Förslag till ombyggnad av Hushållsporslinsfabriken i Gustavsberg till ett kulturhus. I arbetet ligger tonvikten på ett "Allt-är-möjligt-hus", en upplevelsebaserad och pedagogisk verksamhet som bygger på Cirkus Cirkörs koncept..

BakgrundI bakgrunden presenteras tidigare studier och forskning om barns lärande och om hur bland annat miljö, material och vägledning kan främja utveckling hos barn. Att förskolans verksamhet utformas utefter barns perspektiv spelar en stor roll i att skapa de bästa förutsättningarna för barns lek och lärande.SyfteSyftet med studien är att undersöka ifall ett utvecklingsarbete kan stimulera barns språkliga utveckling.MetodMetoden som har valts är en kvalitativ studie av utvecklingsarbetet med etnografiska inslag. Det har genomförts observationer innan och efter utveckling av barnens lekrumsmiljö för att se förändringar i barns språk och lek. Informella intervjuer av pedagoger på fältet har använts som underlag för resultat och reflektion. Både observationer och intervjuer har antecknats i loggbok för bearbetning och analys av data.

Syftet med denna studie är att undersöka förskollärares erfarenheter av och tankar om implementeringen av barns inflytande i förskolan. För att på bästa sätt kunna besvara studiens syfte har semistrukturerade intervjuer använts som metod. Fem förskollärare intervjuades enskilt av mig och en intervjuguide användes under intervjun. Resultatet visar att barns inflytande är något som förskollärarna arbetar med i förskoleverksamheten men att barns inflytande tar sig uttryck i förskolan på olika sätt. Det finns både likheter och olikheter i hur de ser på barns inflytande.

SAMMANFATTNINGPia Carlsson & Carina Lindström"- Hoppsan, här fick jag en timme, vad ska jag göra då?"En undersökning om hur förskollärare tar tillvara tiden med och utan barn."- Oops, here I was given an hour, what should I do?"A study of how teachers in pre-school are taking advantage of the time with and without children.Antal sidor: 39Vi har båda varit verksamma inom barnomsorgen sedan cirka tjugo år och i vår profession samt på våra praktikplatser under utbildningen har vi ofta hört andra pedagoger uttrycka en tveksam-het, inför hur tiden ska räcka till. Tid anses vara en bristvara, arbetsuppgifterna något som stän-digt ökar och vi tycker oss ana en viss oro bland förskollärare för att kvaliteten för barnen ska bli lidande. De uttrycker även oro för uppdragets allt mer administrativa inslag, där "kring"-uppgifter, som inte upplevs som relevanta för arbetet med barnen, betraktas som "tidstjuvar". Därför ville vi undersöka hur förskollärare förhåller sig till tid och deras syn på syftet med pla-neringstid och kvalitetsarbete.

Syftet med studien är att undersöka hur flickor och pojkar framträder i förskolans pedagogiska dokumentation samt hur dessa könspositioner kan framträda på andra sätt när bilderna samläses med posthumanistiska teorier och begrepp. Diskursiva och diffraktiva analyser har genomförts på några förskolors pedagogiska dokumentationer utifrån frågeställningar om vilka diskurser om kön som materialiseras i bildmaterialet samt hur posthumanistiska begrepp kan bidra till en annan förståelse för barnens könspositionering.I linje med tidigare forskning på området visar studien att aktivitet och lärande ges en mer framträdande roll i den pedagogiska dokumentationen än omsorg och lek. Posthumanistiska teoribildningar möjliggör dock läsningar där fokus skiftar från flickors och pojkars olika sätt att positionera sig/positioneras som exempelvis maskulint aktiva eller feminint omsorgsfulla till att handla om de intra-aktioner som uppstår mellan barn, material och diskurser. Sådana läsningar öppnar för tillblivelser där individer omfattar både manliga och kvinnliga positioner, där kön följaktligen blir ointressant som kategoriseringsprincip..

The present study examines a new production line of glue-laminated wood (glulam). The glulam is produced from non-planed boards of spruce, which also is convex, that is pressed together with high pressure during the gluing. According to a economic calculation, the material has a economical potential mainly on account of the absent planning. The study mainly found out that the shear strength of the material tolerated the demanded values in standard SS-EN 386, but the delaminating values did not. Since there are more areas to be studied around the material, the prospect to achieve the right delamination values is seen as positive..

Olika forskningsprojekt och studier visar att matematikresultaten i skolan har försämrats och att grundskoleeleverna tappar intresse för ämnet matematik. Det nya styrdokumentet, lpfö 98 reviderad 2010, betonar vikten av matematik och språk i förskolan. I vår studie har vi undersökt hur förskolebarnens matematiska kunskapsnivå påverkas av pedagogernas arbetssätt i förskolan. Vi har vidare tagit reda på hur essentiella elevers baskunskaper i matematik är, när de börjar förskoleklassen i skolan. För att komma fram till ett resultat har vi valt den kvalitativa metoden och har observerat förskolebarn i 4-5års åldern i två förskolor med två olika lokala pedagogiska planeringar i två kommuner.

