Syfte med denna rapport Àr att kartlÀgga befintlig kostnadsreduceringsaktiviteter avseende monteringseffektivitet av produkter inom Volvo PV. Samt att genomföra en informationssökning för identifiering av metoder i andra branscher. Rapporten Àr upplagd pÄ sÄ sÀtt att först beskrivs kort företaget och syftet med arbetet. DÀrefter beskrivs de begrÀnsningar och de metoder som valts att anvÀndas vid informationsinhÀmtningen. Efter detta kommer en teoridel dÀr det utförligt beskrivs ett antal kostnadsreducerings metoder/aktiviteter, hur de genomförs och deras fördelar, nackdelar, kostnader och förvÀntat resultat.

Syftet med studien Àr att undersöka om HVB-hem för ensamkommande unga flyktingar anvÀnder evidensbaserade behandlingsmetoder och om personalen tar hÀnsyn till förutsÀttningarna för behandling, trygghet och relation. Ensamma unga flyktingar som har flytt frÄn krigsdrabbade lÀnder kan ha svÄra trauman bakom sig och kan vara i behov av behandling. FrÄgestÀllningarna lyder: Hur viktigt anser personalen pÄ HVB-hem det vara med trygghet och relation som förutsÀttning för behandling? Vilka evidensbaserade metoder anvÀnds i verksamheterna? Vilka inslag frÄn evidensbaserade metoder anvÀnds?Undersökningen genomfördes med en kvantitativ metod, med enkÀt som datainsamlingsinstrument. Urvalet bestod av 26 HVB-hem för ensamkommande barn.

Denna studies syfte har varit att undersöka pedagogiska och didaktiska aspekter i pianoskolor för nybörjare. Detta har gjorts genom en lÀromedelsgranskning av pianoskolorna Vi spelar piano 1 av Carl-Bertil Agnestig samt Pianoresan 1 av Galina Sjevtjenko och Natalia Kazimirovskaja.  Resultaten av denna granskning har relaterats till olika pianotraditioner, pedagogiska teorier samt forskningsarbeten. Det slutgiltiga resultatet visar vilka undervisningsmetoder som anvÀnds i de bÄda böckerna samt hur böckerna Àr uppbyggda. Pianoskolorna har undersökts utifrÄn deras innehÄll vad gÀller lÄtval, musikalisk progression och musikaliskt uttryck. Undersökningen visar bland annat att uppbyggnaden av Vi spelar piano 1 pÄminner om Rostvall och Wests schemateori för att hjÀlpa eleverna att uppnÄ kunskap.

Syftet med detta utvecklingssarbete har varit att undersöka hur elevernas attityder till matematikÀmnet förÀndras om undervisningen genomförs med högre grad av nivÄ- och perspektivvÀxling Àn lÀrobokens framstÀllning och med ett ökat inslaget av problem hÀmtade ur en för eleven konkret verklighet. Den pedagogiska iden vilar pÄ tankegÄngar inom ramarna för konstruktivismen. Arbetet genomfördes i tvÄ olika klasser vid teknikprogrammet, i Ärskurs 1 och 2, pÄ en gymnasieskola i Norrbotten under 8 veckor vÄrterminen 2003. Elevernas attitydförÀndring bedömdes med likadana enkÀter vid inledning och avslutande av den pedagogiska försöksperioden, och genom observationer och samtal under försökets gÄng. Resultatet indikerar att det ökade inslaget av verklighetsanknytning hade positiva effekter pÄ elevernas attityd.

VÄrt examensarbete handlar om ett förÀndringsarbete dÀr sex förskolor gÄr frÄn individuella utvecklingsplaner till att anvÀnda pedagogisk dokumentation. Syftet och frÄgestÀllningen Àr inriktade pÄ att studera hur pedagoger frÄn förskolorna yttrar sig om individuella utvecklingsplaner och pedagogisk dokumentation. Den tidigare forskning som vi valt att anknyta till Àr den etiska aspekten pÄ pedagogisk dokumentation, ett förÀndringsarbete dÀr den pedagogiska dokumentationen Àr central, individuella utvecklingsplaner i fyra olika kommuner och internationell forskning om individuella utvecklingsplaner i Finland. Vi intervjuade sex pedagoger som i sin tur representerade varje förskola. VÄrt resultat visar att vÄr undersökningsgrupp överlag Àr negativa till att anvÀnda den individuella utbildningsplanen i förskolan.

