Uppsatsens syfte Àr att genom en kvalitativ intervjustudie undersöka lÀrares uppfattning kring datorn som redskap vid lÀs- och skrivundervisning. Det empiriska underlaget utgörs av intervjusvar av sex verksamma lÀrare med inriktning mot grundskolan.Litteraturdelen behandlar teorier om lÀs- och skrivinlÀrning samt hur undervisningen kring denna verksamhet kan ta hjÀlp av datorn i undervisningen. Tragetons forskning Àr en av utgÄngspunkterna i denna studie eftersom han med sitt forskningsprojekt ?Att skriva sig till lÀsning? har sett datorn som ett positivt redskap vid lÀs- och skrivundervisningen.Det insamlade materialet har kategoriserats i en resultat- och analysdel dÀr informanternas tankar och uppfattningar har lyfts fram frÄn intervjuerna. I denna resultat- och analysdel framkommer det att man, som lÀrare, inte kan utesluta varken datorn eller pennan.

Att dokumentera och följa barns lĂ€rande och utveckling Ă€r en enormt viktig del i förskolans verksamhet, Ă€ven att utvĂ€rdera den pedagogiska verksamheten har fĂ„tt en betydande roll i förskolans lĂ€roplan. Detta sker bland annat genom pedagogisk dokumentation. Även naturvetenskapen har fĂ„tt en vĂ€sentligt plats i förskolans lĂ€roplan. DĂ€rigenom kommer vĂ„rt syfte i att fĂ„ förstĂ„else för valet av innehĂ„ll som pedagoger gör i barns lĂ€rprocesser inom Ă€mnesomrĂ„det naturvetenskap i den pedagogiska dokumentationen. Vi har tagit del av fyra  dokumentationer frĂ„n tvĂ„ förskolor med barn i Ă„ldrarna tre till fem Ă„r.

Syftet med undersökningen var att undersöka hur lÀrare undervisar i den grafritande rÀknarens funktioner och hur eleverna faktiskt anvÀnder den. Detta har undersökts genom att lÄta lÀrare och deras elever besvara enkÀtformulÀr. Resultatet visar att eleverna anvÀnder rÀknaren som deras lÀrare instruerar dem att göra. LÀrarens attityd till rÀknaren pÄverkar ocksÄ eleverna att anvÀnda den pÄ det sÀtt som lÀraren antyder att den borde anvÀndas. Denna undersökning knyter samman den tidigare forskning som gjorts kring, Ä ena sidan, hur rÀknaren anvÀnds av eleverna och, Ä andra sidan, hur lÀrare undervisar om dess funktioner.

Denna studie har gjorts i syfte att se hur förskollÀrare förhÄller sig till den pedagogiska verksamheten i förhÄllande till den fysiska inomhusmiljön. Vi ville se om lokalerna med dess olika förutsÀttningar hade betydelse för hur man arbetar utifrÄn mÄlen för barns utveckling och lÀrande i förskolans lÀroplan. En till aspekt var att se hur förskolans inomhusmiljö pÄverkar vÀlmÄende hos pedagoger och barn. Genom kvalitativa intervjuer har sex yrkesverksamma förskollÀrare pÄ olika förskolor i Mellansverige medverkat. Studien har visat att utformningen av den fysiska inomhusmiljön Àr viktig för barns utveckling och lÀrande samt vÀlmÄende i förskolan.

Detta examensarbete har till syfte att lyfta fram den skapande förmÄgan hos eleven i bildundervisning pÄ gymnasiets estetiska program för att förstÄ hur man som lÀrare kan hjÀlpa eller stjÀlpa elevens förmÄga till eget skapande. Skapande förmÄga tillhör de centrala kompetenser som lyfts fram i skolverkets skrivelser i det inledande avsnittet om skolans uppgifter för Àmnet bild. Jag har genom tvÄ undervisningsförsök och tvÄ intervjuer av lÀrare inom ramen för Àmnet bild undersökt hur jag som pedagog kan pÄverka den skapande förmÄgan hos eleven. I mina litteraturstudier ges exempel pÄ hur pedagogen kan frÀmja lÀrandet och skapa förutsÀttningar som frÀmjar skapande förmÄga. BÄde resultat frÄn undervisningsmetoderna och intervjuerna pekar mot att det finns metoder och strategier i undervisningen som kan pÄverka den skapande förmÄgan hos eleven; att som lÀrare exempelvis ge eleverna ?redskap?, sÀtta tydliga ramar och skapa goda relationer..

