SammanfattningArbetets art: Uppsats i pedagogik, 41?60 poÀngTitel: Betydelsen av pedagogisk grundsyn i olika verksamheters kompetensutvecklingsarbete inom tre branscher.Title in English: The significance of pedagogical basic view in different organizations? competence development within three branches.Författare: Jane JohanssonPernilla RidalEva-Britt StrandHandledare: Linda Reneland-ForsmanAntal sidor: 38 sidorProblem: PÄ vilket sÀtt uttrycks pedagogisk grundsyn i verksamheternas dokumentation? PÄ vilket sÀtt speglas pedagogisk grundsyn i verksamheternas arbetssÀtt och kompetensutvecklingsinsatser? Vad finns det för likheter och/eller skillnader i verksamheternas uttryckta pedagogiska grundsyn och deras val av kompetensutvecklingsinsatser?Syfte: Uppsatsens syfte Àr att belysa hur arbetsgivares pedagogiskagrundsyn pÄverkar valet av kompetensutvecklingsinsatser inom tre olika branscher.Vi har i uppsatsarbetet valt att göra kvalitativt semi-strukturerade intervjuer. TvÄ representanter frÄn varje bransch har intervjuats. Branscherna utgörs av kommunal verksamhet, tjÀnste- och producerande företag. I analysarbetet har vi lÄtit oss inspireras av en hermeneutisk ansats nÀr dokument och intervjutexter har tolkats.

Motivering till val av undersökning Àr att jag efter egna erfarenheter upplevt en stor arbetsbörda kring skriftliga omdömen och ville undersöka den pÄgÄende verksamheten kring dem, samt hur man skulle kunna förbÀttra dess funktion.Syftet Àr att undersöka lÀrares och rektorers uppfattningar om skriftliga omdömen, samt deras upplevda betydelse för verksamheten. Syftet Àr ocksÄ att undersöka om skriftliga omdömen har pÄverkat lÀrares och rektorers uppdrag, samt deras framtidssyn om dem.Den valda metoden Àr kvalitativa intervjuer vilka konstaterar att fyra lÀrare samt tvÄ rektorer har intervjuats verksamma i grundskolans tidigare Är.I studien har jag kommit fram till att skriftliga omdömen uppfattas som nÄgot positivt, men att lÀrarna behöver bÀttre förutsÀttningar och mer tid för att omdömena ska vara effektiva. LÀrarna och rektorerna har arbetat verksamt med pedagogiska planeringar och skriftliga omdömen, men behöver utveckla metoden kring dem. LÀrarna i studien efterlyser bra bedömningsverktyg för att lÀttare kunna arbeta med skriftliga omdömen.Nyckelord: (i bokstavsordning)Bedömning, formativ bedömning, individuella utvecklingsplaner, pedagogiska planeringar, skriftliga omdömen, summativ bedömning,.

Syftet med denna studie Àr att redogöra hur förskollÀrare ser pÄ och anvÀnder sig av naturvetenskapliga experiment i förskolan. Studien ska ta fram vilka motiv och mÄlsÀttningar en förskollÀrare har inför en aktivitet med experiment. Tidigare forskning visar att naturvetenskap och teknik inte varit sÄ högt prioriterade i förskolans pedagogiska verksamhet. DÀrför sÄ reviderade Skolverket LÀroplanen för förskolan 2010, dÄ bl.a. naturvetenskap och teknik fick ett större utrymme i den pedagogiska verksamheten.

Being an immigrant in a Swedish school today might not be easy. ItÂŽs quite difficult to be accepted and becoming a part of an already functioning group. Difficulties with the Swedish language doesnÂŽt make it easier. Besides that the requisites of the school curriculum program are very demanding and Swedish students are often in advantage already being a part of the system for many years.By following five immigrant boys in grade 6 during ten ensemble lessons, one concert and individual interviews with the boys as well as with their teacher, this study aims to investigate how ensemble playing can function as a social tool and promote interaction as well as integration.The results in this study show that ensemble playing in fact can function as a social tool. The boys developed abilities in playing an instrument as well as cooperating and analyzing by using the social tool of ensemble playing.The results even show that ensemble playing can promote interaction as well as integration.Above everything was the concert where the boys acted in front of their classmates and were treated with great respect and acceptance..

