VÄrt arbete syftar till att undersöka om och pÄ vilket sÀtt pedagoger anpassar sin undervisning och sitt arbetssÀtt till det mÄngkulturella klassrummet i tvÄ förskoleklasser. I forskningsbakgrunden behandlar vi litteratur kring bland annat kulturell mÄngfald, betydelsen av vad pedagogen har för förhÄllande till elevers kulturella bakgrund, elevers sprÄkutveckling och pedagogiska arbetssÀtt för ett mÄngkulturellt klassrum. I vÄr studie har vi anvÀnt oss av deltagande observation samt arrangerad forskningsintervju av tvÄ förskolelÀrare som undervisar i mÄngkulturella klassrum. Resultatet av vÄr studie har visat att den ena pedagogen delvis anpassade sin undervisning för det mÄngkulturella klassrummet men att ingen av dem anvÀnde det som resurs..

I den aktuella studien Àr syftet att undersöka hur pedagoger interagerar med elever under skolmÄltiden samt att undersöka ljudnivÄn under lunchtid. Studien ska Àven ge en bild över  pedagogers instÀllning till den pedagogiska lunchen. Materialet som ligger till grund för studiens empiri Àr observationer i fyra olika skolmatsalar samt 35 enkÀter besvarade av pedagoger i Ärskurserna sex till nio. För att analysera interaktioner mellan pedagoger och elever har Yrjö Engeströms utvecklade modell av verksamhetsteorin anvÀnts. Teorin Àr utvecklad frÄn Vygotskijs aktivitetsteori och innefattar mÄnga ramfaktorer pedagogen förhÄller sig till under den pedagogiska lunchen.

Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka om tidigare forskning tillsammans med rÄdande utvecklingspsykologiska teorier stödjer vissa typer av lÀroprocesser, samt hur dessa stÀller sig till Lgr11. Genom undersökningen ÄskÄdliggörs olika typer av argument som talar för att i Àmnet svenska lÄta det pedagogiska upplÀgget bygga pÄ teori sÄvÀl som praktik. Genom att i verksamheten implementera praktiska moment tillsammans med teoretiska skulle skolan kunna bli Àn mer nyanserad, vilket skulle gynna fler elever i skolans verksamhet. .

De svenska elevernas matematikresultat blir sÀmre Är efter Är, samtidigt som det enskilda arbetet blir mer och mer dominerande i undervisningen.I detta arbete presenteras Ätta metoder som kan anvÀndas och som dessutom utvecklar olika matematiska kompetenser. Dessa metoder Àr bland andra grupparbeten, frontalundervisning, problemlösning och undervisning utomhus.För att nÄ sÄ mÄnga elever som möjligt visar detta arbete hur viktigt det Àr att lÀraren varierar undervisningen och blandar de olika metoderna för att eleverna ska lyckas med matematiken..

Metoder för analys av en brÀnslebÀdd i en biobrÀnsleeldad rosterugn har utvecklats och utvÀrderats för att bedöma dess anvÀndbarhet. Dessa metoder omfattar framtagning av brÀnslebÀddens utbredning, temperaturprofil och tryckfall genom bÀdden med hjÀlp av rostfria rör, termoelement, tryckmÀtare samt en laborationsuppstÀllning. Metoderna producerade alla anvÀndbara resultat som gav snabb indikation pÄ aktuella förhÄllanden..

Denna uppsats handlar om blyga barn i förskolans verksamhet. Syftet med uppsatsen Ă€r att ta reda pĂ„ hur det blyga barnet tar sig fram i den pedagogiska miljön i förskolans verksamhet, samt hur det blyga barnet bemöts i den pedagogiska miljön. Undersökningen har genomförts pĂ„ sex olika förskolor. Åtta olika pedagoger har intervjuats med en kvalitativ intervjuform kring deras erfarenhet och syn pĂ„ blyga barn i sin verksamhet. Resultatet visar att de blyga barnen klarar av de situationer som de kĂ€nner sig trygga i.

Denna studie unders?ker hur l?rare i fritidshem och specialpedagoger beskriver deras samverkan och hur samverkan synligg?rs i fritidshemmets verksamhet - den icke obligatoriska delen av skolan, samt hur den kan fr?mja st?d f?r elever. Genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med fem l?rare i fritidshem och fem specialpedagoger identifierades b?de m?jligheter och utmaningar i det gemensamma arbetet. Resultaten visar att systematisk samverkan, baserad p? tydliga organisatoriska strukturer och gemensamma v?rden, kan skapa en mer inkluderande och st?djande l?rmilj? f?r eleverna som deltar i fritidshemmets verksamhet. Det framkommer ?ven att samverkan kan ske behovsstyrt n?r tid f?r samverkan mellan professionerna inte organiseras.

Detta arbetet syftar till att synligöra pedagogers syn pÄ förskolans inomhusmiljö och hur de ser pÄ förÀndringsarbetet av den pedagogiska miljön i relation till barns utveckling och lÀrande. Arbetet syftar Àven till att ta reda pÄ vilka begrÀnsningar pedagogerna i förskolan upplever att de kan möta. De frÄgestÀllningar som arbetet utgÄr frÄn Àr: Vilken syn pÄ förskolans miljö ger pedagoger uttryck för? PÄ vilka sÀtt ger pedagoger uttryck för att den pedagogiska miljön kan bidra till barns kunskapsutveckling? samt Vilka faktorer pÄverkar utformandet av förskolans miljö? Som metod för att ta reda pÄ detta anvÀndes enkÀtundersökning dÀr 45 enkÀter delades ut pÄ förskolor i tre olika kommuner. Dessa besvarades av 42 pedagoger pÄ olika avdelningar, vilket endast gav ett bortfall pÄ tre pedagoger.

