Studien tar sin utgÄngspunkt i barns anvÀndande av musik och dess effekter pÄ sprÄkutvecklingen. Vidare handlar studiens syfte om att lyfta fram hur förskollÀrare ser pÄ barns möjligheter att utveckla sprÄket genom att anvÀnda musik som ett kulturellt verktyg. Intentionen med studien Àr att undersöka vilka möjligheter förskolan kan erbjuda för att frÀmja barns sprÄkutveckling genom musik. Denna studie Àr en kvalitativ undersökning dÀr vi valt att intervjua fyra förskollÀrare pÄ fyra olika förskolor. Den sociokulturella teorin Àr central och genomsyrar denna studie.

Syftet med studien Àr att fÄ en djupare förstÄelse för hur lunchmÄltiden ser ut pÄ förskolor med olika pedagogiska inriktningar. Detta fÄr vi genom att undersöka om man kan se spÄr av dessa under mÄltidssituationen. I studien tar vi Àven reda pÄ vilka spÄr av Lpfö 98 som framkom under lunchsituationen. Inriktningarna som ingÄr i arbetet Àr Montessori, Reggio Emilia och ?I ur och skur?.

Mitt examensarbete handlar om tre olika lÀrare pÄ tre olika skolor i centrala Malmö 2011. Mitt syfte Àr att undersöka vilken kunskap om och vilka redskap lÀraren har för att arbeta interkulturellt och vilket stöd de fÄr för detta arbete. Vilken interkulturell kompetens har lÀraren och hur ser den dagliga praktiken i klassrummet ut. Vilket förhÄllningssÀtt och attityd har lÀraren till sitt arbete i en mÄngkulturell miljö? Intresset för det hÀr Àmnet har sakta vÀxt fram under min utbildning till lÀrare och ett par Ärs erfarenhet av vikariat pÄ olika grundskolor i Malmö och anledningen till att jag gör den hÀr undersökningen nu Àr att jag snart kommer att vara lÀrare sjÀlv och vill skaffa mig förstÄelse för och kunskap om vad interkulturell pedagogik Àr.Genom att intervjua tre olika lÀrare pÄ grundskolor i centrala Malmö om hur de arbetar interkulturellt vill jag skaffa mig denna förstÄelse.

En vanlig Äsikt bland lÀrare Àr att genetiken Àr ett intressant avsnitt, men att det Àr svÄrt att undervisa sÄ eleverna förstÄr. DÀrmed Àr det viktigt att det bör finnas illustrativa bilder som förtydligar texten, och Àr pedagogiskt framstÀllda. Som lÀrare Àr man ansvarig för lÀrandet, och anvÀnder olika hjÀlpmedel, exempelvis lÀrobok. LÀroböckernas kvalitet Àr dÀrför mycket viktig, Syftet med examensarbetet var att undersöka, hur bilderna inom genetik och genteknik presenteras i gymnasielÀroböcker. Samtliga bilder analyseras och tolkas med hjÀlp av ett kodschema och dess tillhörande bedömningsgrunder.

SammanfattningSyfte och frÄgestÀllningarSyftet har varit att beskriva lÀrares erfarenhet och upplevelse av tre olika modeller för bollspelsundervisning med fokus pÄ elevers lÀrande och delaktighet. FrÄgestÀllningarna var följande: Hur upplever lÀrarna att arbeta med de tre modellerna? Vilka för- och nackdelar kÀnner lÀrarna att de tre olika modellerna fÄr för undervisningen i bollspel? Hur och nÀr passar de tre olika modellerna i undervisningen? Vilken syn har lÀrarna pÄ delaktighet i bollspel och upplever de att nÄgon undervisningsmodell fungerar bÀttre nÀr det gÀller att skapa delaktighet? Vilka vÀrden finns i bollspel i skolan och hur utvecklas dessa med hjÀlp av de tre modellerna?MetodIdrottslÀrare frÄn tre olika skolor har under tio veckor fÄtt prova att undervisa tre skolklasser per skola utifrÄn tre olika undervisningsmodeller i bollspel. De tre skolklasserna har vid tio tillfÀllen per klass fÄtt undervisning enligt olika undervisningsmodeller. En grupp har undervisats genom förövningar och pedagogiska regler, en grupp har undervisats genom pedagogiska regler och den tredje gruppen har undervisats genom spel utan vare sig förövningar eller pedagogiska regler.