Studiens syfte var att fÄ en djupare förstÄelse för hur förskollÀrare ser pÄ ledarskap och pÄ förskollÀrares roll som ledare, lÀrare och pedagogisk ledare. De forskningsfrÄgor som stÀlldes var hur förskollÀrare ser pÄ begreppen ledare, lÀrare och pedagogiska ledare, vad de anser krÀvs av en ledare i förskoleverksamheten, om de anvÀnder sig av nÄgon sÀrskild ledarstil, och om det finns skillnader i deras uppfattningar kring ledarskap beroende pÄ om de arbetat lÄng eller kort tid i förskolan. Studien har en kvalitativ ansats och kvalitativa intervjuer anvÀndes som datainsamlingsmetod, dÀr sex förskollÀrare deltog. Resultaten visar att samtliga förskollÀrare ansÄg sig vara pedagog eller pedagogiska ledare. DÀremot fanns det delade meningar om vad ledarskap i förskoleverksamheten kan stÄ för.

SammanfattningSyftet med denna studie Àr att observera tvÄ olika stylistlÀrares arbete under nÄgra lektioner. Hur arbetar de med; mÄl, process, Äterkoppling samt bedömning Hur ser förutsÀttningarna ut nÀr det gÀller det pedagogiska arbetet och har eleverna nÄgot inflytande? LÀrarna arbetar pÄ gymnasieskolans hantverksprogram, inriktning hÄr och makeup stylist.I min studie analyseras arbetet utifrÄn tvÄ liknande lektionspass i hantverksteknik, Ärskurs tvÄ pÄ olika gymnasieskolor, utifrÄn teoretiska perspektiv inom estetisk verksamhet, kreativitet, bedömning samt nyckeltermer som de ?fyra f:en?; fakta, förstÄelse, fÀrdighet och förtrogenhet.Uppsatsens resultat visar att det bÄde finns skillnader och likheter mellan lÀrarnas arbetssÀtt, förutsÀttningar samt gÀllande elevinflytande..

SyfteEtt av syftena med beskriven studie Àr att undersöka om och hur lÀsförmÄgan pÄ en skola sjunkit. Ett annat syfte Àr att undersöka vad detta fÄtt och har haft för pedagogiska konsekvenser. Uppsatsen fokuserar pÄ de pedagogiska konsekvenserna. TeoriUppsatsens undersökning utgÄr ifrÄn det sociokulturella perspektivet, och tar stöd av SÀljös och Vygotskijs teorier om lÀrande, det vill sÀga lÀrande i det inlÀrningsklimat elever skapar tillsammans i klassrummet. Om elevers lÀsförmÄga förÀndras, förÀndras ocksÄ den sociala miljö som karaktÀriserar inlÀrningsklimatet.

Livsmedelverkets riktlinjer för Bra mat i skolan Àr det enda styrdokument som finns förskolmÄltider. DÀr beskrivs hur pedagogisk mÄltid med fördel ska ingÄ i pedagogernasuppdrag. Studier har dock visat att pedagoger kÀnner sig osÀkra i sin roll under mÄltiden,vilket kan bero pÄ pedagogernas brist pÄ utbildning och kunskap om mat och nutrition. FrÄganÀr hur lÀrare kan förvÀntas att agera som förebilder vid mÄltiden nÀr det inte finns nÄgraofficiella riktlinjer som stöd, eller nÀr det inte finns professionell kunskap om mat ochnutrition?Syftet var att kartlÀgga pedagogernas syn pÄ sin roll under den pedagogiska mÄltiden ochvilken instÀllning de har till denna.

Rototilt Àr ett företag i Vindeln som tillverkar och sÀljer tiltrotatorer samt tillhörande redskap. En tiltrotator Àr ett tillbehör för grÀvmaskiner och grÀvlastare som gör det möjligt för maskinföraren att tilta och rotera redskapet som monteras pÄ grÀvaggregatet. Gripmodulen Àr ett redskap som sitter integrerad i tiltrotatorn. Att ha en gripmodul integrerad i tiltrotatorn gör det möjligt för maskinföraren att bÀra med sig och kunna anvÀnda tvÄ redskap samtidigt och dÀrför kunna effektivisera arbetet.   Detta examensarbete omfattar en förstudie kring att förstÀrka och anpassa gripmodulen mot spÄrgÄende grÀvlastare.

