Olika sÀtt att lÀra - en utmaning i det pedagogiska uppdraget, av Birgitta Sundström och Caroline Wahlström, Àr en kvalitativ och beskrivande undersökning av sju lÀrares Äsikter om sin yrkesroll dÄ de tillÀmpar teorier om lÀrstilar i sitt arbete. Undersökningens fokus Àr riktat mot lÀrarperspektivet dÄ vi saknar detta i de tidigare examensarbeten vi tagit del av. Insamling av datamaterial till vÄr undersökning har bestÄtt av litteraturstudier samt genomförande av intervjuer med sju lÀrare som aktivt arbetar med lÀrstilar som ett redskap i sin undervisning. Av dessa Àr fem lÀrare verksamma inom grundskolan, frÄn Är tre till Är nio, och tvÄ Àr lÀrare inom gymnasieskolan och KomVux. Vi har ocksÄ dokumenterat klassrumsmiljöer samt konkret material som anvÀnds i undervisningen med lÀrstilar. Syftet med vÄr undersökning var att söka efter mönster och variationer i de intervjuade lÀrarnas Äsikter om tillÀmpning av teorier om lÀrstilar som ett pedagogiskt redskap.

Syftet med vÄr studie Àr att undersöka lÀrares uppfattningar om vad som Àr bra och fungerande metoder som stödjer barns lÀs- och skrivutveckling. VÄra frÄgestÀllningar Àr vilka olika metoder som lÀrare anvÀnder för att frÀmja barns lÀs- och skrivlÀrande, hur lÀrare hanterar elevers olikheter vid lÀs- och skrivlÀrande samt om det finns en medveten variation i undervisningen för att möjliggöra elevers lÀs- och skrivlÀrande. För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar har vi gjort intervjuer med lÀrare i tidigare Är frÄn Norrbotten. FrÄn resultatet kan vi utlÀsa att lÀrarna berÀttar att de anvÀnder sig av olika metoder i sin undervisning för att stödja barns lÀs- och skrivutveckling. Det vi kan konstatera utifrÄn denna studie Àr att lÀrarna Àr vÀl medvetna om vikten av variation av metoder dÄ de arbetar med olika individer som har olika behov och förutsÀttningar..

Livsmedelverkets riktlinjer för Bra mat i skolan Àr det enda styrdokument som finns förskolmÄltider. DÀr beskrivs hur pedagogisk mÄltid med fördel ska ingÄ i pedagogernasuppdrag. Studier har dock visat att pedagoger kÀnner sig osÀkra i sin roll under mÄltiden,vilket kan bero pÄ pedagogernas brist pÄ utbildning och kunskap om mat och nutrition. FrÄganÀr hur lÀrare kan förvÀntas att agera som förebilder vid mÄltiden nÀr det inte finns nÄgraofficiella riktlinjer som stöd, eller nÀr det inte finns professionell kunskap om mat ochnutrition?Syftet var att kartlÀgga pedagogernas syn pÄ sin roll under den pedagogiska mÄltiden ochvilken instÀllning de har till denna.

Vid organisatoriska förÀndringar Àr det vanligt att motstÄnd uppstÄr vilket kan leda till försÀmrad implementering av förÀndringen. Ledaren har hÀr en viktig roll men det rÄder delade meningar kring hur motstÄnd bÀst bör hanteras.Syftet med uppsatsen Àr att fÄ en fördjupad förstÄelse för vad som pÄverkar ledarens val av metoder för att hantera motstÄnd mot förÀndring. Fokus ligger pÄ ledarens instÀllning, orsaksförklaringar till förÀndringsmotstÄnd, metoder att hantera motstÄndet samt kontextens betydelse i förÀndringsprocessen.Uppsatsen Àr genomförd som en kvalitativ flerfallstudie med ett abduktivt förhÄllningssÀtt. Semistrukturerade intervjuer har genomförts med fyra ledare och det empiriska materialet har analyserats genom innehÄllsanalys.Studien har visat att förÀndringens kontext Àr avgörande för val av metoder att hantera det motstÄnd som kan uppstÄ i en förÀndringsprocess. Underordnat kontexten hade instÀllningen en stor pÄverkan, bland annat i avseende pÄ ledarens subjektiva tolkning av motstÄnd och hur motstÄndet uttrycktes..

