Syftet med denna studie är att jämföra leksaksinnehavet på en traditionell förskola och en Montessoriförskola samt belysa pedagogers tankar kring leksaker och leksakers betydelse i förskolan. För att uppnå syftet gjordes en jämförelse på de båda förskolorna av följande fyra leksakskategorier; bordsspel, leksaksdjur, utrustning för rollek och dockor, samt utfördes kvalitativa forskningsintervjuer med sex pedagoger. Det resultat som framkom av dessa metoder visade att det fanns skillnader i leksaksinnehaven och i hur pedagogerna tänkte kring betydelserna av leksaker. Pedagogernas skilda tankar kring leksakernas betydelse visade sig bottna i deras pedagogiska förhållningssätt till leksakerna. Detta resulterade i olika hanteringssätt av leksakerna i förskoleverksamheterna.

Syftet med denna studie är att beskriva tidigare forskning kring interventioner och metoder som har höjt självkänslan hos ungdomar. De preciserade frågeställningarna är: Vilka metoder och interventioner finns det? Vad är utmärkande för innehållet i de metoder och interventioner som i hög grad hjälper ungdomen att höja sin självkänsla? Vilka effekter har de? Självkänsla står för värdering av vad eller hur vi är. Den anger vårt känslomässiga förhållande till oss själva: hur vi värderar vår självbild och hur vi känner inre tillfredsställelse och tillit till oss själva. För att förklara självkänsla hos ungdomar har jag använt begrepp från senmodernt perspektiv, anknytningsteori och kognitiv teori. Metoden som jag har använt mig av är en typ av litteraturstudie som kallas scoping study.

Gymnasieutbildningen i Sverige är en frivillig skolform där 98 procent av Sveriges ungdomar påbörjar ett program. Skolreformer och större klasser präglar gymnasieskolan och ställer nya krav på det pedagogiska arbetet. Studier har visat att stökig arbetsmiljö och hög frånvaro är några av de problem som förekommer inom gymnasieskolan. Forskning kring förebyggande metoder för beteendeproblem i grundskola har visat att ett uppmuntrande och strukturerat lärarledarskap är en viktig komponent för adekvat skolmiljö och goda studieresultat hos elever. Oganizational behavior management är en metod inom organisations- och ledarskapsutveckling baserad på inlärningspsykologi.

Examensarbetets mål är att rengöra en diamantkomposit med en ytrengöringsmetod. Metoden skulle vara mera effektiv än den manuella sandblästring som används idag för att ytrengöra detaljen.Detaljen är liten och har ett vitalt spår som ska rengöras. Detta ställer höga krav på effektiva metoder. De metoder som tas upp teoretiskt i examensarbetet är bland annat blästring, trumling och laserrengöring. Ett urval av metoderna testades.

Syftet med uppsatsen är att identifiera eventuella skillnader mellan flickors och pojkars skriftspråk när det gäller antal verb och variationsgraden i verbens användning i skrift. Syftet är vidare att utröna huruvida flickors och pojkars val av uppsatsämne vid fri skrivning på nationella prov i svenska skiljer sig åt. Slutligen är syftet att undersöka huruvida man ur resultaten av undersökningen kan dra några pedagogiska slutsatser. Efter det att 106 gymnasisters uppsatser undersökts visade resultaten att det inte fanns några större skillnader mellan könen i användningen av verb. Vad gäller val av uppsatsämne fanns det dock vissa skillnader mellan könen.

SyfteSyftet med vår studie är att undersöka sex specialpedagogers erfarenheter och upplevelser av pedagogiska läs- och skrivutredningar. TeoriI studien har en fenomenologisk livsvärldsansats använts. Genom intervjuer har sex specialpedagogers livsvärldar blivit synliggjorda och tolkats utifrån ?sakerna själva?. Enligt fenomenologin är det i dialogen vi förstår varandra.

Denna studies syfte var att beskriva och analysera fem pedagogers erfarenheter och uppfattningar om de läs- och skrivutvecklingsmetoder som de använder i sitt arbete. Våra frågeställningar var: Hur arbetar pedagogerna med läs- och skrivutveckling? Varför har pedagogerna valt detta arbetssätt? Vilka teoretiska utgångspunkter har metoderna? För att få svar på dessa frågeställningar använde vi oss av kvalitativa intervjuer. Intervjuerna genomfördes med pedagoger som arbetar mot skolans tidigare år i Kronobergslän. Studiens resultat visade att pedagogerna använder sig av blandade metoder inom antingen det analytiska eller det syntetiska spektrat.