Det är svårt att nå framgång med innovationer och nya produkter och skogssektorn som traditionellt är svag när det gäller produktutveckling är inget undantag. Syftet med detta arbete är att ta reda på vad som krävs för att ta ett nytt skogsbaserat material från laboratorium till att bli en framgångsrik produkt på marknaden. För att besvara den frågan har intervjuer genomförts med experter inom aktuella branscher (förpackning, inredning, fordon) samt med experter på material och materialintroduktion. Studien visar att skogsindustrin behöver tillföra ytterligare kompetenser och/eller samarbetspartners för att lyckas med nya material. Viktigast är att marknadskompetensen utökas med personer eller företag som kan den typ av affär som de nya materialen ger upphov till. Detta eftersom kommersialisering av dessa material kommer att innebära något annat än att sälja de volymsprodukter man är duktig på inom skogsindustrin. För att nya material ska vara konkurrenskraftiga måste de med stor säkerhet vara billigare än alternativen, eller möjligtvis skapa en större nytta. Ingen i studien var intresserad att betala mer för materialet bara för att det hade skogursprung.

The purpose of this study was to describe how journalists do research for their articles and whether there is a need to create a knowledge bank of the material that journalists use for writing these articles. I also looked at how knowledge management could be used at a daily newspaper to add value to the information used by the journalists. The thesis is based on four interviews with journalists, a literature review and a practical project. I helped a journalist with his information seeking and later tried to organize the material. This project gave me an understanding of how varying the material that journalists use is and how difficult it would be to try to organize it in order to create an organizational knowledge resource of the material.

The subject for this essay considers the trade with amber and how it was organized in Scandinavia during the early Nordic Bronze age. There is very little written about this subject. One of the few scholars that have done this is the archeologist Timothy Earle. He has done this generally from a material that comes from the world of the living, mostly settlements. I will compare his view with a grave material that are based on Aner & Kersten Die Ältere Bronzezeit (2001, band 11).

Syftet med denna studie är att undersöka hur en förskolas verksamhet påverkas av lokalernas utformning. Framför allt hur lokalerna påverkar den planerade verksamheten, de dagliga rutinerna och den fria leken. Avdelningen som har undersökts är liten och har inte toalett och kapprum inne på avdelningen, och frågan är vilken betydelse det har. Studien har genomförts på en småbarnsavdelning med hjälp av observationer av var arbetslaget och barnen befinner sig under dagen, hur verksamheten genomförs och hur barnen leker. Intervjuer med arbetslaget har kompletterat insamlingen.

Syftet med vår studie är att utifrån ett fenomenologiskt perspektiv bidra till förståelsen för hur kroppsligt samspel uttrycks, uppstår, fortskrider och avslutas i förskolebarns fria inomhuslek samt miljöns och materialets betydelse för detta. För att kunna besvara våra frågeställningar i studien har vi genomfört videoobservationer och fältanteckningar vid två förskolor. Resultatet visar att kroppsligt samspel uttrycks, uppstår, fortskrider och avslutas på många olika sätt. Miljön och materialet har stor betydelse för det kroppsliga samspelet. Vi menar att miljöns utformning och utbudet av material vid sekvenserna har möjliggjort för barnen att mötas i olika lekar.

Uppsatsen är dels en skriftlig dokumentation av en konstnärlig process i sökande av design genom begreppen fast och följsamt samt gestaltandet, dokumenterat genom fotografi, av ett experimenterande av kontrasterande material. .

Huvudsyfte med vår rapport var att ta reda på hur lärare ser och använder sig av grupparbete som en pedagogisk metod. Vi vill också undersöka hur de ser på kunskap och hur de tror eleverna lär sig, och om det finns en koppling mellan deras kunskapssyn och hur de använder sig av grupparbete.I vår studie har vi använt oss av kvalitativa djupintervjuer, där vi har intervjuat tre högstadielärare om vad de har för syn på grupparbete och hur de använder sig av grupparbete.Vårt resultat visar att lärarna hade både en positiv och en negativ syn på grupparbete. Lärarnas positiva syn bottnade sig i de egenskaperna om att kunna utrycka och ta emot åsikter från andra. Denna lärdom ger eleverna erfarenheter till hur deras framtida yrkesliv kan bli enligt lärarna. Någon poängterade att det är positivt att elever som är lite svagare kan med hjälp av grupparbete öppna sig och lättare ta till sig kunskap.

Examensarbetets syfte är att undersöka hur pedagogisk dokumentation används av sju pedagoger på Reggio Emilia-inspirerade förskolor, samt vilket förhållande de har till detta verktyg. Undersökningen utgår från följande frågeställningar: Vad ser pedagogerna för syfte med den pedagogiska dokumentationen? Hur strukturerar pedagogerna dokumentationsarbetet? Hur väljer pedagogerna ut vad som skall dokumenteras? Hur använder sig pedagogerna av reflektion och återkoppling? Den metod som har använts för att besvara frågeställningarna är kvalitativa intervjuer. Svaren i dessa har sedan tolkats med hjälp av tidigare forskning på området och Vygotskijs teori om en utvecklingsfrämjande pedagogik. Resultatet påvisar att syftet med de pedagogiska dokumentationerna främst är att synliggöra barnens lärande.