Detta Àr en kvalitativ uppsats som baseras pÄ intervjuer med elever som gÄr Ärskurs tvÄ pÄ estetiska programmet och lÀser den obligatoriska kursen Estetisk orientering. I inledningsavsnittet ges en bild av de estetiska Àmnenas funktion och plats i skolan, hur det ses pÄ praktiskt kontra teoretiskt kunnande, att lÀra med olika sinnen samt de estetiska Àmnenas minskade utrymme i skolan. Studiens övergripande syfte Àr att beskriva gymnasieelevers upplevelse av en integrerad undervisning i estetiska Àmnen i skolan. ForskningsfrÄgorna ringar in hur eleverna resonerar kring sin individuella sjÀlvbild utifrÄn undervisning dÀr dans, teater, bild och musik ingÄr. Elevintervjuerna belyser Àven gruppens betydelse för formandet av den enskilda elevens sjÀlvbild samt hur eleven talar om kroppen i relation till rörelsemomenten i estetÀmnesundervisningen.

Bakgrund: IT-företag vÀljer att i allt högre utstrÀckning utlokalisera sin verksamhet till lÄglönelÀnder. Detta fenomen Àr dock förenat med en del kvalitetsrelaterade problem vilket kan skapa extra kostnader för dessa företag. Ett sÀtt att hantera dessa problem Àr att sÀkerhetsstÀlla kunskapskapitalet som finns inom företaget genom en fungerande kunskapsöverföring. Ett etablerat verktyg för att arbeta med detta pÄ nationell nivÄ Àr genom agila metoder, som en kommunikativ kunskapsöverföringsmetod. Syfte: I vÄr studie vill vi undersöka hur ett svenskt IT-bolag förebygger kvalitetsrelaterade problem i samband med offshoring av IT-tjÀnster till Indien. För att fÄ svar pÄ det har vi valt att titta pÄ vilken betydelse agila metoder, som en kommunikativ kunskapsöverföringsmetod, har. Resultaten och slutsats: VÄr studie ger belÀgg för att agila metoder motverkar ett hierarkiskt styre samt överbryggar kvalitetsrelaterade problem i företag som agerar pÄ en internationell marknad med krosskulturella interaktioner..

Syftet med denna studie Àr att undersöka om det finns grundlÀggande skillnader i undervisningsmetoder och pedagogiska förhÄllningssÀtt mellan fiolpedagoger inom genren svensk folkmusik. JÀmförelsen fokuserar pÄ lÀrare med respektive utan formell musiklÀrarexamen inom genren. Fyra kvalitativa telefonintervjuer har legat till grund för undersökningen dÀr de med respektive utan examen representerats av tvÄ personer var. Den teoretiska utgÄngspunkten för studien har varit det sociokulturella perspektivet. Studiens resultat visar att det Àr mer som förbinder Àn som skiljer de fyra pedagogerna Ät.

I denna uppsats beskriver vi tre metoder för att lösa eller approximera en lösning till det asymmetriska handelsresandeproblemet. Vi försöker ta reda pÄ huruvida det Àr en god ide att transformera en asymmetrisk instans till en symmetrisk instans av handelsresande problemet i relation till att lösa problemet med andra metoder. InnehÄllet uppsatsen Àr i huvudsak baserat pa tidigare forskning. Som slutsats konstaterar vi att det Àr svÄrt att veriera huruvida det finns nÄgra fördelar i medelfallet med att transformera en asymmetrisk instans till en symmetrisk instans. Dock uppmanar vi forskningsvÀrlden att fortsÀtta forska i denna riktning inom datalogin..

(svenska):Examensarbetet Pedagogens roll i barns sprÄkutveckling, Àr skriven av Mercedes Loredo Skoghagen och Tarja Karjalainen Andersson. I vÄrt arbete har vi undersökt hur pedagoger frÄn tvÄ skilda förskolor frÄn olika stadsdelar i Malmö arbetar med barns sprÄkutveckling. Vi har studerat hur pedagogerna tÀnker kring barns sprÄk och deras instÀllning till de metoder som de anvÀnder sig av. Vi fick reda pÄ hur pedagogerna arbetar för att fÄ förÀldrarna involverade i deras barns sprÄkutveckling samt tagit reda pÄ hur arbetssÀttet skiljer sig Ät i förskolorna. Vi har anvÀnt oss av kvalitativa metoder för vÄr studie. Det empiriska materialet grundar sig pÄ intervjuer med tio pedagoger med fokus pÄ deras sprÄkarbete.

