Detta examensarbete Ă€r utfört i samarbete med Enertech AB. Det Ă€r ett konstruktionsprojekt med mĂ„l att utveckla en överkĂ„pa med justerbar höjd. ÖverkĂ„pan ska passa pĂ„ tre olika vĂ€rmepumpar EcoHeat V3, EcoHeat 300 and EcoEl V3.0.Vi har valt att följa Fredy Olssons metoder Principkonstruktion och PrimĂ€rkonstruktion. Detta Ă€r metoder vi tillĂ€mpat tidigare och de passar bra in pĂ„ detta projekt. För att fĂ„ en lĂ€mplig design sĂ„ har vi Ă€ven tillĂ€mpat mĂ„nga metoder enligt SVID.Det inledande arbete har bestĂ„tt utav en produktdefinition, en konkurrentsanalys och designverktyg som till exempel Moodboard och Persona.

Studiens syfte var dels att fÄ en ökad kunskap om det pedagogiska ledarskapet, dels att tolka och förstÄ hur rektorers pedagogiska ledarskap har pÄverkats utifrÄn de förÀndringar som skett i samband med den nya skollagen. Vidare var syftet Àven att undersöka vilka förutsÀttningar skolhuvudmannen ger för att rektorerna ska kunna fungera som pedagogisk ledare enligt lÀroplanen. För att kunna besvara syftet har en kvalitativ intervjustudie utförts med tre rektorer och tre huvudmÀn i UmeÄ kommun. Studiens resultat visar pÄ att bÄde rektorer och huvudmÀn uppger att rektorers ansvar och befogenheter har blivit större sen införseln av den nya skollagen. Vidare uppger dock rektorerna att förÀndringen bidragit till mer administrativt arbete och detta har lett till att deras fokus pÄ att vara en pedagogisk ledare minskat.

Denna studie handlade om att undersöka vilka energireducerande metoder som Ă„tta svenska rederier inom linjetrafiken har valt att tillĂ€mpa ombord pĂ„ sina fartyg. Detta för att kunna ge en bild om vilka eventuellt nya system och metoder framtida sjömĂ€n stĂ„r inför. Metoden som anvĂ€ndes var genom ett utskickat frĂ„geformulĂ€r dĂ€r berörda rederier kunde svara pĂ„ frĂ„gor angĂ„ende deras energibesparingar. Även rederiernas hemsidor undersöktes för att kunna fĂ„ en djupare insikt om vilka energibesparande metoder rederierna anvĂ€nde sig av. Sedan söktes vidare information om dessa energibesparande metoder för att kunna ge en beskriva dem.

Studien utgÄr frÄn att interna förÀndringsprojekt inte alltid lyckas men de behövs för att anpassa och modernisera organisationen. Det Àr ett sÀtt att hantera den snabba förÀndringstakten i samhÀllet och konkurrensen med andra. Antalet projekt ökar liksom kraven pÄ resultat och pÄ vad projektledaren ska kunna. Ett ökat fokus pÄ mÀnniskorna och pÄ förÀndringsmotstÄnd Àr framgÄngsfaktorer i uppgiften att Àndra pÄ medarbetarnas beteende. Grunden för att leda projekt, skriver Jansson och Ljung (2009) Àr att hÄrda och mjuka perspektiv mÄste mötas.Studien handlar om hur projektbestÀllaren ser pÄ att ge projektledare med pedagogiska kompetenser implementeringsansvar eller projektledaruppdrag i interna förÀndringsprojekt eftersom det finns behov av lÀrande vid förÀndringar.Teorin Àr kopplad till vÄr undersökning om huruvida organisationer kan utnyttja en dold resurs ? pedagogiska projektledare ? för att skapa bÀttre interna förÀndringsprojekt, att utföra de uppgifter som sammantaget krÀver pedagogisk kompetens.Studien har utgÄtt frÄn en kvalitativ metod i form av kvalitativa intervjuer och tolkande analyser för att ge ett tillrÀckligt djup i svaren.

