Persson, K., Rooth, P., Sundblad, S. och Uthas, K. (20008). Laborera mera ? Kan ett laborativt arbetssÀtt i de tidiga skolÄren förebygga matematiksvÄrigheter? (Explore more ? Can difficulties in mathematics be prevented with laboratory work in the early school years?) Högskolan, Kristianstad.

Syftet med examensarbetet har varit att undersöka nÄgra lÀrares och elevers erfarenheter av samt hÄllning till anvÀndningen av dator- och TV-spel i svenskundervisningen pÄ gymnasiet. Arbetet har stÀllts i relation till det vidgade textbegreppet i kursplanerna för svenskÀmnet, forskning kring nya medier samt lÀrande och meningsskapande i dator- och TV-spel. Kvalitativa intervjuer har genomförts med tre lÀrare och tvÄ elevgrupper pÄ tvÄ respektive tre elever. Resultatet visar pÄ sÄvÀl likartade som disparata erfarenheter och tankar om dator- och TV-spels pedagogiska plats dÀr det intressanta ligger i motsatsförhÄllandet mellan de pedagogiska möjligheterna respektive de pedagogiska problemen med mediet, dÀr det senare vÀger tyngst. De möjligheter som lyfts fram Àr i form av visuellt hjÀlpmedel, referenspunkter till litterÀra och historiska kontexter, spel- och jÀmförande analyser mellan olika medier och texter samt potentialen i att vÀcka elevers lust och motivation.

F?rskoleklassen har tidigare setts som en bro mellan f?rskola och skola och som en ?verg?ng f?r barn in i skolv?rlden. Sedan drygt fem ?r tillbaka ?r f?rskoleklassen obligatorisk f?r alla barn och ?ven f?rskoleklassens l?roplan har ?ndrats fr?n att tillh?ra f?rskolan till att nu vara en del av grundskolan. Det h?r har ocks? medf?rt mer krav f?r b?de elever och pedagoger vilket mynnat ut i b?de positiva och negativa konsekvenser. Den h?r studien har som syfte att bidra med kunskap om hur l?rare i f?rskoleklass ser p? sitt uppdrag och vilka specialpedagogiska anpassningar de g?r i sin undervisning f?r barn som har koncentrationssv?righeter.

FrÄn och med vÄren 2006, ska alla elever i grundskolan ha en individuell utvecklingsplan som hjÀlper dem framÄt i strÀvan att uppnÄ mÄlen. Syftet med det hÀr arbetet, Àr att ta reda pÄ hur lÀrarna sjÀlva tror att deras funktion och roll i klassrummet kommer att förÀndras genom införandet av den individuella utvecklingsplanen, IUP, i grundskolan. För att ta reda pÄ det genomför jag intervjuer med sex lÀrare i grundskolan, frÄn förskoleklass till Ärskurs fem. Resultatet visar att det i stort finns en positiv attityd kring införandet av IUP, och att lÀrarna pÄ sikt hoppas att det ska bli ett redskap och hjÀlpmedel för dem i deras yrkesutövande. Men lÀrarna Àr ocksÄ medvetna om, och lite oroliga för, att införandet av IUP kommer att krÀva mycket arbete och tid för att bli en naturlig del av skolans verksamhet.

BAKGRUND: I vÄr bakgrund presenterar vi vÄr teoretiska utgÄngspunkt som utgörs av den utvecklingsekologiska teorin, förskolans fysiska miljö ur ett historiskt perspektiv och framvÀxt fram till Lpfö98, pedagogiska inriktningar samt aktuell forskning inom högskolan.SYFTE: Syftet med denna studie Àr att undersöka förskolor som förÀndrat sin fysiska miljö efter medvetna pedagogiska tankar och visioner. Vi har för avsikt att fÄ kunskap om pedagogers uppfattning kring den fysiska miljön samt beskriva olika miljöers utformning.METOD: Studien omfattar nio kvalitativa self-report, tre intervjuer med pedagoger och rektorer, samt observationer av den fysiska miljön pÄ tre förskolor. Datainsamlingen har bearbetats genom en kvalitativ analys.RESULTAT: Resultatet har visat att pedagogerna framför allt Àr inspirerade av Reggio Emilia filosofin, men Àven att de Àr pÄverkade av andra pedagogiska influenser. Den fysiska miljön har utformats för att frÀmja barns samspel och lust att utforska, genom en öppen och genomskinlig atmosfÀr, ett överskÄdligt material och en inredning i barnens nivÄ. Pedagogernas visioner för framtiden handlar om hÄllbar utveckling, Ätervinningsmaterial, dokumentation och utomhusmiljön..