SyfteSyftet med studien Àr att undersöka hur lÀrare i Àmnet Idrott och hÀlsa arbetar med redskap för formativ bedömning. Studien undersöker tre sammanlÀnkade delar: planering, genomförande, och utvÀrdering av lektionerna. FrÄgestÀllningarVilka redskap anvÀnder lÀrarna i idrott och hÀlsa för att frÀmja lÀrande?Hur anvÀnds dessa redskap i praktiskt i undervisningen?Hur dokumenteras och utvÀrderas dessa redskap? MetodStudien anvÀnder sig av tvÄ metoder: kvalitativa, strukturerade intervjuer och deltagande, kvantitativa, öppna observationer. Intervjuerna undersöker hur lÀrarna tÀnker och resonerar kring planeringen. Observationer utforskar hur lÀrarna praktiskt genomför sin planering samt arbetar med formativ bedömning i verkligheten.

Syftet med följande arbete Àr att undersöka om barn i behov av sÀrskilt stöd Àr inkluderade i Reggio Emiliainspirerade förskolor och beskriva vilket arbetssÀtt som anvÀnds för att möta dessa barn. Arbetet behandlar Reggio Emilias pedagogiska filosofi och arbetssÀtt utifrÄn litteratur och intervjuer. Vi har intervjuat pedagoger frÄn olika verksamheter, alla med anknytning till Reggio Emiliainspirerade förskolor. Med hjÀlp av intervjuer vill vi belysa pedagogers syn pÄ huruvida arbetssÀttet stödjer barn i behov av sÀrskilt stöd. Sammanfattningsvis tyder resultatet pÄ att Reggio Emilias pedagogiska filosofi stödjer barn i behov av sÀrskilt stöd och att den pedagogiska filosofins strÀvan Àr inkludering. De specialpedagogiska insatserna Àr pÄ olika sÀtt en viktig del i arbetet med barn i behov av sÀrskilt stöd. Specialpedagogen har en betydelsefull roll att fylla i arbetet med att stödja barn i behov av sÀrskilt stöd, deras familjer och pedagoger..

Detta examensarbete handlar om kommunikationen mellan pedagoger och barn under den pedagogiska lunchen i förskola och skola sett utifrÄn ett genusperspektiv. HuvudfrÄgan som ligger till grund för examensarbetet Àr: Hur ser kommunikationen ut under den pedagogiska lunchen i förskola och skola utifrÄn ett genusperspektiv? VÄrt intresse har varit att se om flickor och pojkar bemöts olika av pedagoger i förskola och skola samt att se om pedagogens tankar kring deras genusarbete stÀmmer överens med verkligheten. För att besvara vÄr frÄgestÀllning har vi anvÀnt oss av observationer pÄ en förskolas och en förskoleklass pedagogiska mÄltider med fokus pÄ pedagogen samt intervjuer med pedagogerna i frÄga. VÄr undersökning har vi sedan kopplat till litteratur om genusteorier, kommunikation och socialisation applicerat pÄ samtalen som Àger rum under den pedagogiska lunchen.

Syftet med studien Àr att undersöka vad som kÀnnetecknar pedagogiskt drama och upplevelsen av dramapedagogiska övningar ur ungdomars perspektiv. Studien fokuserar processen nÀr pedagoger frÄn ett kulturhus möter ungdomar i skolÄr 8 och har frÄgestÀllningarna: 1) Hur ser den pedagogiska processen ut i ungdomarnas möte med Drömmarnas hus pedagoger ut? 2) Hur upplever ungdomarna dramaövningarna? UtifrÄn en fenomenologiskt inspirerad ansats och kvalitativ metod har ungdomarna observerats i mötet med pedagogerna samt intervjuats om upplevelsen av dramaövningarna. Studiens resultat har tolkats utifrÄn social kunskapsteori. Den pedagogiska processen och ungdomarnas upplevelse av dramaövningarna kÀnnetecknas av att sjÀlvkÀnslan stÀrks, inlÀrningen ökar, koncentrationsförmÄgan stÀrks, arbetsformen Àr lustfylld och demokratisk, samarbetsförmÄgan utvecklas och relationer fördjupas.

