en vanligt förekommande aktivitet i dagens klassrum. Forskning visar dock pÄ att lÀrarens höglÀsning i mÄnga fall behöver effektiviseras. Syftet med arbetet Àr att undersöka vilka effekter lÀrarens höglÀsning av berÀttande texter har pÄ elevers lÀsförstÄelse och lÀsupplevelse i Ärskurs 4-6. Vidare Àr syftet att belysa hur lÀrarens höglÀsning kan anvÀndas som ett didaktiskt redskap för att utveckla elevers lÀsförstÄelse och öka deras lÀsupplevelse. Fokus i arbetet ligger pÄ berÀttande texter dÄ forskningen visar pÄ att de Àr de mest förekommande texttyperna i Ärskurs 4-6.