Den hÀr rapporten tar upp fem olika metoder som aktivt stöder anvÀndarmedverkan i systemutveckling.Rapporten inleds med att förklara olika grundlÀggande begrepp inom systemutveckling som till exempel anvÀndare, informationssystem och anvÀndarmedverkan. DÀrefter beskrivs kort historik om systemutveckling och syn pÄ metoder. Participatic design Àr ett viktigt begrepp i rapporten, eftersom bÄde genuint deltagande och kommunikation tas upp som viktiga i ett projektarbete. Genuint deltagande handlar om att anvÀndare skall vara med i utvecklingsprocessen och pÄverka resultatet av det nya informationssystemet. Brist pÄ god kommunikation mellan systemutvecklare och anvÀndare kan leda till ett sÀmre resultat, och att systemet inte blir anvÀndbart.

Syftet med studien var att utveckla kunskap och förstÄelse för chefers och ledares uppfattningar av det egna pedagogiska ledarskapet under en större organisationsförÀndring. FrÄgestÀllningen formulerades som: Vilka kvalitativa skillnader i uppfattningen av sitt eget pedagogiska ledarskap finns hos chefer under en omorganisation? För att fÄ svar pÄ vÄr forskningsfrÄga utfördes en kvalitativ datainsamling medelst intervjuer med Ätta chefer pÄ omrÄdes- och sektorsnivÄ inom Göteborgs Stad. Studien har en fenomenografisk ansats vilket inneburit att teoribildningen i första hand var induktiv dÄ den utgÄr frÄn den funna empirin men för att göra det studerade fenomenet greppbart och möjligt att tolka har ett abduktivt förhÄllningssÀtt genomsyrat forskningen dÀr bÄde empiri och applikabla teorier presenterats och klargjorts för lÀsaren, teorier explicit kopplade till lÀrande och ledarskap. I resultatet framkommer ett flertal kvalitativa skillnader i chefernas uppfattningar av sitt eget ledarskap vilka presenteras under tre olika beskrivningskategorier: Att leda progressivt och utvecklingsinriktat, Att leda med stabilitet och trygghet samt Att leda fokuserat och mÄlinriktat.

I den statliga utredningen Att erövra omvÀrlden betonas den pedagogiska dokumentationens roll i förskolan; ?Pedagogisk dokumentation Àr inte bara ett vÀrdefullt arbetsverktyg i det dagliga arbetet i förskolan, utan kan ocksÄ anvÀndas som underlag för fortbildning, förÀldrasamarbete och utvÀrdering? (SOU 1997:157a, s. 58). Med syftet i Ätanke beskrivs hur pedagoger anvÀnder sig av pedagogisk dokumentation för att synliggöra lÀrande och vilka svÄrigheter det kan finnas med pedagogisk dokumentation. Hur pedagogerna gÄr vidare med lÀrande utifrÄn pedagogisk dokumentation belyses ocksÄ, likasÄ vad som dokumenteras i en dokumentation och en pedagogisk dokumentation och vad som skiljer dessa tvÄ Ät.

Vi har gjort en kvalitativ intervjustudie av hur sex stycken verksamma pedagoger arbetar med Àmnet historia i Ärskurs 4-6. VÄrt syfte med undersökningen har varit att undersöka de intervjuade lÀrarnas metoder och didaktiska val i sin undervisning och hur de arbetar utifrÄn styrdokument. Vi har Àven undersökt hur de arbetar med elevers historiemedvetande. En del av syftet har Àven varit att för oss fÄ en god grund att stÄ pÄ och kunna motivera vÄra metoder och Àmnesval. I vÄr studie har vi kommit fram till att historiemedvetande inte Àr ett vÀl kÀnt begrepp för majoriteten av de intervjuade pedagogerna. Studien visar ocksÄ att undervisningen frÀmst styrs av olika styrdokument som kursplaner och lokala arbetsplaner.

I denna uppsats tas problematiken i lÀrares upplevelse av lÀrande och de olika tillvÀgagÄngssÀtt de anvÀnder sig av i det mÄngkulturella klassrummet. Undersökningen Àr gjord pÄ en skola i Malmö dÀrmed handlar vÄr uppsats endast om den skolan. De frÄgestÀllningar som stÀlls Àr: Hur upplever pedagoger elevers lÀrande pÄ skola A? Hur arbetar pedagoger med mellanöstern i historieundervisning pÄ skola A? Syftet med uppsatsen Àr att studera hur lÀrare upplever lÀrandesituationen i samband med elevers lÀrande. Undersökningen Àr en kvalitativ undersökning som bygger pÄ intervjuer.

