Syftet med den genomförda studien Àr att undersöka barns möjlighet till ett ökat inflytande i förskolan genom egen dokumentation. Den dokumentation som görs i dagens förskolor utförs oftast av pedagoger men i studien vÀnds denna upplevda bild och istÀllet Àr det barnen som dokumenterar. Under en veckas tid fick barnen dokumentera sin vardag genom digitalkameror och detta blev sedan underlag för diskussioner tillsammans med barnen. Uppsatsen bygger pÄ grundtanken om det kompetenta barnet. Studien bygger pÄ följande frÄgestÀllningar: Kan barns dokumentation leda till en ökad möjlighet till inflytande för barn i förskolan, och i sÄ fall hur? Hur kan barn ges möjlighet till inflytande i den pedagogiska dokumentationen i förskolan? Studien Àr en kvalitativ studie, med semistrukturerade intervjuer, bildanalys samt observationer i utvalda situationer.

Syftet med denna uppsats Àr att ta reda pÄ vilka metoder som förekommer vid skapande av framtidsbedömningar samt hur de förhÄller sig till de organisationer vi valt.Vi har i denna uppsats valt en kvalitativ metod i form av kvalitativa personliga intervjuer, dÄ vi vill fÄ en djupare förstÄelse kring framtidsbedömningar. Vi har samtidigt valt att arbeta utifrÄn ett abduktivt tillvÀgagÄngssÀtt.Med utgÄngspunkt frÄn vÄrt syfte med uppsatsen, har vi identifierat fem metoder som anvÀnds inom de organisationer vi har intervjuat. Dessa metoder Àr Intentions, Conjoint analysis, Expert opinions, Ekonometri samt Regelbaserade prognoser. I vÄr slutsats har vi kommit fram till att dessa metoder Àr vanligt förekommande inom de organisationer som vi har intervjuat, pga. att metoderna Àr enkla och billiga att framstÀlla.

Förskolor kan ha olika pedagogiska profiler exempelvis Waldorfpedagogik, Montessoripedagogik och Reggio Emilia pedagogik. Vi har i vÄr studie studerat dessa verksamheter samt den kommunala förskolan. Syftet med undersökningen var att se vilka estetiska val barnen gjorde nÀr de fick vÀlja fritt och hur pedagogerna planerade estetiska aktiviteter i verksamheten. Vi synliggör Àven vissa likheter och skillnader mellan de pedagogiska profilerna. I denna undersökning har vi anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer och observationer.

Detta arbete Àr en kvalitativ fallstudie med syfte att undersöka hur nÄgra intervjuade lÀrare frÄn en gymnasieskola i södra Norrland förhÄller sig till sociala medier, hur dessa lÀrare uppfattar att sociala medier pÄverkar deras integritet, yrkesetik, fostransuppdrag och pedagogiska arbete. FrÄgestÀllningarna arbetet har utgÄtt ifrÄn har berört grÀnsdragningar mellan privatliv och offentlighet, hur lÀrare kan upptrÀda i sociala medier, hur lÀrare ser pÄ vÀnskapsrelationer till elever, vilka eventuella pedagogiska vinningar respektive hot sociala medier kan tÀnkas medföra.För att besvara uppsatsens frÄgestÀllningar har intervjuer med sju anstÀllda lÀrare pÄ en given gymnasieskola gjorts. De resultat som framkommit i denna studie, Àr bland annat att samtliga lÀrare Àr överens om att lÀrares privatliv pÄverkar deras yrkesroll i viss mÄn. IfrÄga om vad lÀrare kan göra i sociala medier, med Ätanke pÄ deras yrkesroll, var de flesta lÀrare överens om att brott mot skolans vÀrdegrund samt yrkesetiska principer var förbjudna, men ocksÄ att lÀrare utöver detta har ett visst ansvar över hur man framstÀller sig sjÀlv i sociala medier. GÀllande pedagogiska hot och vinningar, finns det ett potentiellt hot att lÀrares arbetsbörda ökar, samtidigt Àr vinningen att lÀrares förstÄelse för elever kan tillta..