VÄrt val av Àmne grundar sig pÄ att vi ville undersöka vilka olika arbetssÀtt inom lÀs- och skrivinlÀrning samt lÀrmiljöer som sexÄringarna möter nÀr de börjar i förskoleklass. DÄ vi tidigare i vÄr utbildning stött pÄ och intresserat oss för utomhuspedagogiken sÄ ville vi se om arbetssÀtt med lÀs- och skrivinlÀrning eller lÀrmiljöer skiljer Ät mellan traditionell förskoleklass och förskoleklass med I Ur och Skur-inriktning.Vi har genomfört en kvalitativ undersökning med intervjuer och observationer i fyra förskoleklasser, tvÄ I Ur och Skur samt tvÄ traditionella förskoleklasser.Det som framkommit i vÄr undersökning Àr att arbetssÀtten inte skiljer sig Ät beroende pÄ om det Àr en traditionell eller I Ur och Skur-förskoleklass. De skillnader som vi sett beror snarare pÄ lokala arbetsplaner och lÀraren/lÀrarna. DÀremot Àr en slutsats att lÀrandemiljöerna skiljer Ät mellan traditionell och I Ur och Skur-förskoleklass. I de traditionella Àr det mer skollikt och den pedagogiska verksamheten Àr förlagd inomhus.

Studien syftar till att belysa faktorer som kan pÄverka de möten som sker inom svenska sprutbytesprogram. Utöver mÄlet med att minska smittspridning av blodsjukdomar ska sprutbytesprogrammen vara en kontaktskapande arena dÀr deltagarna motiveras till vÄrd och behandling. Den metodologiska utgÄngspunkten Àr en hermeneutisk kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer. Tre sprutbytesprogram har besökts och tvÄ stycken respondenter pÄ varje verksamhet har intervjuats. Resultatet undersöks tillsammans med Wrights teorier om punktuella och relationella pedagogiska möten.

Tillförlitlig blodtrycksmÀtning hos hund Àr viktigt för att kunna upptÀcka avvikelser som kan orsaka eller kopplas samman med sjukdomstillstÄnd. Flera olika former av blodtrycksmÀtning existerar, men metoderna har utvÀrderats i varierande grad. Syftet med litteraturöversikten var att undersöka vilka fördelar och nackdelar det finns med olika metoder för blodtrycksmÀtning hos hund. Viktigt vid utvÀrdering Àr att mÀtningarna sker simultant, eftersom blodtrycket varierar mycket mellan olika tillstÄnd och situationer. I huvudsak finns tvÄ typer, direkt och indirekt blodtrycksmÀtning. Den direkta mÀtningen Àr invasiv och innebÀr att en kateter med trycksensor sÀtts in i en artÀr, vilket krÀver gott handlag. Direkta mÀtningar anses bÀst Äterspegla de ?sanna? vÀrdena och anvÀnds ofta som ?golden standard? vid utvÀrdering av indirekta metoder.

 Det finns mÄnga metoder att ta till för att vÀrdera ett företag. Teoretiskt sÀtt bör mÄnga av de etablerade metoderna ge snarlika resultat, men i praktiken kan resultaten skilja sig Ät av den anledningen att olika metoder tar olika faktorer i beaktning. Syftet med denna studie Àr att undersöka möjligheten att vÀrdera ett företag med tvÄ olika metoder och anvÀnda börsvÀrdet som bedömningsgrund för resultaten. Undersökningen har genomförts med en kvantitativ ansats genom att studera befintlig litteratur och forskning om Àmnet för att sedan appliceras pÄ verkliga företag och dÀrmed utvÀrdera dessa. Teorin som studerades i litteraturen behandlar fria kassaflöden samt residualvinster vilket anvÀnds som bas för företagsvÀrderingarna.

Hur förhÄller pedagoger sig till den pedagogiska dokumentationen?.

