Syftet med denna studie Àr att försöka uppmÀrksamma nÄgra lÀrares arbete med elever med AD/HD-problematik i en grundskola i Stockholms förort. UngefÀr en av Ätta elever som börjar skolan i Sverige har dessa symptom (Gillberg, 1996). Vi har valt att undersöka vilka pedagogiska strategier lÀrarna pÄ skolan anvÀnder sig av med barn med dessa svÄrigheter i sin undervisning och i sitt bemötande. Vi har Àven valt att undersöka hur dessa lÀrare utformat klassrumsmiljön för att eleven pÄ bÀsta sÀtt ska anpassas till den pedagogiska verksamheten samt tagit reda pÄ vilken hjÀlp lÀrarna fÄr frÄn skolan i form av extra resurser. Vi har gjort en kvalitativ studie dÀr vi intervjuat klasslÀrare, rektor och specialpedagog och sedan jÀmfört informationen frÄn vÄra informanter med tidigare forskning och litteratur.

Det hÀr examensarbetet handlar om skolorganisation och styrning, och Àr en fallstudie av Kramfors kommun. Vi har utgÄtt frÄn frÄgestÀllningar som handlar om vilken typ av styrning av skolan som finns i Kramfors kommun och vilka strategier kommunen har för att hantera de problem som uppstÄr i och med den lÄga befolkningstÀtheten och det minskande elevantalet. Vi har anvÀnt kvalitativa intervjuer som metod och intervjuat rektorer, lÀrare och en politiker som har ansvar för gymnasiet. Intervjuerna gjordes under en veckas fÀltstudie i Kramfors. VÄra resultat Àr att kommunen styr skolverksamheten med hjÀlp av olika styrningsverktyg, frÀmst den ekonomiska och ideologiska styrningen. Vi uppfattar att politikerna styr skolverksamheten utifrÄn ett bytÀnkande, dÀr tÀtorter bedöms pÄ olika sÀtt beroende pÄ i vilken del av kommunen de ligger. Den tydligaste pedagogiska konsekvensen av den lÄga befolkningstÀtheten Àr elevernas pendling.

Denna rapport Àr resultatet av en studie vars syfte var att beskriva förskollÀrares intentioner med barnens utomhusvistelse. Undersökningsmetoden Àr kvalitativa intervjuer med fem verksamma förskollÀrare. Resultatet redovisas i olika kategorier som framkom i databearbetningen av intervjuerna. VÄra frÄgestÀllningar var vilka pedagogiska samt omsorgs intentioner förskollÀrare hade med barnens utomhusvistelse? I vÄr studie har vi kommit fram till att omsorg och pedagogiska intentioner gÄr hand i hand och det Àr mycket tack vare att förskollÀrarnas intentioner med utomhusvistelsen precis som i all övrig verksamhet Àr fostrande.

VÄrt övergripande syfte har varit att utifrÄn vÄr litteraturstudie undersöka hur lÀrare, som arbetar utifrÄn pedagogiska inriktningar dÀr tematiskt arbete Àr centralt, ser pÄ förutsÀttningar för detta arbetssÀtt. VÄrt arbete pÄbörjades 2002 och nÀr vi nu Äterupptar det har vi blivit intresserade av att se om dessa förutsÀttningar kan ha förÀndrats. Som metod har vi anvÀnt oss av intervjuer. De första tre intervjuerna genomfördes 2002 och uppföljningsintervjun 2007. För att fÄ en tydligare bild av tankarna bakom det tematiska arbetssÀttet har vi studerat delar av pedagogikens historia samt följt det tematiska arbetet genom lÀroplanerna fram till idag.

LÀrplattformar blir ett allt vanligare inslag i den svenska gymnasieskolan. Dessa beskrivs ofta okritiskt som fan­tas­t­iska hjÀlpmedel bÄde för lÀrares arbete och för elevers lÀrande. Syftet med detta examensarbete Àr att utreda hur lÀr­plattformar kan fungera som ett stöd i lÀrares arbete, vilka hinder som kan finnas för detta och vad dessa hinder kan bero pÄ. För att besvara dessa frÄgor har vi genomfört semistrukturerade intervjuer med tolv yrkesverksamma gymnasielÀrare.Resultatet visar att de flesta av informanterna ser att lÀrplattformar har en funktion att fylla. Framför allt ser de tillgÀnglighet som en stor för­del.