SammanfattningDen hÀr studien Àr baserad pÄ intervjuer av sex ungdomar i MÀlardalsomrÄdet. Ungdomarna har lÀs- och skrivsvÄrigheter och syftet med studien Àr att undersöka deras upplevelser av det pedagogiska stödet som de har mött i grundskolan. De centrala frÄgestÀllningarna i studien Àr nÀr det pedagogiska stödet sÀtts in, vilka som varit drivande i processen och vilka konsekvenser som svÄrigheterna orsakade av dyslexi, har inneburit för fortsatta studier.Undersökningen bygger pÄ ett bekvÀmlighetsurval dÀr kontakten med respondenterna har förmedlats via Dyslexiförbundet. De sex ungdomarna Àr mellan 12 och 21 Är, tre pojkar och tre flickor. Vissa jÀmförelser mellan könen har dÀrför kunnat göras dÀr en slutsats Àr att pojkarna har fÄtt tillgÄng till kompensatoriska hjÀlpmedel medan flickorna inte har det.

The purpose of this study is to examine how teachers and pupils experience the use of fictional literature as a tool for language development in the teaching of English as a foreign language. Through surveys and interviews and with Vygotsky?s theory on development in a social environment as a theoretical base, I examine which methods are used to promote language development and also which functions pupils and teachers consider fictional literature to have in the teaching of English. Results show that teachers consider fiction to be among the top methods to get pupils to learn English. Teachers and pupils both favour the use of fun and stimulating reading activities as well as group activities where learning is social to go along with the reading of fiction.

I denna litteraturstudie har synen pÄ konflikthantering och speciellt elevledd konflikthantering belysts ur ett sociokulturellt perspektiv. I forskningen som undersökts belyses flera metoder som baseras pÄ peer mediation, nÄgot vars pedagogiska implikationer lyser med sin frÄnvaro i den svenska skoldebatten. Denna systematiska litteraturstudie belyser internationell forskning kring elevledd konflikhantering och diskuterar sedan detta i relation till det svenska skolsystemet. Efter nÀrmare granskning av internationell forskning kring peer mediation framkommer bÄde risker och positiva resultat. Speciellt i elevers förhÄllningssÀtt och lÄngsiktiga strategier till konflikthantering ser vi nÄgot som potentiellt kan gynnas av peer mediation..

Studien beskriver och analyserar nÄgra pedagogers syn pÄ likheter och skillnader hos flickor och pojkar med diagnosen ADHD i grundskoleÄldrarna samt de pedagogiska konsekvenserna av detta. Studien Àr kvalitativ och bygger pÄ intervjuer med verksamma pedagoger. FrÄgestÀllningarna hur symptomen för ADHD yttrar sig hos pojkar respektive flickor, hur diagnosfördelningen ser ut samt pedagogiska strategier för ADHD ur ett genusperspektiv besvaras. Resultatet visar att ett mörkertal finns bland diagnostisering av ADHD hos flickor och att deras symtombild Àr svÄrare att upptÀcka Àn hos pojkar. Detta beror pÄ att pojkar ofta uppvisar tydligare hyperaktivitet samt att diagnosmanualerna dels Àr anpassade efter graden av hyperaktivitet.

Bakgrund: MÀnniskors ovilja eller oförmÄga att följa givna rÄd Àr ett problem för den samhÀllsfinansierade sjukvÄrden och som leder till ökade kostnader och ökad ohÀlsa bland befolkningen. Sjuksköterskan har hÀr en viktig uppgift att fylla som utbildare, informatör och vÀgledare för att öka compliance. Syfte: Syftet med uppsatsen var att genom en litteraturstudie belysa hur sjuksköterskans strategival vad gÀller ÄtgÀrder och pedagogiska ansats pÄverkar patientens följsamhet gentemot rekommendationer och ordinationer. Metod: En litteraturstudie genomfördes, dÀr resultaten frÄn kontrollerade studier om compliance analyserats, vÀgts samman och presenterats. Resultat: SammanstÀllningen visade pÄ flera faktorer, sÄsom att patientens förmÄga till delaktighet och inlÀrning, samt sjuksköterskans pedagogiska och analytiska förmÄga Àr viktiga bestÄndsdelar för att förstÀrka compliance.

LÀrare har i min studie visat sig ha en intensiv arbetsmiljö med hög arbetsbelastning. I denna undersökning har jag gjort kvalitativa intervjuer och undersökt dels hur lÀrare och rektorer menar att lÀrares arbetsmiljö pÄverkar den pedagogiska verksamheten, och dels hur skolorna arbetar med lÀrares arbetsmiljö. I studien menade informanterna att lÀrares arbetsmiljö har en viss pÄverkan pÄ undervisningen, elevkontakterna, fortbildningen, lÀrarnas motivation och engagemang och elevprestationerna, men sÄvÀl rektorer som lÀrare ansÄg sig trots detta kunna genomföra en god pedagogisk verksamhet. DÀremot visade det sig att lÀrarna fick betala priset för att kunna genomföra en god pedagogisk verksamhet, i form av exempelvis uteblivna ÄterhÀmtningspauser, ingen lunchrast och hÄrt arbete, vilket enligt lÀrarna ledde till trötthet, irritation och minskad ork för familjen. Samtidigt menade lÀrarna att arbetsmiljöarbetet pÄ skolorna var bristfÀlligt.