VÄr kandidatuppsats handlar om anvÀndning och utveckling av Kustpilens biljettautomat. Vi har, genom etnografiska metoder, studerat hur mÀnniskor anvÀnder sig av biljettautomaten vid köp av en tÄgbiljett. För att generera designidéer och utveckla vÄrt designförslag har vi utgÄtt frÄn dessa studier. Vi har sett hur viktigt det Àr för anvÀndarna att fÄ feedback pÄ utförda handlingar. Biljettautomatens design Àr viktig för att uppmana kunderna till rÀtt anvÀndning..

VÄrt syfte med den hÀr uppsatsen har varit att göra en litteraturstudie kombinerat med vÄra egna tankar och idéer om sjÀlvförtroende i matematik. Vi har i sammanstÀllningen av forskningen i huvudsak koncentrerat oss pÄ svensk forskning.Det har visat sig att svagt sjÀlvförtroende i matematik pÄverkar resultaten i matematik negativt. Faktorer som upprepade misslyckanden, ogynnsam undervisning och förÀldrar med negativ instÀllning till matematik har visat sig ha en negativ pÄverkan pÄ sjÀlvförtroendet i matematik. Elever som kommer frÄn hem med arbetare och smÄföretagare har visat sig ha sÀmre sjÀlvförtroende i matematik Àn elever som kommer frÄn hem med högre tjÀnstemÀn och storföretagare. Det har Àven visat sig att flickor har sÀmre sjÀlvförtroende i matematik Àn pojkar.

Reklambranschen Ă€r ett typiskt exempel pĂ„ en bransch dĂ€r kundrelationer ofta Ă€r lĂ„ngvariga och personliga. Att skapa strategier och metoder för hur dessa relationer ska vĂ„rdas kan vara avgörande för en reklambyrĂ„s överlevnad. Syftet med denna uppsats Ă€r att utifrĂ„n kvalitativa intervjuer och teori undersöka vilka strategier och metoder som reklambyrĂ„er anvĂ€nder för att vĂ„rda sina kundrelationer. Semistrukturerade intervjuer har genomförts med fem personer som arbetar pĂ„ olika reklambyrĂ„er. De personer som intervjuats Ă€r vĂ€l insatta i respektive byrĂ„s kundstrategier. Resultatet av intervjuerna presenteras och diskuteras i förhĂ„llande till utvald teori. De slutsatser författaren drar utifrĂ„n teori och resultat Ă€r att samtliga av de tillfrĂ„gade byrĂ„erna verkar arbeta med liknande metoder för att skapa god kundvĂ„rd. Man individanpassar kundvĂ„rden efter vem kunden Ă€r och vad den behöver. Överlag var kundens lönsamhet en pĂ„verkande faktor för hur viktig kunden Ă€r för byrĂ„n.

IT-strategier Àr komplexa och det kan för ett mindre företag i nÀringslivet vara svÄrt att selektera vad som bör ingÄ i en IT-strategi. FrÀmst kan det vara svÄrt att veta hur tillvÀgagÄngssÀttet ser ut för att internt utforma en IT-strategi utan extern hjÀlp.För att undersöka problemomrÄdet har ett antal intervjuer genomförts med experter inom omrÄdet. Studien visar att det övervÀgande antalet organisationer idag utvecklar sin IT-strategi internt utan extern hjÀlp. IT-strategierna har formulerats och implementerats pÄ ett lyckosamt sÀtt vare sig informell- eller formell metod anvÀnts. Dock visar studien att formella metoder leder till ett mer strukturerat och vÀldokumenterat arbete.

I Lpfö 98 (LÀrarförbundet, 2001: 28) stÄr det att det Àr förskolans skyldighet att frÀmja barnens modersmÄl och det svenska sprÄket. Syftet med detta arbete har dÀrför varit att ta reda pÄ om pedagogerna arbetar i förskolan med att frÀmja barnens första ? och andrasprÄk och i sÄ fall hur. En kartlÀggning av Skolverket (2003) visade att stödet för de tvÄsprÄkiga barnen inom förskolan var en stor brist. Med min undersökning ville jag följa upp kartlÀggningen för att se om nÄgot har hÀnt pÄ detta omrÄde efter denna.