Rasten Àr en stor del av elevernas skoldag. Den pÄverkar elevernas trivsel och dÀrmed Àven i förlÀngningen deras mÄluppfyllelse. Elever som har svÄrt med raster tenderar att fÄ svÄrt Àven pÄ lektionerna. Eftersom det Àr pedagogerna i skolan som sÀtter ramarna för elevernas raster Àr jag intresserad av att undersöka vilka tankar lÀrare pÄ mellanstadiet har om rasten som en del i den pedagogiska verksamheten eftersom det sÀtt pÄ vilket man tÀnker om rasten pÄverkar hur man agerar samt planerar och organiserar verksamheten. Mina frÄgestÀllningar Vilka tankar finns det om rasten som en del av den pedagogiska verksamheten? och Vilka tankar finns det om rastens betydelse för elevens mÄluppfyllelse? lÄg till grund för frÄgor som jag stÀllde till trettioen lÀrare pÄ mellanstadiet i en enkÀt och vid enskilda intervjuer med personer som innehar olika funktioner i ett elevhÀlsoteam.

Startpunkten för denna masteruppsats var mina egna erfarenheter av att ha försökt arbeta med normkritisk pedagogik i förskolan och de funderingar, möjligheter och hinder jag dÄ mötte. Det tycks som att det Àr lÀttare att skriva om och tÀnka kring dessa frÄgor Àn att faktiskt sjÀlv genomföra dem i praktiskt pedagogiskt arbete. Jag beslöt mig dÀrför att i denna uppsats undersöka vilka möjligheter och problem som finns nÀr pedagoger försöker arbeta normkritiskt i förskolan.I uppsatsen har jag intervjuat och tagit emot dagböcker frÄn tre pedagoger som har uppgivit att de försöker arbeta med dessa frÄgor. I min undersökning har jag anlagt ett diskursanalytiskt och queerteoretiskt perspektiv. Jag har frÄgat pedagogerna om vilka normer som görs centrala i arbetet, hur de försöker arbeta med normkritisk pedagogik samt vilka förutsÀttningar, möjligheter och hinder de möter i det normkritiska arbetet.I pedagogernas tal om sitt normkritiska pedagogiska arbete har jag identifierat vissa normer som speciellt viktiga och framtrÀdande; normer kring kön, sexualitet, hudfÀrg och etnicitet samt Älder.

Syftet med vÄrt examensarbete har varit att undersöka hur musik och drama integreras i svenskundervisningen, inriktat mot de tidigare skolÄren. Vi som gjort arbetet har lÀst olika program i vÄr respektive utbildning dÀr den ena av oss lÀst Svenska i ett mÄngkulturellt samhÀlle vilken varit mer teoretiskt inriktad medan den andra lÀst kultur, media och estetiska uttrycksformer som haft en mer praktisk inriktning. PÄ detta sÀtt har vi upplevt undervisningen olika baserat pÄ den utbildning vi fÄtt i vÄrt respektive program. Detta har medfört att vi försökt att komplettera varandras sÀtt att uppfatta och utveckla undervisningen sÄ att det blir en bra, rolig och utvecklande mix av teori och praktik. UtgÄngspunkt i vÄr studie har varit styr- och mÄldokument för grundskolan och svenskÀmnet och som stomme för den teoretiska delen har vi frÀmst anvÀnt oss av begreppen radikal och modest estetik, samt funktionaliserat och formaliserat lÀrande.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur pedagogerna upptÀcker och synliggör barnens matematik pÄ förskolorna.Tre förskolor och sex pedagoger deltog i intervjuer och observationer. Förskolorna valdes utifrÄn ett bekvÀmlighetsurval och ligger i vÄra nÀromrÄden. Vi observerade och intervjuade vid olika tillfÀllen. I de observerade undersökningstillfÀllena upptÀcktes mycket matematik hos pedagogerna, trots att/fastÀn pedagogerna inte sa till barnen att det var matematik de höll pÄ med. Samtliga pedagoger var noga med att anvÀnda rÀtt matematiska begrepp i samtalen med barnen.Det finns en viss skillnad i hur pedagogerna uttrycker sig om sitt anvÀndande av matematiken, men att de i observationerna ÀndÄ anvÀnde sig av metoder som liknade varandra.