Syftet med studien Àr att fÄ förstÄelse för och inblick i hur medveten lÀsförstÄelseundervisning genomförs i Àmnet Sv/SvA i grundskolan. Fokus har lagts pÄ hur metoder och strategier anvÀnts medvetet i deltagande lÀrares undervisning. Denna kvalitativa fallstudie har inslag av etnografi, vilket innebÀr anvÀndande av triangulering av insamlad data pÄ fÀltet, dÀr datainsamlandet har gjorts genom observationer och intervjuer som sedan teoretiserats med litteraturstudier. I analysarbetet har inslag av etnografiskt tillvÀgagÄngssÀtt anvÀnts. Studien visar att lÀsförstÄelse Àr central för all kunskapsinhÀmtning och en vÀlfungerande ordavkodning Àr grunden till detta.

Detta examensarbete Àr en undersökning av metoder som lÀrare i tyska pÄgymnasieskolan anvÀnder för att intressera och motivera sina elever. Eftersom intressetför tyska som sprÄk och Àmne Àr betydligt mindre Àn till andra frÀmmande sprÄk, harjag undersökt lÀrarnas sÀtt att utöva ett positivt inflytande pÄ elever som kan hjÀlpa tillatt förhindra elever frÄn att avsluta sina studier i tyska. I min undersökning har jaganvÀnt en kvalitativ metod, d.v.s. intervju av fyra tyskalÀrare pÄ gymnasieskolan.Resultatet visade att de mest effektiva och motivationsskapande metoderna Àrverklighetsanknutna och elevaktiverande och att variation i undervisningen Àr enavgörande faktor som hjÀlper lÀrare i tyska att skapa ett positivt inlÀrningsklimat iklassrummet.

Detta arbete syftar till att undersöka hur Landet LÀngesen har omsatts i praktiken i de tidiga skolÄren och vad lÀrare och elever anser om att arbeta med Landet LÀngesen. Fem frÄgestÀllningar förtydligar syftet: Vad berÀttar lÀrare om hur de omsatt de pedagogiska idéerna i Landet LÀngesen? Vad berÀttar lÀrare om hur de omsatt materialets olika delar? Vad anser lÀrarna att det finns för fördelar och nackdelar/svÄrigheter med Landet LÀngesen? Hur tycker elever att det Àr att arbeta med Landet LÀngesen? Vilka krav anser lÀrare att Landet LÀngesen stÀller pÄ lÀrare och elever? Arbetet omfattar kvalitativa intervjuer med fyra lÀrare och en enkÀtundersökning med totalt 27 elever. VÄr studie visar att lÀrarna omsatt de pedagogiska idéerna som Landet LÀngesen bygger pÄ och att de har anvÀnt sig av det tillhörande materialet. Resultatet lyfter Àven likheter och skillnader i omsÀttningen av Landet LÀngesen.

Johansson, A (2007) Bra metoder för alla ? livsnödvÀndigt för elever med neuropsykiatriska funktionshinder - om specialpedagogiska metoder inom gymnasieutbildning (Good Working Methods for All - a Vital Necessity for Students with Neuropschyciatric Disabilities - about specialpedagogy methods in upper secondary school). LÀrarutbildningen, Specialpedagogiska magisterutbildningen, Malmö högskola. Syftet med denna studie var att undersöka hur ungdomarna med neuropsykiatriskt funktionshinder upplevt sin skolsituation pÄ A-skolan samt vilka specialpedagogiska metoder som tillÀmpas som stöd/hjÀlp till elever inom A-skolan. Min studie Àr en intervjustudie dÀr tvÄ olika grupper, en grupp som sjÀlva upplevt studiesituationen pÄ A-skolan, sju tidigare elever, och en grupp professionella yrkesutövare, fyra pedagoger intervjuas.

I Sverige pÄgÄr en omfattande yrkeslegitimationsreform inom skolan. Legitimation har presenterats som en kvalitetssÀkring av skolan, som ett bevis pÄ att den som arbetar har rÀtt kompetens till att utföra det pedagogiska arbetet. Fritidspedagogen har rÀtt till en legitimation som lÀrare i skolÀmne, men inte som fritidspedagog i fritidspedagogiken. Genom den hÀr undersökningen kartlÀggs fritidshemmets kvalitetsdiskurs, som visar sig vara beroende av hur fritidspedagogen förhÄller sig till sitt lÀrandeuppdrag. Undersökningen tar avstamp i ett kommunövergripande arbete som genomförts för att stÀrka fritidshemmens kvalitet.

