Bakgrund Ordet ?yoga? betyder f?rena och grundas p? att f?rena kropp, sinne och sj?l f?r att skapa en balans. Det finns olika varianter av yoga och en av dessa ?r Medicinsk yoga. De ?r sammanfl?tade genom att huvudfokuset ligger p? att f? en s? naturlig andning som m?jligt.

Fem kvalitativa intervjuer gjordes med syfte att undersöka huruvida olika typer avmetoder att tÀnka anvÀnds dÄ en person transponerar en notbild, och i sÄ fall hur dessametoder kunde beskrivas. Intervjupersonerna spelar brassinstrument pÄ högamatörnivÄ och i nÄgra fall professionell nivÄ. UtifrÄn resultatet kunde fyrahuvudsakliga metoder urskiljas: 1. Notflyttning ? dÄ man tÀnker sig en annan skrivennot och kan lÀsa av den.

Denna uppsats handlar om formella metoder i samband med systemutveckling. Formella metoder anvÀnds frÀmst vid utveckling av kritiska system, men de kan Àven tillÀmpas i vanlig systemutveckling. Ny teknik utvecklas stÀndigt och system blir alltmer komplexa och detta medför i sin tur högre krav pÄ systemutvecklaren. MÄnga systemutvecklingsprojekt misslyckas och en bidragande orsak har varit bristfÀllig analys och framtagande av kravspecifikationer. Att tillÀmpa formella metoder i systemutveckling medför mÄnga fördelar.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka det pedagogiska samspelet mellanlÀrare och elever som grund för lÀrande i skolans praktik specifikt avseende lÀraressyn- och förhÄllningssÀtt. Den övergripande problemfrÄgan var hur de intersubjektivavillkoren för elevers utveckling och lÀrande kunde se ut i den institutionaliseradeutbildningen. Avsikten var Àven att söka ringa in vad som kan kÀnneteckna lÀrares synochförhÄllningssÀtt i den optimala lÀrandesituationen. Följande frÄgor fokuserades:Hur kan begreppet ?kvalitativt samspel? ringas in som villkor för den optimalalÀrandesituationen? Vad karakteriserar de i studien deltagande lÀrarnas syn- ochförhÄllningssÀtt gentemot elever i det pedagogiska samspelet? I vilken mÄn motsvararlÀrarnas förhÄllningssÀtt ett kvalitativt samspel och hur ter sig dÀrför de intersubjektivavillkoren för elevers utveckling och lÀrande? Inledningsvis sammanstÀlldes underbegreppet ?kvalitativt samspel? nÄgra av de kriterier för lÀrares syn- ochförhÄllningssÀtt som den pedagogiska forskningen lyft fram som betydelsefulla.Grundstommen utgjordes hÀr av von Wrights pedagogiska rekonstruktion av Meadsteori om mÀnniskors intersubjektivitet.

Studien innehar ett pedagogiskt intresse av att bemöta mÀnniskor med olika kulturell bakgrund. Syftet Àr att belysa yrkesverksammas erfarenheter av olika typer riskfaktorer till ungdomskriminalitet ur ett mÄngkulturellt perspektiv. Tidigare forskning belyser samhÀllsstrukturer och samhÀllsförankring som vitala begrepp kring riskfaktorer för utvecklande av ungdomskriminalitet. Studien anvÀnder en kvalitativ metod med hermeneutisk inriktning. Resultatet visar att det finns skillnader i riskfaktorer till utvecklande av kriminalitet beroende pÄ kulturell bakgrund och att orsakerna till dessa skillnader finns mellan individnivÄ och högsta samhÀllsnivÄ.

Denna undersökning handlar om sex förskolepedagogers syn pÄ den pedagogiska miljön i en Reggio Emilia inspirerad förskola. PÄ Reggio Emilia inspirerade förskolor benÀmner man den pedagogiska miljön som den tredje pedagogen. Resultatet jag fÄtt fram efter att jag gjort min studie visar att pedagogerna anser att den pedagogiska inomhusmiljön Àr mycket viktig nÀr det kommer till barns lÀrande och meningskapande. Pedagogerna anser att miljön ska anpassas efter barnet. Den ska locka till lek, nyfikenhet och lÀrande.