Uppsatsen belyser förhÄllningssÀtt till kognitiva och kommunikativa hjÀlpmedel hos skolpersonal i sÀrskolan och gymnasiesÀrskolan. Datainsamlingen har skett via en webbenkÀt. Analyser av resultatet Àr gjorda enligt kvantitativ metod med inslag av kvalitativa tolkningar.Den teoretiska ramen Àr i huvudsak fÀrgad av ett sociokulturellt tolkningsperspektiv, i vilket ett pro-blematiserande av hjÀlpmedel, artefakter, redskap och den medieringen av kunskaper som dessa kan bidra till förankras. Efter en inledning med ett normkritiskt förhÄllningssÀtt till funktionshinder och samhÀllsanpassningar redogörs för hur elever dirigeras till sÀrskola och gymnasiesÀrskola. Sedan följer en redogörelse av kognitiva och kommunikativa hjÀlpmedel som leder in i frÄgan om bedömning av förmÄgor inför anpassningar.Materialet frÄn webbenkÀten visar pÄ ett relativt godtyckligt bruk bÄde vad gÀller kognitiva och kom-munikativa hjÀlpmedel hos skolpersonalen.

?Hur upplevelseproduktion kan anvÀndas som ett metodologiskt hjÀlpmedel för att stimulera kreativitet inom det pedagogiska rummets vÀggar? Àr en litteraturstudie som gjorts i samband med min examination pÄ institutionen för Musik och Media vid LuleÄ tekniska universitet. Uppsatsen beskriver upplevelser, upplevelseindustrin och aktuella teorier om upplevelseproduktion som studerats vid utbildningen. Uppsatsens syfte Àr att ge en bred överblick av förutsÀttningarna för kreativitet. Jag kommer ocksÄ studera vilka metodologiska tillvÀgagÄngssÀtt forskningen beskriver som kreativa verktyg.

Syftet med uppsatsen Àr att reflektera kring organisationen av pedagogiska miljöer i en traditionell förskola, i en Reggio Emilia inspirerad förskola och i en Montessori förskola. Vi har riktat uppmÀrksamheten dels mot hur strukturering och planering av rummen ser ut, dels mot hur organisationen av tiden ser ut i de besökta pedagogiska verksamheterna. Fokus i observationerna utgör inramning och anvÀndning av det pedagogiska materialet. Uppsatsen bygger pÄ ett induktivt angreppssÀtt dÀr en kvalitativ studie har genomförts för att besvara frÄgestÀllningarna. Datamaterialet har i huvudsak samlats in med hjÀlp av observationer och intervjuer.

LEKÖ Ă€r en förvaringslösning för leksaker och redskap för utomhusbruk inom barnomsorgoch skola. Förvaringen av leksakerna och redskapen sker i en förvaringsbĂ€nk pĂ„ ergonomiskhöjd för barnen. Konceptet för lösningen baseras pĂ„ att nĂ€ra och lĂ€ttillgĂ€nglig förvaringförenklar anvĂ€ndning. LEKÖ Ă€r ett redskap för fri lek. Den fria leken Ă€r en förutsĂ€ttning förmognad hos barn och bidrar till gynnsam miljö för lĂ€rande.

LEKÖ Ă€r en förvaringslösning för leksaker och redskap för utomhusbruk inom barnomsorgoch skola. Förvaringen av leksakerna och redskapen sker i en förvaringsbĂ€nk pĂ„ ergonomiskhöjd för barnen. Konceptet för lösningen baseras pĂ„ att nĂ€ra och lĂ€ttillgĂ€nglig förvaringförenklar anvĂ€ndning. LEKÖ Ă€r ett redskap för fri lek. Den fria leken Ă€r en förutsĂ€ttning förmognad hos barn och bidrar till gynnsam miljö för lĂ€rande.

Syftet med denna studie Àr att genom observationer av miljön, materialet och barnen, undersöka hur tvÄ förskoleavdelningar organiserar den pedagogiska miljön samt att se hur barnen anvÀnder miljön och materialet. Detta för att se om miljön och materialet skapar hinder eller möjligheter till meningsskapande aktiviteter. Mina frÄgestÀllningar Àr: Hur organiseras den pedagogiska miljön pÄ tvÄ olika förskoleavdelningar? Hur anvÀnder barnen den pedagogiska miljön och materialet? och pÄ vilka sÀtt skapar detta hinder eller möjligheter för barns möjlighet till meningsskapande aktiviteter? Genom ett postmodernt och social-konstruktionistiskt perspektiv har jag sett att kunskap och meningsskapande sker i samspel med andra dÄ barnen leker tillsammans. Resultatet visade att barnen drogs till den skapade hörnan pÄ de bÄda förskoleavdelningarna och som jag i resultatet valt att analysera.