Min studies syfte Àr att undersöka hur tvÄ skolor har anpassat sig bÄde pÄ ett organisatoriskt plan och i sin pedagogiska praxis för att sÀkerstÀlla att undervisningen utgÄr ifrÄn varje elevs förutsÀttningar och behov. Styrdokumenten föreskriver klart och tydligt att all utbildning ska anpassas till alla elevers förutsÀttningar och behov i ett inkluderande perspektiv. FrÄgan Àr hur man gör det?För att svara pÄ studiens syfte sÄ har jag genomfört fyra kvalitativa intervjuer med rektor och en lÀrare pÄ en kommunal skola och pÄ en friskola.Jag valde att inte anvÀnda mig av förskrivna frÄgor stÀllda till respondenterna utan anvÀnde mig av frÄgeomrÄden istÀllet. De frÄgeomrÄden som anvÀndes var hur skolan hade anpassat sig organisatoriskt samt i sin pedagogiska praxis för att sÀkerstÀlla att undervisningen anpassats utefter varje elevs individuella förutsÀttningar och behov.

Syftet med uppsatsen Àr att ta reda pÄ hur avgörande nationella skolreformer mottagits och anammats pÄ lokal nivÄ frÄn Är 1931 fram till och med lÀroplanen 1962. Undersökningen riktar in sig pÄ den skoltidning som utgavs i Orsa, i norra Dalarna, under perioden 1931 och 1985. De teoretiska utgÄngspunkterna har i huvudsak hÀmtats frÄn Tomas Englunds avhandling SamhÀllsorientering och medborgarfostran i svensk skola under 1900-talet. I uppsatsen stÀlls frÄgor om hur den skolpolitiska, de didaktiska och den pedagogiska utvecklingen, sÄsom den ter sig i Orsa skoltidning, stÀmmer överens med den motsvarande nationell utveckling och vilka pedagogiska och didaktiska ÄtgÀrder och konsekvenser reformerna fÄtt pÄ den lokala nivÄn. Resultatet visar pÄ en stor grad av acceptans och anpassning hos lokalbefolkningen, men ocksÄ motstÄnd och lokal sjÀlvkÀnsla.

Under utbildningen till pilot i Flygvapnet genomgÄr pilotaspiranterna Àven en uppdragsutbildning vid Försvarshögskolan för att kunna erhÄlla en officersexamen. Utbildningen vid Flygskolan blir dÀrigenom en del av en högskoleexamen. Enligt högskolelagen skall en högskoleutbildning ge den studerande:förmÄga att göra sjÀlvstÀndiga och kritiska bedömningar.förmÄga att sjÀlvstÀndigt urskilja, formulera och lösa problem.beredskap att möta förÀndringar i arbetslivet.Studentens möjlighet att utveckla dessa egenskaper Àr i stor utstrÀckning beroende av den pedagogik som nyttjas vid lÀrosÀtet. Maja Elmgren och Ann- Sofie Henriksson presenterar i boken Universitetspedagogik nio faktorer för ett gynnsamt lÀrande vid högre lÀrosÀten. I denna uppsats undersöks huruvida Flygskolans pedagogiska grundsyn lever upp till dessa.

Syftet med mitt arbete Àr att ta reda pÄ orsaker till varför mobbning uppstÄr samt att se vad man kan göra för att förebygga och ÄtgÀrda mobbning i skolan. Jag har ocksÄ tittat pÄ vilka metoder som finns för att bekÀmpa mobbning. För att veta hur problemet ska angripas och hur val av metod ska ske sÄ har sex orsaker till mobbning tagits upp. Jag har valt att göra en ren litteraturstudie med undantag för de fyra handlingsplaner mot mobbning som finns med för att se i vilken utstrÀckning skolan arbetar efter nÄgon av de metoder som behandlas i litteraturgenomgÄngen. Metodernas för och nackdelar identifieras och diskuteras samt kopplas ihop med bakomliggande orsaker.

Den hÀr rapporten undersöker vilken uppfattning och kunskap lÀrarna i förskolan har om naturvetenskap och hur den införlivas i praktiken enligt förskolans lÀroplan och lokala styrdokument. Syftet med den hÀr undersökningen Àr att ta reda pÄ: (i) Vad Àr naturvetenskap för lÀrarna i förskolan? (ii) Vilka mekanismer styr lÀrarnas planering och realisering av naturvetenskapen i det pedagogiska vardagsarbetet?Material och data till undersökningen har samlats ihop genom kvalitativa intervjuer med sju lÀrare i förskolan.Rapporten visar att övervÀgande delen av lÀrarna i förskolan ser naturvetenskapen som att vistas i skog och mark. Vad det gÀller faktorer som pÄverkar planering och realisering av naturvetenskapen framkom det genom intervjumaterialet att det Àr: (i) Kompetens, (ii) förstÄelse av naturvetenskapen och dess innehÄll och (iii) insikten av de styrdokument som förskolan lyder under.UtifrÄn gÀllanden styrdokument i förskolan Àr naturvetenskapen ett kunskapsomrÄde som bör lyftas och synliggöras i den pedagogiska vardagen. För att uppfylla dessa krav bör lÀrarna i förskolan öka sin kunskap inom denna vetenskapsgren..

