Studien innehar ett pedagogiskt intresse av att bemöta mÀnniskor med olika kulturell bakgrund. Syftet Àr att belysa yrkesverksammas erfarenheter av olika typer riskfaktorer till ungdomskriminalitet ur ett mÄngkulturellt perspektiv. Tidigare forskning belyser samhÀllsstrukturer och samhÀllsförankring som vitala begrepp kring riskfaktorer för utvecklande av ungdomskriminalitet. Studien anvÀnder en kvalitativ metod med hermeneutisk inriktning. Resultatet visar att det finns skillnader i riskfaktorer till utvecklande av kriminalitet beroende pÄ kulturell bakgrund och att orsakerna till dessa skillnader finns mellan individnivÄ och högsta samhÀllsnivÄ.

Denna undersökning handlar om sex förskolepedagogers syn pÄ den pedagogiska miljön i en Reggio Emilia inspirerad förskola. PÄ Reggio Emilia inspirerade förskolor benÀmner man den pedagogiska miljön som den tredje pedagogen. Resultatet jag fÄtt fram efter att jag gjort min studie visar att pedagogerna anser att den pedagogiska inomhusmiljön Àr mycket viktig nÀr det kommer till barns lÀrande och meningskapande. Pedagogerna anser att miljön ska anpassas efter barnet. Den ska locka till lek, nyfikenhet och lÀrande.

Syftet med denna uppsats Àr att belysa rummets vikt i en skapande kultur, samt belysa pedagogens tankesÀtt kring uppbyggnaden av det skapande rummet. Detta har skett pÄ tvÄ olika förskolor med olika pedagogiska inriktningar. Vi har anvÀnt oss av tre materialinsamlingsmetoder; observation, fotografering och halvstrukturerade intervjuer. Vi har intervjuat sex olika pedagoger pÄ tvÄ förskolor. Studien har utgÄtt utefter följande frÄgestÀllningar: Hur arbetar pedagogen i det fysiska rummet för att frÀmja en skapande kultur? Hur inspirerar rummet barnen till kreativitet, nyfikenhet och meningsfylld lek? Kulturen, pedagogen och rummet Àr de tre omrÄden som vi har utgÄtt frÄn och anser pÄverkar den skapande kulturen.

Vi upplever att hÀlsa Àr nÄgot som samhÀllet anammar mycket just nu och det ges ut mer kokböcker Àn nÄgonsin. Du ska Àta rÀtt, röra dig rÀtt och gÀrna genom nÄgon speciell metod. VÄr tanke gÄr dÄ till skolorna och vad eleverna fÄr för mat serverad dÀr. Vi har gjort kvalitativa intervjuer med matmor i tvÄ olika skolor och fem pedagoger frÄn fyra olika skolor för att fÄ fram vilka riktlinjer som finns och hur en lunch i matsalen fungerar. Vi har Àven observerat matsalssituationer i samma skolor som vi intervjuat matmor i, för att fÄ en bredare förstÄelse för vad som sker under en skollunch.

Syftet med arbetet var att ta reda pÄ hur pedagogisk dokumentation anvÀnds i tre olika arbetslag inom förskolan och hur denna bidrar till att synliggöra barns lÀrande. I undersökningen deltog tre arbetslag i en kommun i Norrbotten. Vi har anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer med pedagogerna samt observation för att fÄ veta deras tankar kring den pedagogiska dokumentationen och hur de anvÀnder sig av den i verksamheten. Vi har dÀrmed gjort en fördjupning i den pedagogiska dokumentationen, lÀrande, dialog och barnsyn. Resultatet av vÄra intervjuer har visat att pedagoger ser pÄ pedagogisk dokumentation pÄ olika sÀtt och att pedagogisk dokumentation Àr en stÀndigt pÄgÄende process som har blivit en viktig del av verksamheten i mÄnga förskolor..

I denna kvalitativa studie undersöks hur en grupp skolbarn tolkar begreppet cool som personbeskrivande uttryck, samt huruvida detta förhÄllande fÄr konsekvenser för den pedagogiska situationen. För att Ästadkomma detta har jag genomfört en enkÀtundersökning och en gruppintervju, varefter jag analyserat resultaten i förhÄllande till tidigare genus- och maskulinitetsforskning. Min studie visar att begreppet har flera kontrasterande betydelser och pÄ mÄnga sÀtt Àr nÀra förbundet med manliga könsnormer ? sÄvÀl nÀr det beskriver pojkar som flickor. Vidare verkar det finnas anledning att tro att elevers förhÄllningsÀtt till cool har vissa konsekvenser för den pedagogiska situationen..

