Detta examensarbete ?r en litteratur?versikt. Litteraturstudiens syfte ?r att unders?ka hur forskningen beskriver dansl?rares ledarskapskompetens och dess betydelse f?r det pedagogiska arbetet med att fr?mja elevers kunskapsutveckling och motivation f?r att n? kunskapsm?len. Studien behandlar ocks? vilka pedagogiska metoder som l?rare kan anv?nda f?r att fr?mja elevers kunskapsutveckling och motivation samtidigt som l?raren s?kerst?ller att kunskapsm?len uppn?s.

Abstract Andersson, L & Nilsson, T (2009). En studie om miljöns betydelse för lek i förskolan. Malmö: LÀrarutbildningen: Malmö högskola Detta examensarbete handlar om miljöns betydelse för lek i förskolan. Vi har haft tvÄ förskolor med olika pedagogiska riktningar som utgÄngspunkt i vÄrt arbete. Dessa bÄda riktningar Àr Montessoripedagogik samt I Ur och Skur- pedagogik.

SAMMANFATTNINGIntresset för klassrummets fysiska miljö vÀcktes under den verksamhetsförlagda utbildningendÄ klassrummen inte alltid kÀndes sÄ tilltalande. Klassrummet Àr den plats dÀr vi somverksamma lÀrare kommer tillbringa en stor del av arbetstiden tillsammans med vÄra elever.DÀrför finner vi det viktigt att ta reda pÄ hur ett klassrum kan utformas, möbleras och inredasför att fungera optimalt.Syftet med föreliggande uppsats Àr att ta reda pÄ verksamma lÀrares erfarenheter kringmöblering och inredning av klassrum samt vilka pedagogiska konsekvenser detta medför. Vihar undersökt om det gÄr att anvÀnda klassrummets fysiska miljö som ett verktyg ur ettpedagogiskt/individanpassat perspektiv.För att verkligen fÄnga essensen av lÀrarnas erfarenheter valde vi att genomföra en?casestudie? med kvalitativa intervjuer. Intervjuerna genomfördes i lÀrarnas respektivehemklassrum.Resultatet av studien visar att den fysiska miljön pÄverkar pedagogiken pÄ sÄ sÀtt att denantingen kan utgöra ett hinder eller en möjlighet i verksamheten.

Cronqvist, Lina och Elmas, Sibel (2013) Barns delaktighet i förskolans pedagogiska dokumentation Malmö högskola, Fakulteten för LÀrande och SamhÀlle. Syftet med denna studie Àr att undersöka den pedagogiska dokumentationsprocessen ur ett delaktighetsperspektiv. LÀroplanen för förskolan (Lpfö98 rev.10:9) poÀngterar att ?verksamheten ska bidra till att barnen utvecklar en förstÄelse för sig sjÀlva och sin omvÀrld (?). Den ska utgÄ ifrÄn barnens erfarenheter, intressen, behov och Äsikter?.

Denna undersökning syftar till att ta reda pÄ om man arbetar Àmnesintegrerat i Är 7-9 i de samhÀllsorienterade Àmnena samt vilka pedagogiska och vetenskapliga teorier/teoretiker man stödjer sin undervisning pÄ I arbetet framgÄr ocksÄ vilka möjligheter och/eller svÄrigheter pedagoger ser med detta arbetssÀtt samt om de anvÀnder sig av det i sin undervisning. För att fÄ svar pÄ frÄgorna har vi gjort en kvalitativ undersökning i form av Ätta intervjuer med fyra kvinnliga samt fyra manliga So-pedagoger pÄ tvÄ 7-9 skolor i tvÄ skilda kommuner i södra Sverige. Genom litteratur om pedagogiska teorier och lÀrande vill vi med detta arbete förmedla kunskap om Àmnesintegration/tematiskt arbetssÀtt. Vidare utgÄr vi frÄn skolans olika styrdokument för att fÄ veta vad dessa sÀger om tematiskt arbete. För att fÄ en djupare kÀnnedom om Àmnesintegration har vi Àven gjort en historisk tillbakablick gÀllande lÀroplaner och kursplaner.Resultatet av undersökningen visar att samtliga Ätta pedagoger anvÀnder sig av tematiskt arbetssÀtt, om Àn i varierad utstrÀckning.