I samband med att musikskolorna vÀxte fram institutionaliserades en gammal undervisningstradition, som dÀrmed blev tillgÀnglig för alla. Till detta fogades olika styrdokument som verksamheten skulle följa. Musikskolorna har genom Ären kritiserats för att bedriva undervisning som inte kan kopplas till elevens egen vardag och med denna problematik som bakgrund syftade sÄledes denna uppsats till att undersöka vilka pedagogiska förhÄllningssÀtt lÀrarna byggt sin undervisning pÄ. Undersökningen genomfördes genom kvalitativa intervjuer med fem blÄslÀrare i norra Sverige. Materialet har analyserats och tolkats utifrÄn ett hermeneutisk synsÀtt.

I samband med att musikskolorna vÀxte fram institutionaliserades en gammal undervisningstradition, som dÀrmed blev tillgÀnglig för alla. Till detta fogades olika styrdokument som verksamheten skulle följa. Musikskolorna har genom Ären kritiserats för att bedriva undervisning som inte kan kopplas till elevens egen vardag och med denna problematik som bakgrund syftade sÄledes denna uppsats till att undersöka vilka pedagogiska förhÄllningssÀtt lÀrarna byggt sin undervisning pÄ. Undersökningen genomfördes genom kvalitativa intervjuer med fem blÄslÀrare i norra Sverige. Materialet har analyserats och tolkats utifrÄn ett hermeneutisk synsÀtt.

Syftet med denna studie Àr att skapa förstÄelse för hur lÀrares arbetssituation inom multimodalt arbete med IKT pÄverkas av olika förutsÀttningar utifrÄn lÀrares egen reflektion. För att besvara vÄrt syfte har vi nyttjat kvalitativa intervjuer som metod. Urvalet av intervjupersoner gjordes i samsprÄk med kommunens pedagogiska IT-resurscentrum som besitter god kunskap om lÀrare som aktivt arbetar med IKT och multimodalitet. Vi har genomfört tre intervjuer samt en testintervju för att besvara vÄrt syfte. Studiens resultat visar pÄ att lÀrarna Àr osjÀlviska och sÀllan klagar i sin yrkesroll, de har svÄrt att nÀmna hinder i sitt arbete med IKT.

Ett flertal bÄde internationella och nationella undersökningar visar att svenska skolelever blir allt sÀmre pÄ matematik. Ett delomrÄde som ofta utpekas Àr geometri. Denna undersökning syftar till att ta reda pÄ hur Àmnet geometri har utvecklats i den svenska skolan samt vilka metoder och begrepp lÀrare anvÀnder sig av nÀr de undervisar i geometri i de tidigare skolÄren. Empirin har hÀmtats frÄn Ätta semistrukturerade intervjuer och frÄn studier av gamla lÀroplaner. Resultatet visar att lÀrare anvÀnder en mÀngd begrepp och metoder i sin undervisning men att det finns ett behov av fortbildning hos lÀrarna.

Studien belyste pedagogers upplevelser av ljudmiljön i förskolan samt hur de sÀger sig planera och organisera den pedagogiska verksamheten för att frÀmja en god ljudmiljö. Studien var angelÀgen pÄ det vis att det Àr viktigt att pedagoger inkluderar ljudmiljön i verksamheten och ser till att den inte utgör ett hinder för barns lÀrande och utveckling. En medvetenhet om det pedagogiska uppdraget Àr en viktig del, sÄ att barn och pedagoger inte exponeras för skadligt ljud mer Àn nödvÀndigt. Förskolan ska erbjuda barnen en verksamhet dÀr barn och pedagoger trivs och mÄr bra tillsammans. DÀrför Àr det betydelsefullt att arbetet kring ljudmiljön hÄlls levande.

Vi lever i ett samhÀlle dÀr det förekommer mycket stress. Barn upplever en ökad stress som kan vara relaterad till minskad fysisk aktivitet pÄ grund av att allt mer av deras fritid Àgnas Ät tevetittande och dataspel. Detta gör att en dÄlig vana vÀxer Àven bland de smÄ barnen, som hellre vill sitta stilla Àn röra pÄ sig. UtgÄngspunkten Àr vikten av att redan i förskolan skapa en önskan hos barnen att komma ut i utomhusmiljö och att de ska tycka att det Àr roligt och spÀnnande att vara ute. Syftet med studien Àr att lyfta fram förskolepedagogers yrkesroll för sitt pedagogiska arbete pÄ förskolegÄrden.