Undersökningen behandlar den pedagogiska verksamheten i musikklasser i grundskolan med inriktning körsÄng utifrÄn tre centrala begrepp: musikklassverksamheten, musikalisk kunskap och musikalitet. Syftet Àr att undersöka hur lÀrare verksamma i musikklasser tÀnker kring dessa omrÄden samt att reflektera över hur olika synsÀtt kan ta sig uttryck i undervisningen. Den musikpedagogiska verksamheten Àr mÄngfacetterad och komplex, liksom det musikaliska kunskapomrÄdet och musikalitetsbegreppet. En mÀngd faktorer pÄverkar hur undervisningen utformas, frÄn yttre ramfaktorer till den enskilda pedagogens synsÀtt och vÀrderingar. Vare sig vÀrderingarna Àr medvetna eller omedvetna spelar de en viktig roll i formandet av den pedagogiska identiteten.

Utförandet av komplementÀra och alternativa metoder styrs av svensk lagstiftning. En viss överlappning mellan komplementÀra och alternativa metoder och den etablerade sjukvÄrd finns. NÄgon entydig och helt vedertagen definition pÄ begreppet komplementÀr och alternativ medicin eller metod finns inte. Det finns en begrÀnsad mÀngd forskning om intensivvÄrdssjuksköterskors uppfattning om komplementÀra och alternativa metoder inom intensivvÄrd. Syftet med den hÀr pilotstudien var att kartlÀgga intensivvÄrdssjuksköterskors uppfattningar om komplementÀra och alternativa metoder inom intensivvÄrd.Den metod som anvÀndes var en kvantitativ metod.

Syftet med detta examensarbete var att genom lekfulla, pedagogiska metoder, försöka göra den skönlitterÀra lÀsningen mer lustfylld, och se om eleverna genom detta arbetssÀtt fick en ökad lust till lÀsning. VÄrt utvecklingsarbete genomfördes pÄ en grundskola i Är 5-9. Arbetet gick ut pÄ att eleverna skulle fÄ presentera sina lÀsta böcker för varandra pÄ andra sÀtt Àn genom att skriva en recension. UtifrÄn elevernas intressen valde vi böcker som synliggjordes genom ett ?hembibliotek? i varje klassrum.

I min studie har jag följt Ätta elever med svenska som andrasprÄk genom förskoleklassen och Ärskurs ett. Syftet medstudien har varit att söka förstÄelse för varför elever lyckas sÄ olika med sin lÀs- och skrivinlÀrning trots att de fÄrsamma undervisning. Min hypotes har varit att de elever som fÄr svÄrigheter med att lÀra sig lÀsa och skriva inte Àrdelaktiga i skolans sprÄkliga gemenskap.För att söka stöd för mitt antagande har jag observerat eleverna under den pedagogiska samlingen i förskoleklassen.DÄ observationsstudien var avslutad tog jag del av resultaten pÄ de test som skolan genomförde under tiden iförskoleklassen och Ärskurs ett. Jag har ocksÄ intervjuat elevernas förÀldrar och lÀraren i förskoleklassen.Inledningsvis har jag gjort en teoretisk genomlysning av följande omrÄden: SprÄklig gemenskap, socialisering tillskriftsprÄksanvÀndning, flersprÄkighet och andrasprÄksinlÀrning, svenska som andrasprÄk,modersmÄlsundervisning samt förskoleklassen.Jag fann att det Àr nödvÀndigt att anvÀnda flera metoder för att upptÀcka de elever som riskerar att fÄ svÄrighetermed sin lÀs- och skrivinlÀrning. Under observationerna framgick det tydligt hur elever som inte Àr fonologisktmedvetna förhÄller sig till den pedagogiska samlingen.

Syftet med studien Àr att undersöka olika pedagogiska inriktningars arbete med momentet geometri, för att fÄ en inblick i vilket arbetsÀtt de har med former, rumsuppfattning och mÀtning som hÀr representerar begreppet geometri.Studien beskriver de olika inriktningarnas kunskapssyn och arbetssÀtt som framkommit genom intervjuer av pedagoger inom Reggio Emilia, Montessori och I Ur och Skur.Alla de pedagogiska inriktningarna arbetade med geometri pÄ skilda sÀtt utifrÄn sin inriktning, alla fick med de delar som hÀr representerar geometri men kunskaperna hos pedagogerna kring geometri pÄ djupet var skiftande och det handlar ofta mer om hur insatt pedagogen Àr i sÄvÀl Àmnet som arbetssÀttet..