Vid regeringsskiftet 2006 kom det att bli förÀndringar inom skolpolitiken och det blev startskottet för denna undersökning. Skolverket fick i uppdrag att utforma nya kunskapsmÄl att uppnÄ i Àmnena matematik, svenska samt svenska som andra sprÄk. Detta föregick införandet av nationella prov i Ärskurs tre. Syftet med undersökningen Àr att ta reda pÄ grundskolelÀrares instÀllning till hur proven kan komma att pÄverka det pedagogiska uppdraget.Insamlandet av material har skett genom en enkÀt bestÄende av fasta svarsalternativ och det har getts möjligheten för skriftliga kommentarer.Resultatet visar att lÀrare anser att de nya problemformuleringarna Àr en vinst för elevernas kunskapsutveckling och inte proven i sig. De nationella proven ses som redskap att synliggöra elevernas kunskaper och till viss del kan de komma att ligga till grund för bedömningar av elevernas kunskapsutveckling..

Vid regeringsskiftet 2006 kom det att bli förÀndringar inom skolpolitiken och det blev startskottet för denna undersökning. Skolverket fick i uppdrag att utforma nya kunskapsmÄl att uppnÄ i Àmnena matematik, svenska samt svenska som andra sprÄk. Detta föregick införandet av nationella prov i Ärskurs tre. Syftet med undersökningen Àr att ta reda pÄ grundskolelÀrares instÀllning till hur proven kan komma att pÄverka det pedagogiska uppdraget.Insamlandet av material har skett genom en enkÀt bestÄende av fasta svarsalternativ och det har getts möjligheten för skriftliga kommentarer.Resultatet visar att lÀrare anser att de nya problemformuleringarna Àr en vinst för elevernas kunskapsutveckling och inte proven i sig. De nationella proven ses som redskap att synliggöra elevernas kunskaper och till viss del kan de komma att ligga till grund för bedömningar av elevernas kunskapsutveckling..

Detta examensarbete Ă€r utfört i samarbete med Enertech AB. Det Ă€r ett konstruktionsprojekt med mĂ„l att utveckla en överkĂ„pa med justerbar höjd. ÖverkĂ„pan ska passa pĂ„ tre olika vĂ€rmepumpar EcoHeat V3, EcoHeat 300 and EcoEl V3.0.Vi har valt att följa Fredy Olssons metoder Principkonstruktion och PrimĂ€rkonstruktion. Detta Ă€r metoder vi tillĂ€mpat tidigare och de passar bra in pĂ„ detta projekt. För att fĂ„ en lĂ€mplig design sĂ„ har vi Ă€ven tillĂ€mpat mĂ„nga metoder enligt SVID.Det inledande arbete har bestĂ„tt utav en produktdefinition, en konkurrentsanalys och designverktyg som till exempel Moodboard och Persona.

V?lf?rdsteknik ?r enligt medlemsorganisationen Sveriges kommuner och regioner (SKR) l?sningen f?r att uppr?tth?lla befintlig v?lf?rd d? vi i framtiden kommer ha f?rre arbetsf?ra personer och fler personer i behov av v?rd och omsorg. Syftet med studien ?r att unders?ka hur omsorgspersonal i daglig verksamhet f?rh?ller sig till befintlig v?lf?rdsteknik i sitt dagliga arbete. Enligt SKR kr?vs det samverkan, styrning, kompetens och f?r?ndrat arbetss?tt f?r en lyckad implementering och omsorgspersonalens nuvarande f?rh?llningss?tt blir d?rf?r relevant inf?r framtiden. F?r att besvara forskningsfr?gan har jag genomf?rt ett etnografiskt f?ltarbete p? ett par dagliga verksamheter inom G?teborgs stad.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur lÀrarna vid UmeÄ universitet uppfattar den egna kompetensutvecklingen samt hur deras uppfattningar stÀmmer överens med universitetets pedagogiska handlingsplan. De forskningsfrÄgor vi hade för avsikt att undersöka var: (1) hur ser möjligheterna ut till kompetensutveckling, (2) existerar det en överensstÀmmelse mellan kompetensutveckling och arbetsuppgifter, (3) vad skapar motivation och drivkrafter till kompetensutveckling och (4) hur stÀmmer berÀttelserna överens med universitetets pedagogiska handlingsplan; dess mÄl och aktiviteter? För att fÄ svar pÄ vÄra forskningsfrÄgor har vi genomfört sju semi-strukturerade intervjuer. Urvalsgruppen Àr lÀrare frÄn personalvetarprogrammet som representerar sex olika institutioner vid den samhÀllsvetenskapliga fakulteten.Resultaten visar att möjligheterna till kompetensutveckling Àr stora vid den samhÀllsvetenskapliga fakulteten. Det finns stora möjligheter att sjÀlv pÄverka sin kompetensutveckling, förutsatt att individen Àr drivande i frÄgan.