Syftet med vÄrt examensarbete var att utvÀrdera olika metoder för ett arbete med fredskultur i skolan. Den övergripande frÄgan vi stÀllde var om eleverna förstod att innehÄllet i de olika aktiviteterna syftade till att trÀna samarbete för att utveckla tolerans, empati, solidaritet och trygghet. Vi undersökte detta genom att genomföra en temadag pÄ en skola i vÄr nÀrmiljö. Alla 39 elever deltog i temaarbetet, frÄn förskoleklass upp till Är 6. För att fÄ reda pÄ om eleverna förstod syftet med de olika aktiviteterna anvÀnde vi oss av kvalitativa metoder.

Det hÀr examensarbetet handlar om skolorganisation och styrning, och Àr en fallstudie av Kramfors kommun. Vi har utgÄtt frÄn frÄgestÀllningar som handlar om vilken typ av styrning av skolan som finns i Kramfors kommun och vilka strategier kommunen har för att hantera de problem som uppstÄr i och med den lÄga befolkningstÀtheten och det minskande elevantalet. Vi har anvÀnt kvalitativa intervjuer som metod och intervjuat rektorer, lÀrare och en politiker som har ansvar för gymnasiet. Intervjuerna gjordes under en veckas fÀltstudie i Kramfors. VÄra resultat Àr att kommunen styr skolverksamheten med hjÀlp av olika styrningsverktyg, frÀmst den ekonomiska och ideologiska styrningen. Vi uppfattar att politikerna styr skolverksamheten utifrÄn ett bytÀnkande, dÀr tÀtorter bedöms pÄ olika sÀtt beroende pÄ i vilken del av kommunen de ligger. Den tydligaste pedagogiska konsekvensen av den lÄga befolkningstÀtheten Àr elevernas pendling.

Syftet med denna studie Àr att försöka uppmÀrksamma nÄgra lÀrares arbete med elever med AD/HD-problematik i en grundskola i Stockholms förort. UngefÀr en av Ätta elever som börjar skolan i Sverige har dessa symptom (Gillberg, 1996). Vi har valt att undersöka vilka pedagogiska strategier lÀrarna pÄ skolan anvÀnder sig av med barn med dessa svÄrigheter i sin undervisning och i sitt bemötande. Vi har Àven valt att undersöka hur dessa lÀrare utformat klassrumsmiljön för att eleven pÄ bÀsta sÀtt ska anpassas till den pedagogiska verksamheten samt tagit reda pÄ vilken hjÀlp lÀrarna fÄr frÄn skolan i form av extra resurser. Vi har gjort en kvalitativ studie dÀr vi intervjuat klasslÀrare, rektor och specialpedagog och sedan jÀmfört informationen frÄn vÄra informanter med tidigare forskning och litteratur.

Denna rapport Àr resultatet av en studie vars syfte var att beskriva förskollÀrares intentioner med barnens utomhusvistelse. Undersökningsmetoden Àr kvalitativa intervjuer med fem verksamma förskollÀrare. Resultatet redovisas i olika kategorier som framkom i databearbetningen av intervjuerna. VÄra frÄgestÀllningar var vilka pedagogiska samt omsorgs intentioner förskollÀrare hade med barnens utomhusvistelse? I vÄr studie har vi kommit fram till att omsorg och pedagogiska intentioner gÄr hand i hand och det Àr mycket tack vare att förskollÀrarnas intentioner med utomhusvistelsen precis som i all övrig verksamhet Àr fostrande.

VÄrt övergripande syfte har varit att utifrÄn vÄr litteraturstudie undersöka hur lÀrare, som arbetar utifrÄn pedagogiska inriktningar dÀr tematiskt arbete Àr centralt, ser pÄ förutsÀttningar för detta arbetssÀtt. VÄrt arbete pÄbörjades 2002 och nÀr vi nu Äterupptar det har vi blivit intresserade av att se om dessa förutsÀttningar kan ha förÀndrats. Som metod har vi anvÀnt oss av intervjuer. De första tre intervjuerna genomfördes 2002 och uppföljningsintervjun 2007. För att fÄ en tydligare bild av tankarna bakom det tematiska arbetssÀttet har vi studerat delar av pedagogikens historia samt följt det tematiska arbetet genom lÀroplanerna fram till idag.