Hypotermi under anestesi Àr för anestesisjuksköterskor ett vÀlbekant problem som kan ge komplikationer och obehag för patienten. Aktiva omvÄrdnadsÄtgÀrder krÀvs för att förebygga hypotermin. VarmluftstÀcke Àr idag den vanligaste metoden för att vÀrma peroperativt, men Àr i vissa situationer otillrÀcklig för att förebygga hypotermi. Syftet med föreliggande studie var att granska den vetenskapliga litteraturen avseende alternativa metoder för att förebygga peroperativ hypotermi hos vuxna patienter kontra varmluftstÀcke. Studien har genomförts som en litteraturstudie med tio kvantitativa artiklar.

Syftet med vÄrt arbete var att ta reda pÄ vilka alternativa verktyg och metoder pedagoger anvÀnder i sin undervisning med elever i dyslektiska svÄrigheter samt vad det Àr som kan styra pedagogens val av alternativa verktyg och metoder. Vi valde att göra en kvalitativ studie, dÀr vi har intervjuat sju pedagoger. VÄrt resultat av intervjuerna har visat att de mest förekommande alternativa verktygen Àr datorn, scanner, talande tangentbord, talsyntes, avkodningsövningar, Lexia och minneslekar. De metoder som Àr mest förekommande i undervisning med elever i dyslektiska svÄrigheter Àr Rydaholmsmetoden och att arbeta med elevens sjÀlvbild. VÄra intervjuer har Àven visat att det Àr pedagogens kompetens och intresse, specialpedagogens/speciallÀrarens val av alternativa verktyg och metoder samt skolans resurser som styr valet av de alternativa verktyg och metoder som anvÀnds i undervisningen..

Webbaserade informationssystem blir allt vanligare och komplexiteten pÄ system ökar. Tidigare har utvecklingen varit driven av tekniker och verktyg med avsaknad av metodstöd. Det finns metoder tillgÀngliga vilka specifikt Àr framtagna för utvecklingsmiljön, men anvÀndningen av dessa verkar vara lÄg. Arbetet syftar till att undersöka i vilken utstrÀckning som metoder för webbaserade informationssystem anvÀnds och varför de inte anvÀnds i högre grad. För att svara pÄ denna frÄgestÀllning har en enkÀtundersökning genomförts mot systemutvecklare som arbetar med webbaserade informationssystem.

Idag finns det inom forskningen metoder för fysisk belastning som Àr validerade och reliabilitetstestade. Forskningsresurser har bland annat lagts ner för att verifiera vilka metoder som Àr validerade. Dock finns det idag lite forskning om företagshÀlsovÄrden, vilket gör att det Àr osÀkert vilka metoder som anvÀnds för att mÀta fysisk belastning. DÀrför Àr det intressant att undersöka vilka metoder som anvÀnds idag och hur pass anvÀndarvÀnliga dessa Àr. I Sverige finns idag en klyfta mellan företagshÀlsovÄrden och forskning, samtidigt finns inga nationella riktlinjer för vilka metoder som ska anvÀndas vilket medför att en uppsjö olika metoder anvÀnds.

Fem kvalitativa intervjuer gjordes med syfte att undersöka huruvida olika typer avmetoder att tÀnka anvÀnds dÄ en person transponerar en notbild, och i sÄ fall hur dessametoder kunde beskrivas. Intervjupersonerna spelar brassinstrument pÄ högamatörnivÄ och i nÄgra fall professionell nivÄ. UtifrÄn resultatet kunde fyrahuvudsakliga metoder urskiljas: 1. Notflyttning ? dÄ man tÀnker sig en annan skrivennot och kan lÀsa av den.

Denna uppsats handlar om formella metoder i samband med systemutveckling. Formella metoder anvÀnds frÀmst vid utveckling av kritiska system, men de kan Àven tillÀmpas i vanlig systemutveckling. Ny teknik utvecklas stÀndigt och system blir alltmer komplexa och detta medför i sin tur högre krav pÄ systemutvecklaren. MÄnga systemutvecklingsprojekt misslyckas och en bidragande orsak har varit bristfÀllig analys och framtagande av kravspecifikationer. Att tillÀmpa formella metoder i systemutveckling medför mÄnga fördelar.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka det pedagogiska samspelet mellanlÀrare och elever som grund för lÀrande i skolans praktik specifikt avseende lÀraressyn- och förhÄllningssÀtt. Den övergripande problemfrÄgan var hur de intersubjektivavillkoren för elevers utveckling och lÀrande kunde se ut i den institutionaliseradeutbildningen. Avsikten var Àven att söka ringa in vad som kan kÀnneteckna lÀrares synochförhÄllningssÀtt i den optimala lÀrandesituationen. Följande frÄgor fokuserades:Hur kan begreppet ?kvalitativt samspel? ringas in som villkor för den optimalalÀrandesituationen? Vad karakteriserar de i studien deltagande lÀrarnas syn- ochförhÄllningssÀtt gentemot elever i det pedagogiska samspelet? I vilken mÄn motsvararlÀrarnas förhÄllningssÀtt ett kvalitativt samspel och hur ter sig dÀrför de intersubjektivavillkoren för elevers utveckling och lÀrande? Inledningsvis sammanstÀlldes underbegreppet ?kvalitativt samspel? nÄgra av de kriterier för lÀrares syn- ochförhÄllningssÀtt som den pedagogiska forskningen lyft fram som betydelsefulla.Grundstommen utgjordes hÀr av von Wrights pedagogiska rekonstruktion av Meadsteori om mÀnniskors intersubjektivitet.