Studien syftar till att undersöka hur pedagoger i förskolor med olika pedagogiska inriktningar definierar barn i behov av sÀrskilt stöd. Vi vill ocksÄ ta reda pÄ vilka faktorer som pÄverkar deras val av arbetssÀtt samt vilka barn som Àr berÀttigade till ett ÄtgÀrdsprogram. Vi har genomfört en kvantitativ studie med en enkÀt som instrument. Studien har genomförts pÄ tolv förskolor med de för vÄr studie aktuella pedagogikerna. EnkÀten innehÄller 21 frÄgor.

Syftet med undersökningen Àr att samla in data över barns rÀknande och rÀkning av antal samt över hur pedagoger uppmuntrar barn till rÀkning för att pröva om resultaten svarar mot Gelman och Gallistels fem principer.De metoder som anvÀndes var observation och kvalitativa intervjuer, vi observerade Gelman och Gallistels fem principer i samlingar, fria aktiviteter och i rutinsituationer. Vi intervjuade förskollÀrare om deras syn pÄ matematik och deras arbetssÀtt i verksamheten.VÄra resultat visar att de tre första principerna kommer till uttryck i barnens beteende i alla pedagogiska aktiviteter, medan den fjÀrde principen uttrycker sig tillsammans med de tre första. Den femte principen Àr svÄr att upptÀcka hos barnen och anvÀnds i mindre utstrÀckning.  De viktiga konsekvenserna vi ser i resultatet Àr pedagogens pÄverkan av barnens initiativtagande i deras spontana rÀkning..

VÄrt syfte med denna uppsats Àr att fördjupa oss i och undersöka vilka pedagogiska möjligheter spelfilmen har i svenskundervisningen pÄ gymnasiet bland annat genom att intervjua filmkunskapslÀrare. Vi har jobbat utifrÄn olika frÄgestÀllningar dÀr den viktigaste lyder: Varför Àr det viktigt att lÄta det vidgade textbegreppet fÄ större utrymme i svenskundervisningen? Studien genomfördes med Ätta kvalitativa intervjuer med svensk- och filmkunskapslÀrare pÄ fyra olika skolor. En kvalitativ enkÀtundersökning kompletterade intervjuerna. Huvudresultatet frÄn detta arbete Àr att filmanvÀndandet skiljer sig Ät pÄ en mÀngd olika punkter i filmkunskap och svenskundervisningen samt att idag finns i stort sett alla tekniska förutsÀttningar för film i undervisningen..

I denna uppsats tas problematiken i lÀrares upplevelse av lÀrande och de olika tillvÀgagÄngssÀtt de anvÀnder sig av i det mÄngkulturella klassrummet. Undersökningen Àr gjord pÄ en skola i Malmö dÀrmed handlar vÄr uppsats endast om den skolan. De frÄgestÀllningar som stÀlls Àr: Hur upplever pedagoger elevers lÀrande pÄ skola A? Hur arbetar pedagoger med mellanöstern i historieundervisning pÄ skola A? Syftet med uppsatsen Àr att studera hur lÀrare upplever lÀrandesituationen i samband med elevers lÀrande. Undersökningen Àr en kvalitativ undersökning som bygger pÄ intervjuer.

Syftet med vÄr studie Àr att belysa utevistelsens pedagogiska roll i förskolans alla utomhusmiljöer och det medvetna förhÄllningssÀttets betydelse för verksamheten. Litteraturen utgÄr frÄn forskares Äsikter om utomhuspedagogik som kopplas till styrdokumenten. I undersökningen anvÀnds intervjumetod. Intervjuer har gjorts med Ätta förskollÀrare frÄn olika förskolor med sÄ lika förutsÀttningar som möjligt för utevistelse. Vi vill fÄ en inblick i det medvetna pedagogiska förhÄllningssÀttets och helhetstÀnkandets betydelse vid utevistelsen pÄ förskolan.

Syftet med studien Àr att fÄ en djupare förstÄelse för hur lunchmÄltiden ser ut pÄ förskolor med olika pedagogiska inriktningar. Detta fÄr vi genom att undersöka om man kan se spÄr av dessa under mÄltidssituationen. I studien tar vi Àven reda pÄ vilka spÄr av Lpfö 98 som framkom under lunchsituationen. Inriktningarna som ingÄr i arbetet Àr Montessori, Reggio Emilia och ?I ur och skur?.