I den hÀr studien tillfrÄgas förÀldrar till elever i Ärskurs 6-9 hur de upplever portfoliometodiken pÄ deras barns skola. Syftet Àr att öka kunskapen om hur förÀldrar kan uppleva portfoliometodiken och dÀrigenom förhoppningsvis kunna bidra till en förÀdling av metoden pÄ sikt. Studien Àr genomförd i form av en enkÀtundersökning pÄ en skola dÀr man anvÀnder portfolion som pedagogiskt redskap sedan 2004. Resultatet visar att förÀldrarna i huvudsak Àr positiva till portfoliometodiken. Majoriteten svarar att de tittar i sitt barns portfolio ungefÀr en gÄng per termin i samband med utvecklingssamtalet.

Syftet med denna studie Àr att undersöka om det finns grundlÀggande skillnader i undervisningsmetoder och pedagogiska förhÄllningssÀtt mellan fiolpedagoger inom genren svensk folkmusik. JÀmförelsen fokuserar pÄ lÀrare med respektive utan formell musiklÀrarexamen inom genren. Fyra kvalitativa telefonintervjuer har legat till grund för undersökningen dÀr de med respektive utan examen representerats av tvÄ personer var. Den teoretiska utgÄngspunkten för studien har varit det sociokulturella perspektivet. Studiens resultat visar att det Àr mer som förbinder Àn som skiljer de fyra pedagogerna Ät.

Studien syftar till att undersöka hur pedagoger i förskolor med olika pedagogiska inriktningar definierar barn i behov av sÀrskilt stöd. Vi vill ocksÄ ta reda pÄ vilka faktorer som pÄverkar deras val av arbetssÀtt samt vilka barn som Àr berÀttigade till ett ÄtgÀrdsprogram. Vi har genomfört en kvantitativ studie med en enkÀt som instrument. Studien har genomförts pÄ tolv förskolor med de för vÄr studie aktuella pedagogikerna. EnkÀten innehÄller 21 frÄgor.

VÄrt syfte med denna uppsats Àr att fördjupa oss i och undersöka vilka pedagogiska möjligheter spelfilmen har i svenskundervisningen pÄ gymnasiet bland annat genom att intervjua filmkunskapslÀrare. Vi har jobbat utifrÄn olika frÄgestÀllningar dÀr den viktigaste lyder: Varför Àr det viktigt att lÄta det vidgade textbegreppet fÄ större utrymme i svenskundervisningen? Studien genomfördes med Ätta kvalitativa intervjuer med svensk- och filmkunskapslÀrare pÄ fyra olika skolor. En kvalitativ enkÀtundersökning kompletterade intervjuerna. Huvudresultatet frÄn detta arbete Àr att filmanvÀndandet skiljer sig Ät pÄ en mÀngd olika punkter i filmkunskap och svenskundervisningen samt att idag finns i stort sett alla tekniska förutsÀttningar för film i undervisningen..

Vi som blivande förskollÀrare upplever att pedagoger i förskolan har en betydelsefull roll i att stödja barn i deras sociala utveckling och samspel. Barn i förskolan behöver fÄ ta del av olika redskap som skapar en förstÄelse och hjÀlper dem med de sociala spelreglerna. Med redskap menar vi att barnen fÄr lÀra sig uttrycka sig och ta hÀnsyn till andra samt reda ut situationer sjÀlva. Syftet med studien Àr att fÄ förstÄelse för hur pedagoger arbetar med de sociala situationerna för att stödja barns samspel. Ett sociokulturellt perspektiv kommer genomsyra vÄr studie och synliggöra hur den sociala utvecklingen pÄverkas av andra och omgivningen.

I denna uppsats tas problematiken i lÀrares upplevelse av lÀrande och de olika tillvÀgagÄngssÀtt de anvÀnder sig av i det mÄngkulturella klassrummet. Undersökningen Àr gjord pÄ en skola i Malmö dÀrmed handlar vÄr uppsats endast om den skolan. De frÄgestÀllningar som stÀlls Àr: Hur upplever pedagoger elevers lÀrande pÄ skola A? Hur arbetar pedagoger med mellanöstern i historieundervisning pÄ skola A? Syftet med uppsatsen Àr att studera hur lÀrare upplever lÀrandesituationen i samband med elevers lÀrande. Undersökningen Àr en kvalitativ undersökning som bygger pÄ intervjuer.