Antalet barn med autism ?kar i samh?llet, det finns minst en elev med autismdiagnosen i varje skolklass enligt. Det ?r dock oklart hur m?nga barn i f?rskole?ldern kan ha autism, men inte f?tt diagnosen p? grund av att de inte utreds i tidig ?lder enligt Socialstyrelsen (2022). Den h?r studien har f?r avsikt att belysa f?rskoll?rares upplevelser och erfarenheter i m?tet med barn som har autism.

I skolan finns mÄnga barn med ADHD-diagnos eller koncentrationssvÄrigheter. Som lÀrarekan det vara en utmaning att ge dessa barn de bÀsta förutsÀttningarna för kunskapsutveckling.Inom specialpedagogiken talas det om tvÄ perspektiv för att som lÀrare möta dessa elever.Dels kan det handla om ett mer kategorisk förhÄllningssÀtt till eleverna vilket kopplar sammansvÄrigheter med individen. En lösning pÄ problemet kan dÄ vara en utredning ochmedicinering för att rÄda bot pÄ elevens bekymmer. Dels kan lÀraren inta ett mer relationelltförhÄllningssÀtt som tar hÀnsyn till individens omgivande miljö. HÀr handlar det om att seöver kvaliteten pÄ verksamheten och hitta passande pedagogiska metoder för eleven iklassrummet.

Syftet med denna studie var att undersöka vilka pedagogiska strategier lÀrare arbetar med nÀr det kommer till elever med ADHD. Studien grundar sig i en kvalitativ metod i form av intervjuer, dÀr sju högstadielÀrare intervjuades. Alla intervjuer spelades in, för att sedan transkriberas och analyseras. Tydliga mönster i studien visade pÄ att lÀrare anpassade sin undervisning i den mÄn de ansÄg vara nödvÀndig. Beroende pÄ lÀrare och Àmne, sÄg detta olika ut.

Syftet med studien var att beskriva hur terapeuter anvÀnder hÀstar som redskap vid ridterapi, hippoterapi och handikappridning och hur dessa begrepp förhÄller sig till varandra. Vi ville Àven veta hur en bra terapi hÀst skall vara. En intervjustudie utfördes pÄ fyra terapeuter i Sverige som anvÀnder ridterapi i sin behandling. Begreppen hippoterapi och ridterapi Àr svÄra att sÀrskilja frÄn varandra dÄ grÀnsen mellan dem Àr flytande. BÄda Àr behandlingsformer dÀr hÀsten anvÀnds som ett verktyg för att uppnÄ uppsatta mÄl.

Syftet med denna studie Àr att jÀmföra leksaksinnehavet pÄ en traditionell förskola och en Montessoriförskola samt belysa pedagogers tankar kring leksaker och leksakers betydelse i förskolan. För att uppnÄ syftet gjordes en jÀmförelse pÄ de bÄda förskolorna av följande fyra leksakskategorier; bordsspel, leksaksdjur, utrustning för rollek och dockor, samt utfördes kvalitativa forskningsintervjuer med sex pedagoger. Det resultat som framkom av dessa metoder visade att det fanns skillnader i leksaksinnehaven och i hur pedagogerna tÀnkte kring betydelserna av leksaker. Pedagogernas skilda tankar kring leksakernas betydelse visade sig bottna i deras pedagogiska förhÄllningssÀtt till leksakerna. Detta resulterade i olika hanteringssÀtt av leksakerna i förskoleverksamheterna.

Effektivisering gÄr som en röd trÄd genom dagens samhÀlle dÀr allt ska ske snabbare, bÀttre och billigare. OilQuick AB Àr ett familjeföretag i Hudiksvall som har specialiserat sig pÄ grÀnssnittet mellan maskin och redskap. PÄ arbetsplatser dÀr maskinförarna anvÀnder sig av ett flertal hydrauliskt drivna redskap kan man spara tid genom att koppla redskap och hydraulik utan att lÀmna hytten. Med OilQuicks redskapsfÀste slipper föraren lÀmna hytten vid varje redskapsvÀxling, dessa moment Àr tidsödande och sliter pÄ knÀn och ryggar hos förarna. Hydraulolja Àr allergiframkallande och spill pÄ hÀnder, klÀder och omgivning undviks med OilQuicks redskapsfÀste.