Syftet med arbetet Àr att beskriva hur pedagoger tÀnker kring sin anvÀndning av utemiljön i pedagogiska sammanhang. Jag vill Àven beskriva vilken betydelse utemiljöns utformning har för dess anvÀndning enligt pedagogerna. Jag har valt att utgÄ frÄn pedagogers tankar pÄ en traditionell förskola och en uteförskola för att se om nÄgra skillnader och likheter finns i deras tÀnkande. För att fÄ svar pÄ mina frÄgestÀllningar har jag valt att anvÀnda mig av kvalitativa intervjuer. Jag har intervjuat tre pedagoger pÄ den traditionella förskolan samt tvÄ pedagoger pÄ uteförskolan.

Syftet med examensarbetet har varit att ndersöka hur olika former av kunskap synliggörs i lÀrares undervisning. Vi har valt att fokusera pÄ lÀrares frÄgor i undervisningen dÄ frÄgan utgör ett av mÄnga redskap som kan anvÀnds för att förmedla olika former av kunskap. För att uppfylla syftet med studien och besvara vÄra frÄgestÀllningar har vi studerat teorier om kunskap och lÀrande och tittat pÄ olika typer av frÄgor och deras funktion och betydelse i undervisningssammanhang och sedan prövat dessas giltighet i praktiken. Studien Àr baserad pÄ en strukturerad observationsform dÀr vi som observatörer intog en icke-deltagande position. Observationerna genomfördes i tre klasser pÄ tvÄ VFU-skolor (F-3) i norrort.

Som pedagoger i förskolan ska vi skapa meningsfulla miljöer för barnen. För att kunna göra detta behöver vi hitta former för barns delaktighet, sĂ„ att de fĂ„r vara med och pĂ„verka. Syftet med vĂ„r undersökning Ă€r att i förskolan studera relationen mellan barns inflytande och den pedagogiska miljön. Studien innefattar bĂ„de barns inflytande över miljön och hur miljön kan ge barn inflytande. Åtta förskollĂ€rare pĂ„ fyra olika förskolor har intervjuats för att ge en bild av hur barns delaktighet pĂ„ olika sĂ€tt kan ta sig uttryck i miljön.

I samtal med andra studenter under lÀrarutbildningen har frÄgor kring fritidshemmens förankring av verksamheten uppstÄtt sÄsom: hur skapas mening för fritidshemseleverna? Syftet med arbetet Àr sÄledes att synliggöra elevernas möjlighet till meningsskapande pÄ fritidshemmen. I vÄr litteraturdel vill vi uppmÀrksamma faktorer som pÄverkar barns möjlighet att skapa mening i sin livsvÀrld. Detta kan stÀllas i relation till en stark tradition i fritidshemmen dÀr personalens synsÀtt pÄ eleverna och deras miljö hör ihop med ett modernistiskt perspektiv. Detta innebÀr fokus pÄ elevens utveckling och fÀrdigheter och att den pedagogiska miljön runt eleven inte granskas. Det postmoderna perspektivet hÀvdar Ä andra sidan att fokus bör ligga pÄ sjÀlva processen och pÄ vad som hÀnder i elevens tankar ?just nu?.

Förskolan ska lÀgga grunden till barns lÀrande och se till att de tillÀgnar sig de kunskaper som krÀvs i ett modernt samhÀlle. DÀr modern teknik utgör endel av de redskap som krÀvs för att tillÀgna sig kunskap. Syftet med den hÀr kvalitativa intervjustudien har varit att belysa förskolechefers syn pÄ datorn som ett verktyg för lÀrande. Fokus har Àven lagts pÄ hur verksamheten speglar förskolechefers syn pÄ hur verksamheten Àr utformad. Ytterligare har studien lyft fram pedagogers kompetens och hur den pÄverkar verksamheten ur ett IKT ? perspektiv.

Mitt syfte med uppsatsen Àr att studera M/P-programmet som ett verktyg i matematikundervisningen. Samtidigt vill jag ta reda pÄ hur lÀrare som anvÀnt/anvÀnder programmet uppfattar verktyget. Jag vill Àven fÄ en inblick i hur matematikundervisning kan bedrivas utan lÀrobok. M/P-programmet riktar sig till lÀrare i grundskolan och omfattar 17 matematikmoment. Det matematikmaterial som finns i programmet utgör en bas som lÀraren kan bygga sin matematikundervisning pÄ.