Syftet med studien var att undersöka uppfattningar om sambandet mellan läs- och skrivsvårigheter och matematiksvårigheter bland verksamma lärare och sedan relatera detta till aktuell forskning. Jag har studerat litteratur och genomfört tre intervjuer för att undersöka detta fenomen. Intervjuerna har genomförts med specialpedagoger/speciallärare som alla har arbetat som klasslärare och efter det minst fem år som specialpedagog/speciallärare. Resultatet av intervjuerna är efter sammanställning jämförda mot tidigare forkning inom området. Jag har kommit fram till att lärares uppfattningar och forskning inom området till viss del överensstämmer.

 Denna studie redogör för utbildningens betydelse i fråga om nyexaminerade lärares pedagogiska och vetenskapliga förhållningssätt. För att studera nyexaminerade lärares beskrivningar av sin yrkesverksamhet samt sin syn på utbildningen, har kvalitativa intervjuer genomförts med tre lärare under former som säkerställt etisk riktighet, reliabilitet och validitet. De kvalitativa intervjuerna har, i studien, en låg grad av standardisering och fokus på ett visst tema, trots en relativt hög grad av strukturering. Vidare har intervjuerna analyserats utifrån den nuvarande lärarutbildningens intentioner och tidigare forskning där lärarutbildningens betydelse, det vetenskapliga och pedagogiska förhållningssättet samt tiden som ny lärare berörs. Tre tydliga infallsvinklar på utbildningens betydelse har följaktligen urskiljts, vilka sedan användes för att presentera resultatet.

Olika forskningsprojekt och studier visar att matematikresultaten i skolan har försämrats och att grundskoleeleverna tappar intresse för ämnet matematik. Det nya styrdokumentet, lpfö 98 reviderad 2010, betonar vikten av matematik och språk i förskolan. I vår studie har vi undersökt hur förskolebarnens matematiska kunskapsnivå påverkas av pedagogernas arbetssätt i förskolan. Vi har vidare tagit reda på hur essentiella elevers baskunskaper i matematik är, när de börjar förskoleklassen i skolan. För att komma fram till ett resultat har vi valt den kvalitativa metoden och har observerat förskolebarn i 4-5års åldern i två förskolor med två olika lokala pedagogiska planeringar i två kommuner.

Bakgrund:Awareness definieras som när en patient i generell anestesi i efterhand kan minnas händelser eller ha förnimmelser från en operation då han eller hon borde varit medvetslös. Det är en allvarlig anestesiologisk komplikation som kan leda till posttraumatiskt stressyndrom. Av de patienter som genomgår kirurgiska ingrepp i generell anestesi drabbas cirka 0,1 - 0,2 %. Den vanligaste orsaken till awareness är ytlig anestesi, vilket hos särskilda riskpatienter ibland kan vara svårt att förebygga med endast traditionell övervakning. Det finns därför ytterligare metoder att tillgå.

Inom systemutveckling anva?nds ett flertal olika arbetsmetoder. Da?ribland agila metoder som t.ex. XP, SCRUM, Kanban och plandrivna t.ex.

Arbetet belyser frågan om huruvida konstnärer som även är pedagogiskt verksamma använder sig av sitt konstnärskap i den pedagogiska verksamheten. Syftet är att reda ut hur personer som är både konstnärer och pedagoger tänker kring problematiken att kombinera dessa två yrken, men även att skapa en digital story kring resultatet och processen i form av bilder och tal. Begreppet konstnär diskuteras, samt om konst är en slags vetenskap. Även Reggio Emilia-pedagogiken och dess syn på konstnärligt arbete i förskolor berörs. Metoden som används i undersökningen är kvalitativa intervjuer.

Syftet med undersökningen var att skapa en djupare kunskap i vilka arbetssätt och metoder pedagoger i förskolan använder i sitt arbete för att stimulera barnens läsutveckling. Frågeställningarna var: Vilken eller vilka metoder användes för att stimulera barnens läsutveckling i förskolans verksamhet? Hur arbetade pedagogerna i förskolan för att stimulera barnens läsutveckling? Vad tyckte barnen om språkutvecklingsövningarna?Studien var en kvalitativ empirisk vetenskaplig undersökning av två förskolor med videoobservationer och ljudinspelade intervjuer. Respondenterna var barnen och pedagogerna i förskolorna. Resultatet av undersökningen visade att pedagogerna plockade delar från olika metoder.

Utifr?n den kvalitativa metoden behandlar studien f?rskoll?rares och specialpedagogers olika uppfattningar samt erfarenheter av psykisk oh?lsa inom f?rskoleverksamheten. Fem f?rskoll?rare och tre specialpedagoger har intervjuats. Fr?gor som hur de enskilda professionerna uppfattar och identifierar psykisk oh?lsa bland barn mellan ett och fem ?r ?r centrala f?r studien tillsammans med hur ett f?rebyggande och h?lsofr?mjande arbete praktiseras inom f?rskolan. Den specialpedagogiska teorin samt det salutogena perspektivet har varit betydelsefullt f?r studien d? resultatet har tolkats utifr?n dessa.