Syftet med denna studie a?r att observera tva? olika stylistla?rares arbete under na?gra lektioner. Hur arbetar de med; ma?l, process, a?terkoppling samt bedo?mning Hur ser fo?rutsa?ttningarna ut na?r det ga?ller det pedagogiska arbetet och har eleverna na?got inflytande? La?rarna arbetar pa? gymnasieskolans hantverksprogram, inriktning ha?r och makeup stylist.I min studie analyseras arbetet utifra?n tva? liknande lektionspass i hantverksteknik, a?rskurs tva? pa? olika gymnasieskolor, utifra?n teoretiska perspektiv inom estetisk verksamhet, kreativitet, bedo?mning samt nyckeltermer som de ?fyra f:en?; fakta, fo?rsta?else, fa?rdighet och fo?rtrogenhet.Uppsatsens resultat visar att det ba?de finns skillnader och likheter mellan la?rarnas arbetssa?tt, fo?rutsa?ttningar samt ga?llande elevinflytande. .

Persson, K., Rooth, P., Sundblad, S. och Uthas, K. (20008). Laborera mera ? Kan ett laborativt arbetssÀtt i de tidiga skolÄren förebygga matematiksvÄrigheter? (Explore more ? Can difficulties in mathematics be prevented with laboratory work in the early school years?) Högskolan, Kristianstad.

Linda Gustafsson & Johanna Friberg (2010). Utmanande miljöer i förskolan? Malmö: LÀrarutbildningen: Malmö högskola Uppsatsen handlar om hur tvÄ förskolor med olika pedagogiska profiler arbetar för att skapa utmanande miljöer för barn i förskolan. Den ena förskolan Àr en sÄ kallad uteförskola, som bedriver sin verksamhet i huvudsak utomhus och den andra förskolan Àr en traditionell förskola utan nÄgon speciell profil och som framför allt bedriver sin verksamhet inomhus. Uppsatsens syfte Àr att fÄ syn om det finns nÄgra skillnader eller likheter i pedagogernas arbetsÀtt nÀr det handlar om att skapa utmanande miljöer. Undersökningen har utgÄtt ifrÄn frÄgestÀllningarna: Hur arbetar pedagogen för att förÀndra barnens fysiska miljö pÄ en uteförskola respektive en traditionell förskola? Hur skapas utmanande miljöer pÄ en uteförskola respektive en traditionell förskola? Hur kan pedagogen skapa variation i de miljöer som barnen möter dagligen? Vilka möjligheter fÄr barnen för att förÀndra sin egen miljö pÄ de tvÄ olika förskolorna? För att besvara frÄgestÀllningarna har vi anvÀnt oss av olika metoder, exempelvis observationer av förskolans miljö och barns lek i denna miljö, samt intervjuer med bÄde vuxna och barn.

SammanfattningArbetets art: Uppsats i pedagogik, 41?60 poÀngTitel: Betydelsen av pedagogisk grundsyn i olika verksamheters kompetensutvecklingsarbete inom tre branscher.Title in English: The significance of pedagogical basic view in different organizations? competence development within three branches.Författare: Jane JohanssonPernilla RidalEva-Britt StrandHandledare: Linda Reneland-ForsmanAntal sidor: 38 sidorProblem: PÄ vilket sÀtt uttrycks pedagogisk grundsyn i verksamheternas dokumentation? PÄ vilket sÀtt speglas pedagogisk grundsyn i verksamheternas arbetssÀtt och kompetensutvecklingsinsatser? Vad finns det för likheter och/eller skillnader i verksamheternas uttryckta pedagogiska grundsyn och deras val av kompetensutvecklingsinsatser?Syfte: Uppsatsens syfte Àr att belysa hur arbetsgivares pedagogiskagrundsyn pÄverkar valet av kompetensutvecklingsinsatser inom tre olika branscher.Vi har i uppsatsarbetet valt att göra kvalitativt semi-strukturerade intervjuer. TvÄ representanter frÄn varje bransch har intervjuats. Branscherna utgörs av kommunal verksamhet, tjÀnste- och producerande företag. I analysarbetet har vi lÄtit oss inspireras av en hermeneutisk ansats nÀr dokument och intervjutexter har tolkats.