BakgrundSagan har alltid anvÀnts i förskolans verksamhet med avsikten att vila och fÄ chans att varva ner lite. Idag Àr meningen med sagan oftast densamma ute i verksamheterna men pedagogerna idag har blivit mer medvetna om vad sagan har för möjligheter för sprÄkutvecklingen. Sagan skapar möjligheter till diskussion, samtal och chans att utveckla sin sjÀlvkÀnsla genom att prata inför andra och vÄga trÀda fram i rollspel.SyfteSyftet med studien Àr att undersöka hur pedagogerna arbetar med sagan som pedagogiskt redskap i verksamheten för att frÀmja barns sprÄkutveckling och hur pedagogerna ser sagans förÀndring genom de senaste trettio Ären.MetodVi har valt att anvÀnda kvalitativa intervjuer i vÄr undersökning. Vi anvÀnde oss av intervjuer som redskap för att fÄ svar pÄ vÄrt syfte till studien. Vi har intervjuat verksamma pedagoger pÄ tre utvalda förskolor i VÀstra Götalands lÀn.ResultatPedagogerna i vÄr studie upplever att sagan ger mÄnga möjligheter till barns sprÄkutveckling.

Detta examensarbete handlar om hur den pedagogiska miljön pÄverkar barns fria lek i tvÄ av förskolans klassiska lekrum; byggrummet samt hemvrÄn. Vidare handlar det om hur fyra pedagoger ser pÄ den pedagogiska miljön och dess utformning.  Syftet med arbetet Àr att belysa den pedagogiska miljön i tvÄ av förskolans lekrum samt dess betydelse för barnens fria lek och pedagogerna förhÄllningssÀtt i rummen. FrÄgestÀllningarna till arbetet Àr följande:Hur ser den fria leken ut i tvÄ klassiska lekrum pÄ förskolan idag samt vilka leker i respektive rum ur ett genusperspektiv?Hur förhÄller sig pedagogerna i de tvÄ olika rummen?Hur ser pedagogerna pÄ den pedagogiska miljön och utformningen av denna?  De metoder som jag har valt att anvÀnda i detta arbete Àr sÄ kallade kvalitativa intervjuer samt observationer. DÀrefter har jag jÀmfört observationerna med intervjusvaren för att urskilja skillnader samt likheter och fÄ svar pÄ mina frÄgestÀllningar. Resultatet tar upp det viktigaste frÄn det empiriska materialet och den sammanfattande diskussionen sÀger bland annat att pojkarna mest leker i byggrummet och blir mer uppmÀrksammade av pedagogerna.

Avsikten med denna studie Àr att öka kunskapen om hur förskollÀrare uppfattar det pedagogiska syftet med samlingen. Vi har anvÀnt subjektskapande som analysbegrepp, vilket vi har hÀmtat frÄn Elisabeth Nordin Hultmans doktorsavhandling (2004). Vi har analyserat hur pedagogerna uppfattar att barnen kan pÄverkas av samlingens pedagogiska utformning. Metoden vi anvÀnde i denna studie var fokusgruppsamtal. FörskollÀrarna diskuterade bl.a.

Denna uppsats behandlar hur gymnasielÀrare i historia ser pÄ IT som ett pedagogiskt redskap. Genom en kvalitativ undersökning med intervjuer samt en kvantitativ undersökning med 103 respondenter fann jag att en stor del av dessa lÀrare anvÀnder IT i sin undervisning, hur ofta de anvÀnder IT som ett pedagogiskt redskap varierar. En stor del av respondenterna svarade att de ville gÄ en kortare utbildning för att fÄ kunskap och tips om hur man kan jobba med IT i historieundervisningen. TillgÄngen till datorsalar var god och en stor del av respondenterna ansÄg att det fanns fördelar med att anvÀnda IT som ett pedagogiskt verktyg. Slutsatsen blir att flertalet lÀrare anvÀnder IT i sin undervisning idag, men de törstar efter mer utbildning inom omrÄdet.