BakgrundI detta avsnitt redogör vi för tidigare forskning om barn som har socioemotionella svÄrigheter. Forskningen berör olika faktorer som Àr betydelsefulla i arbetet med dessa barn sÄ som miljö och förhÄllningssÀtt. HÀr presenterar vi Àven centrala begrepp för studien och styrdokumentens riktlinjer.SyfteSyftet med studien Àr att undersöka hur förskollÀrare resonerar kring sina erfarenheter i arbetet med barn som har socioemotionella svÄrigheter i förskolan.Vilka pedagogiska kunskaper har förskollÀrare för att möta barn med socioemotionella svÄrigheter pÄ ett bra sÀtt i förskolan?MetodI studien har vi anvÀnt oss av kvalitativ metod och vi har anvÀnt öppen intervju som redskap. Vi har intervjuat Ätta förskollÀrare, pÄ fyra förskolor, i tre kommuner i VÀstra Götalandsregionen.ResultatResultatet av vÄr studie visar pÄ att förskollÀrarna betonar vikten av ett medvetet förhÄllningssÀtt, utformningen av verksamheten och betydelsen av reflektion.

Det pedagogiska arbetet inom MSI ? UtifrÄn Bolognaprocessen och UPC.Inom en snar framtid kommer flertalet lÀnder i Europa jobba efter nya riktlinjer enligt en deklaration kallad Bolognaprocessen. Det hela kommer att ske i etapper och innebÀr att sÀttet pÄ vilket studenter bedöms kommer Àndras, allt för att göra Europas arbetsmarknad öppnare för alla dess miljoner studerande.I VÀxjö pÄgÄr detta arbete för fullt, men för att anpassa sig till framtida krav mÄste skolan Àven förÀndra sin utbildningsform. För att höja sin kvalité har universitetet tagit fram en handlingsplan för att förbÀttra de pedagogiska arbetsmetoderna i alla institutioner. I den hÀr uppsatsen vill vi belysa hur arbetet med Bolognaprocessen fortgÄr inom Matematiska och systemtekniska institutionen och vad de gör för att förbÀttra denpedagogiska undervisningen.

Undersökningen Àr en kvalitativ studie med en fenomenografisk ansats och fokusgruppintervju som metod. Intervjugruppen bestÄr av fem personer, en man och fyra kvinnor i Äldrarna 43 ? 62 Är, dÀr samtliga Àr utbildade lÀrare inom grundskolans olika stadier. Syftet med studien Àr att försöka förstÄ och problematisera hur lÀrare i grundskolan med erfarenhet av dramapedagogik och lÀrare utan dramapedagogisk erfarenhet, uppfattar dramapedagogik. Resultatet av studien utmynnar i de tre beskrivningskategorierna: Kategori A - Dramapedagogik som teaterKategori B - Dramapedagogik som individ och gruppstÀrkande redskapKategori C - Dramapedagogik som didaktiskt redskap Resultaten visar att informanterna Àr positiva till dramapedagogik men ocksÄ kÀnner sig osÀkra pÄ vad dramapedagogik egentligen Àr och efterfrÄgar mer utbildning inom omrÄdet..

Persson, K., Rooth, P., Sundblad, S. och Uthas, K. (20008). Laborera mera ? Kan ett laborativt arbetssÀtt i de tidiga skolÄren förebygga matematiksvÄrigheter? (Explore more ? Can difficulties in mathematics be prevented with laboratory work in the early school years?) Högskolan, Kristianstad.

VÄrt syfte med arbetet har varit att belysa relationen mellan den pedagogiska miljön och barns uppmÀrksamhet i förskolan. I vÄr uppsats har vi velat ta reda pÄ hur pedagoger i förskolan genom sitt arbetssÀtt och sina arbetsmetoder, kan öka möjligheterna för barn att behÄlla uppmÀrksamheten samt vilken roll den pedagogiska miljön har för barns uppmÀrksamhet. Vi har tittat pÄ vad litteraturen sÀger om detta.Genom att anvÀnda oss av en kvalitativ forskningsmetod, dÀr vi anvÀnt intervjuer, har vi fÄtt fram ett resultat om pedagogernas arbetssÀtt och den pedagogiska miljön i praktiken. Det resultat vi fick fram visar att pedagogerna betonar relationen och det positiva mötet med barnet som mycket viktigt. En grundlÀggande metod som majoriteten anvÀnder Àr att dela in barnen i mindre grupper.

Föreliggande uppsats behandlar rektors ledarskap i ett skolutvecklingsarbete. Syftet Àr att undersöka hur rektors pedagogiska ledarskap blir synligt i ett skolutvecklingsarbete samt hur lÀrarna upplever rektors pedagogiska ledarskap. Som struktur för resultatredovisningen och som analysverktyg har de fyra inslagen i Alvessons och Ydéns ledarskapsteori anvÀnts. Studien har gjorts med hjÀlp av intervjuer med en rektor och fyra av hennes medarbetare. Utskrifterna av intervjuerna har reducerats och genom meningsstrukturering har olika berÀttelser förts samman till en sammanhÀngande historia..