Bakgrund: Oro och Ă„ngest Ă€r ett Ă„terkommande fenomen som kan visa sig hos patienter inför smĂ„ och stora behandlingar, som operation. Ångest beskrivs som en stark kĂ€nsla av oro och fruktan med fysiska och psykiska yttringar. Oron och Ă„ngesten patienter upplever före operation kan pĂ„verka patientens tillstĂ„nd och finnas kvar efter operation och ge en försĂ€mrad Ă„terhĂ€mtning. Syftet: Syftet med litteraturöversikten var att beskriva vilka metoder i omvĂ„rdnadsarbetet sjuksköterskan utför, som visat sig ha lindrande effekt för patienters preoperativa oro och Ă„ngest. Metod: Litteraturöversikten baserades pĂ„ 15 kvantitativa artiklar som bearbetades genom manifest innehĂ„llsanalys.

Studiens syfte Àr att försöka fÄ en bild av hur nÄgra lÀrare ser pÄ skolans ansvar för fostran, vilka vÀrderingar de vill föra vidare till sina elever och om de har nÄgon planerad undervisning med syfte att fostra, samt att undersöka vilka fÀrdiga metoder för att fostra det finns. Studien bestÄr av en grupp intervjuer vilka har analyserats och jÀmförts med amerikansk forskning om moralisk pÄverkan i skolan, samt en redovisning av nÄgra praktiska metoder att fostra..

Motivering till val av undersökning Àr att jag efter egna erfarenheter upplevt en stor arbetsbörda kring skriftliga omdömen och ville undersöka den pÄgÄende verksamheten kring dem, samt hur man skulle kunna förbÀttra dess funktion.Syftet Àr att undersöka lÀrares och rektorers uppfattningar om skriftliga omdömen, samt deras upplevda betydelse för verksamheten. Syftet Àr ocksÄ att undersöka om skriftliga omdömen har pÄverkat lÀrares och rektorers uppdrag, samt deras framtidssyn om dem.Den valda metoden Àr kvalitativa intervjuer vilka konstaterar att fyra lÀrare samt tvÄ rektorer har intervjuats verksamma i grundskolans tidigare Är.I studien har jag kommit fram till att skriftliga omdömen uppfattas som nÄgot positivt, men att lÀrarna behöver bÀttre förutsÀttningar och mer tid för att omdömena ska vara effektiva. LÀrarna och rektorerna har arbetat verksamt med pedagogiska planeringar och skriftliga omdömen, men behöver utveckla metoden kring dem. LÀrarna i studien efterlyser bra bedömningsverktyg för att lÀttare kunna arbeta med skriftliga omdömen.Nyckelord: (i bokstavsordning)Bedömning, formativ bedömning, individuella utvecklingsplaner, pedagogiska planeringar, skriftliga omdömen, summativ bedömning,.

The Third International Assessment of Educational Progress (TIMMS) and the Programme for International Student Assessment (PISA) during the last decades regarding the results of mathematics teaching shows that China have a better performance than Sweden?s.Swedish teacher-guidelines focus on developing student?s individual interest and confidence for mathematics. In the Chinese teaching-guidelines for Mathematics Curriculum Standards, Ordninary Senior Secondary, the focus is given on: Elevate their mathematics literacy necessary for future citizenship and Development of citizenÂŽs qualities (s.3).Teachers are the primary factors that impact teaching and learning of mathematics. Two teachers from Sweden and two from China were interviewed and their methods were compared in my study. The aim of my study was to understand mathematics teaching in China and Sweden.

Syftet med denna studie Àr att redogöra hur förskollÀrare ser pÄ och anvÀnder sig av naturvetenskapliga experiment i förskolan. Studien ska ta fram vilka motiv och mÄlsÀttningar en förskollÀrare har inför en aktivitet med experiment. Tidigare forskning visar att naturvetenskap och teknik inte varit sÄ högt prioriterade i förskolans pedagogiska verksamhet. DÀrför sÄ reviderade Skolverket LÀroplanen för förskolan 2010, dÄ bl.a. naturvetenskap och teknik fick ett större utrymme i den pedagogiska verksamheten.

Denna litteraturstudie syftar till att unders?ka hur teater- och dramapedagogiska metoder kan anv?ndas i arbetet mot mobbning i skolmilj?. Genom en systematisk genomg?ng har 18 empiriska studier analyserats f?r att f? en djupare f?rst?else f?r metodanv?ndning, hur olika metoder p?verkar eleverna samt vilka begr?nsningar dessa metoder har i det praktiska arbetet. Resultatet visar att processdrama, forumteater och Creative Drama ?r de vanligast f?rekommande metoderna i det granskade materialet.