Syftet med denna uppsats Àr att belysa rummets vikt i en skapande kultur, samt belysa pedagogens tankesÀtt kring uppbyggnaden av det skapande rummet. Detta har skett pÄ tvÄ olika förskolor med olika pedagogiska inriktningar. Vi har anvÀnt oss av tre materialinsamlingsmetoder; observation, fotografering och halvstrukturerade intervjuer. Vi har intervjuat sex olika pedagoger pÄ tvÄ förskolor. Studien har utgÄtt utefter följande frÄgestÀllningar: Hur arbetar pedagogen i det fysiska rummet för att frÀmja en skapande kultur? Hur inspirerar rummet barnen till kreativitet, nyfikenhet och meningsfylld lek? Kulturen, pedagogen och rummet Àr de tre omrÄden som vi har utgÄtt frÄn och anser pÄverkar den skapande kulturen.

Vi upplever att hÀlsa Àr nÄgot som samhÀllet anammar mycket just nu och det ges ut mer kokböcker Àn nÄgonsin. Du ska Àta rÀtt, röra dig rÀtt och gÀrna genom nÄgon speciell metod. VÄr tanke gÄr dÄ till skolorna och vad eleverna fÄr för mat serverad dÀr. Vi har gjort kvalitativa intervjuer med matmor i tvÄ olika skolor och fem pedagoger frÄn fyra olika skolor för att fÄ fram vilka riktlinjer som finns och hur en lunch i matsalen fungerar. Vi har Àven observerat matsalssituationer i samma skolor som vi intervjuat matmor i, för att fÄ en bredare förstÄelse för vad som sker under en skollunch.

Syftet med arbetet var att ta reda pÄ hur pedagogisk dokumentation anvÀnds i tre olika arbetslag inom förskolan och hur denna bidrar till att synliggöra barns lÀrande. I undersökningen deltog tre arbetslag i en kommun i Norrbotten. Vi har anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer med pedagogerna samt observation för att fÄ veta deras tankar kring den pedagogiska dokumentationen och hur de anvÀnder sig av den i verksamheten. Vi har dÀrmed gjort en fördjupning i den pedagogiska dokumentationen, lÀrande, dialog och barnsyn. Resultatet av vÄra intervjuer har visat att pedagoger ser pÄ pedagogisk dokumentation pÄ olika sÀtt och att pedagogisk dokumentation Àr en stÀndigt pÄgÄende process som har blivit en viktig del av verksamheten i mÄnga förskolor..

I denna kvalitativa studie undersöks hur en grupp skolbarn tolkar begreppet cool som personbeskrivande uttryck, samt huruvida detta förhÄllande fÄr konsekvenser för den pedagogiska situationen. För att Ästadkomma detta har jag genomfört en enkÀtundersökning och en gruppintervju, varefter jag analyserat resultaten i förhÄllande till tidigare genus- och maskulinitetsforskning. Min studie visar att begreppet har flera kontrasterande betydelser och pÄ mÄnga sÀtt Àr nÀra förbundet med manliga könsnormer ? sÄvÀl nÀr det beskriver pojkar som flickor. Vidare verkar det finnas anledning att tro att elevers förhÄllningsÀtt till cool har vissa konsekvenser för den pedagogiska situationen..

Utförandet av komplementÀra och alternativa metoder styrs av svensk lagstiftning. En viss överlappning mellan komplementÀra och alternativa metoder och den etablerade sjukvÄrd finns. NÄgon entydig och helt vedertagen definition pÄ begreppet komplementÀr och alternativ medicin eller metod finns inte. Det finns en begrÀnsad mÀngd forskning om intensivvÄrdssjuksköterskors uppfattning om komplementÀra och alternativa metoder inom intensivvÄrd. Syftet med den hÀr pilotstudien var att kartlÀgga intensivvÄrdssjuksköterskors uppfattningar om komplementÀra och alternativa metoder inom intensivvÄrd.Den metod som anvÀndes var en kvantitativ metod.