I dag Ă€r övervikt och fetma ett stort samhĂ€llsproblem som kan leda till utveckling av följdsjukdomar som exempelvis diabetes och hjĂ€rt- och kĂ€rlsjukdomar. Övervikt och fetma förekommer i allt större utstrĂ€ckning hos barn och ungdomar vilket ger anledning till att effektivisera insatser som görs för att förebygga problemen i tidig Ă„lder. Studien omfattade 10 vetenskapliga artiklar som beskrev genomförda hĂ€lsointerventioner i skolmiljö riktade mot barn i syfte att minska förekomsten av övervikt och fetma. Syftet med litteraturstudien var att studera vilka pedagogiska arbetssĂ€tt som har anvĂ€nts samt undersöka om det gick att urskilja gemensamma faktorer i de olika hĂ€lsointerventionerna. Resultatet visade att majoriteten av interventionerna baserades pĂ„ teoretiska modeller samt att gemensamma kategorier som gick att urskilja i interventionerna var olika former av lĂ€rande, teoretisk modell som utgĂ„ngspunkt, socioekonomisk och etnisk betydelse för hĂ€lsa, könets betydelse för hĂ€lsa samt förĂ€ldrarnas inverkan.

Syftet med vÄr studie Àr att undersöka hur arbetet kring pedagogiska utredningar ser ut i förhÄllande till vad styrdokument och teorier sÀger, och dÀrmed synliggöra betydelsen av pedagogiska utredningar pÄ individ-, grupp- och organisationsnivÄ. Vi belyser hur nÄgra utvalda specialpedagoger arbetar med pedagogiska utredningar av elever i behov av sÀrskilt stöd inför upprÀttande av ÄtgÀrdsprogram, samt ger en bild av ett par rektorers uppfattningar om pedagogiska utredningar. Studien bygger pÄ en kvalitativ undersökning med intervjuer av specialpedagoger som arbetar i skolan, specialpedagoger inom elevhÀlsan samt rektorer. Arbetet ger en översikt över tidigare forskning om pedagogisk utredning. Vi har delat in vÄrt resultat i teman: specialpedagogens uppdrag, uppmÀrksamhet, orsaker, utredning, dokumentation, svÄrigheter och rektors uppdrag. Resultatet visar att den huvudsakliga orsaken till att elever anses vara i behov av stöd Àr att de inte nÄr mÄlen i kursplanen. Vi ser Àven en skillnad mellan skolans specialpedagoger och elevhÀlsans specialpedagoger pÄ vilka nivÄer de lÀgger fokus.

Studien Àr en kvalitativ intervjuundersökning om hur sju specialpedagoger beskriver sitt arbete med pedagogisk kartlÀggning i arbetet med barn i behov av sÀrskilt stöd. Specialpedagogerna i studien arbetar alla mot förskolan i olika kommuner. Fem av dem har en bakgrund som förskollÀrare och tvÄ av dem har en bakgrund som fritidspedagog.Metod för studien har varit kvalitativ innehÄllsanalys och sju semistrukturerade intervjuer har genomförts för att samla in datamaterial.Resultatet presenteras utifrÄn sex olika koder som har konstruerats frÄn datamaterialet: Ett verktyg för specialpedagogerna, Arbetsprocessen kring pedagogisk kartlÀggning, Flexibel kartlÀggning, Specialpedagogiskt perspektiv i kartlÀggningen, Dokumentation i pedagogisk kartlÀggning, Att följa upp och utvÀrdera pedagogisk kartlÀggning.Studiens resultat har visat att specialpedagoger som arbetar mot förskolan beskrev pedagogisk kartlÀggning som ett verktyg i arbetet med barn i behov av sÀrskilt stöd. Specialpedagogerna uttryckte att det finns behov av pedagogisk kartlÀggning i förskolan men var noga med att understryka att det Àr förskolepedagogerna som första i hand Àr lÀmpade att göra den. Specialpedagogerna menade att förskolepedagogerna har en större inblick i barnets vardag och Àr nÀrmre barnet.Resultatet av studien visar att förskolepedagogerna bad specialpedagogerna om hjÀlp med den pedagogiska kartlÀggningen.

Syftet med följande studie Àr att att kartlÀgga, och sammanstÀlla, pedagogiska metoder för lÀrare pÄ gymnasienivÄ, att anvÀnda i utbildning i företagsamhet, eller för stimulans av entreprenöriella kompetenser. I studien görs en genomgÄng av tidigare forskning om, och erfarenheter av, entreprenörskap i skolan. UtifrÄn en litteraturstudie kunde beprövade metoder i undervisning i företagsamhet identifieras, kartlÀggas och sammanstÀllas, för att dÀrefter kopplas samman med respektive entreprenöriella kompetenser. Sammanfattningsvis pekar resultaten av undersökningen pÄ att det bedrivits relativt lite forskning kring undervisningsmetodik inom företagsamhet, Ätminstone utifrÄn ett entreprenöriellt perspektiv, och att det sÄledes finns utrymme för vidare forskning inom Àmnet. Dessutom kan det konstateras att entreprenörskap, och mer specifikt företagsamhet, i skolan, med största sannolikhet hade kunnat spridas i betydligt högre utstrÀckning Àn idag, och genomsyra samtliga Àmnen, vid anammande av dylika metoder som de sammanstÀllda i denna studie..