Följande studie handlar om leksaksutbudet pÄ tvÄ förskolor i SmÄland. Leksaksutbudet harkartlagts och pedagogernas argument kring sina val av leksaker, har undersökts. I min studiehar jag valt en kvalitativ forskningsansats dÀr jag har observerat leksaksutbudet samtintervjuat pedagogerna pÄ förskolorna. Tidigare forskning ger en överblick pÄ hurleksaksutbudet sÄg ut för ca 20 Är sedan och beskriver vikten av att förskolepersonal gör ettaktivt val dÄ leksaker köps in. Det finns olika syn pÄ vilka leksaker som lÀmpar sig bÀttre Ànandra.

Metoder för systemutveckling bestĂ„r av ett antal faser dĂ€r verksamhetsanalysen ingĂ„r innan sjĂ€lva utvecklingen pĂ„börjas. Systemutveckling Ă€r en form av verksamhetsutveckling eftersom utveckling av informationssystem förbĂ€ttrar verksamheten.Detta arbete beskriver metoder för tvĂ„ omrĂ„den, systemutveckling och verksamhetsutveckling. I min bakgrund definierar jag olika begrepp som jag anser vara centrala och viktiga för dessa omrĂ„den. Jag gör sedan en beskrivning av tre metoder för systemutveckling, en metod för verksamhetsanalys och tvĂ„ metoder för verksamhetsutveckling med avseende pĂ„ aspekter som beskrivs i verksamhetsanalysen.I mitt arbete finns en huvudfrĂ„gestĂ€llning, Är det möjligt att anvĂ€nda systemutvecklingsmetoder och frĂ€mst verksamhetsanalysen i andra avseenden Ă€n vid systemutveckling? och Ă€ven ett antal övriga frĂ„gestĂ€llningar.För att kunna besvara frĂ„gestĂ€llningarna har jag genomfört litteraturstudier.

Abstract Examensarbetet handlar om lÀrares tankar kring koncentrationssvÄrigheter och om miljön eleverna vistades i har nÄgon betydelse för elevernas koncentrationsförmÄga. Vi ville Àven se om lÀrarna ansÄg att det hade nÄgon betydelse för eleverna med koncentrationssvÄrigheter, var de befann sig, om koncentrationssvÄrigheter visade sig mer eller mindre eller inte alls. Följande huvudfrÄgor anvÀndes för att försöka ta reda pÄ lÀrarnas syn kring Àmnet. Vilka likheter och skillnader finns det i olika lÀrarkategoriers beskrivningar av koncentrationssvÄrigheter? Har den fysiska och pedagogiska miljön enligt lÀrarna betydelse för hur koncentrationssvÄrigheter kan yttra sig? Vilka Àr lÀrarnas uppfattningar om pÄ vilka olika sÀtt den fysiska och pedagogiska miljön gynnar respektive försvÄrar koncentration? Den metod vi anvÀnt oss av Àr kvalitativ intervju dÀr vi intervjuat lÀrare som har olika lÀrarkategorier och jobbar pÄ samma skola.

Syftet med detta arbete Àr att genom kvalitativa intervjuer fÄ kunskap om hur lÀrare ser pÄ och arbetar med elevernas sjÀlvförtroende. Jag beskriver hur lÀrare ser pÄ sjÀlvförtroende och vilka faktorer som de anser pÄverka sjÀlvförtroendet. Jag har Àven undersökt vilka pedagogiska strategier lÀrare anvÀnder för att stÀrka elevernas sjÀlvförtroende. I arbetet har jag avgrÀnsat mig genom att bara studera lÀrare som undervisar i Är 7 till 9.Resultatet visar bland annat att informanterna tyckte att begreppet sjÀlvförtroende Àr ett vÀldigt vitt begrepp och nÄgot som kan ha stor pÄverkan pÄ individen. I intervjuerna framkom det Àven att de faktorer som lÀrarna anser pÄverkar sjÀlvförtroendet Àr av olika kategorier sÄ som; TrygghetskÀnslan hos individen, Individens mÄluppfyllelse, Relationer och bekrÀftelser frÄn omgivningen, Ansvar och delaktighet samt SamhÀllets alla krav.