Undersökningen behandlar den pedagogiska verksamheten i musikklasser i grundskolan med inriktning körsÄng utifrÄn tre centrala begrepp: musikklassverksamheten, musikalisk kunskap och musikalitet. Syftet Àr att undersöka hur lÀrare verksamma i musikklasser tÀnker kring dessa omrÄden samt att reflektera över hur olika synsÀtt kan ta sig uttryck i undervisningen. Den musikpedagogiska verksamheten Àr mÄngfacetterad och komplex, liksom det musikaliska kunskapomrÄdet och musikalitetsbegreppet. En mÀngd faktorer pÄverkar hur undervisningen utformas, frÄn yttre ramfaktorer till den enskilda pedagogens synsÀtt och vÀrderingar. Vare sig vÀrderingarna Àr medvetna eller omedvetna spelar de en viktig roll i formandet av den pedagogiska identiteten.

Syftet med detta examensarbete var att genom lekfulla, pedagogiska metoder, försöka göra den skönlitterÀra lÀsningen mer lustfylld, och se om eleverna genom detta arbetssÀtt fick en ökad lust till lÀsning. VÄrt utvecklingsarbete genomfördes pÄ en grundskola i Är 5-9. Arbetet gick ut pÄ att eleverna skulle fÄ presentera sina lÀsta böcker för varandra pÄ andra sÀtt Àn genom att skriva en recension. UtifrÄn elevernas intressen valde vi böcker som synliggjordes genom ett ?hembibliotek? i varje klassrum.

I min studie har jag följt Ätta elever med svenska som andrasprÄk genom förskoleklassen och Ärskurs ett. Syftet medstudien har varit att söka förstÄelse för varför elever lyckas sÄ olika med sin lÀs- och skrivinlÀrning trots att de fÄrsamma undervisning. Min hypotes har varit att de elever som fÄr svÄrigheter med att lÀra sig lÀsa och skriva inte Àrdelaktiga i skolans sprÄkliga gemenskap.För att söka stöd för mitt antagande har jag observerat eleverna under den pedagogiska samlingen i förskoleklassen.DÄ observationsstudien var avslutad tog jag del av resultaten pÄ de test som skolan genomförde under tiden iförskoleklassen och Ärskurs ett. Jag har ocksÄ intervjuat elevernas förÀldrar och lÀraren i förskoleklassen.Inledningsvis har jag gjort en teoretisk genomlysning av följande omrÄden: SprÄklig gemenskap, socialisering tillskriftsprÄksanvÀndning, flersprÄkighet och andrasprÄksinlÀrning, svenska som andrasprÄk,modersmÄlsundervisning samt förskoleklassen.Jag fann att det Àr nödvÀndigt att anvÀnda flera metoder för att upptÀcka de elever som riskerar att fÄ svÄrighetermed sin lÀs- och skrivinlÀrning. Under observationerna framgick det tydligt hur elever som inte Àr fonologisktmedvetna förhÄller sig till den pedagogiska samlingen.

Syftet med studien Àr att undersöka olika pedagogiska inriktningars arbete med momentet geometri, för att fÄ en inblick i vilket arbetsÀtt de har med former, rumsuppfattning och mÀtning som hÀr representerar begreppet geometri.Studien beskriver de olika inriktningarnas kunskapssyn och arbetssÀtt som framkommit genom intervjuer av pedagoger inom Reggio Emilia, Montessori och I Ur och Skur.Alla de pedagogiska inriktningarna arbetade med geometri pÄ skilda sÀtt utifrÄn sin inriktning, alla fick med de delar som hÀr representerar geometri men kunskaperna hos pedagogerna kring geometri pÄ djupet var skiftande och det handlar ofta mer om hur insatt pedagogen Àr i sÄvÀl Àmnet som arbetssÀttet..