Bakgrund:Hösten 2008 kom nya riktlinjer för skolan, vilket innebär att lärare ska författa lokala pedagogiska planeringar (LPP:er). De här planeringarna ska ligga till grund för de skriftliga omdömena, vilka är en del i processen för individuella utvecklingsplaner. Syftet med de lokala pedagogiska planeringarna är att tydliggöra kopplingarna mellan de nationella målen, undervisningens innehåll och bedömningen av elevens lärande. LPP:n, blir därför ett av många dokument, som ska göra eleverna delaktiga i sitt lärande, men som också har en styrande och kontrollerande aspekt på elevernas lärande. Syfte:Syftet med studien är att belysa skolan som en pedagogisk apparat, vilken styrs utifrån rådande diskurser i samhället.

Syftet med detta utvecklingsarbete är att utforma och utvärdera en lektionsserie för att se om det är möjligt att lära geometri med hjälp av konkret material och vardagsnära matematik, för elever i åldern 8-9-år. För att utforma och utvärdera utvecklingsarbetet har intervjuer använts som metod. I arbetet planerades och genomfördes fyra temadagar tillsammans med 13 elever där varje lektionstillfälle hade fokus på ett område inom geometri. Genomförandet visar att arbetet med konkret och vardagsnära matematik inte behöver vara invecklat utan är fullt av möjligheter. Intervjuerna visar också att det är lustfyllt för eleverna och de visar stort engagemang och intresse för uppgiften.

SammanfattningSyftet med uppsatsen har varit att söka reda på huruvida keramiklera används som material för undervisningen i formgivning i högstadie- och gymnasieskolan, varför eller varför inte materialet används samt att se på lärares inställningar till materialet. Metoden har varit en enkätundersökning bestående av frågor till högstadie- och gymnasielärare rörande olika aspekter vad gäller materialet keramiklera och lärarnas inställning till materialet. De svar enkätundersökningen gett visar på att keramiklera inte är vanligt förekommande i undervisningen för formgivning. Resultaten visar även att lärarna i brist på passande lokal, brännugn och tid väljer in andra material i sin undervisning som skulle kunna ersätta keramikleran..

Grunden för barns matematikkunskaper läggs redan i förskolan. Pedagogers inställning till ämnet, i detta fall matematik, har stor betydelse för inlärningen. Lärarutbildningen lade stor vikt på pedagogisk dokumentation som redskap för pedagogen och barnet att synliggöra lärande. Den här studiens syfte har varit att ta reda på vilken inställning pe-dagoger och barn i förskolan har till matematik. Syftet var även att studera hur barnens matematiska utveckling dokumenteras och hur pedagogerna arbetar med barnens mate-matikförståelse i förskolans verksamhet.

I detta examensarbete undersöks lärarens betydelse för elevens motivation. Syftet med föreliggandearbete är att undersöka vilka egenskaper eleverna på gymnasieskolan anser att en lärare bör ha för att deska uppleva motivation i skolan samt vilken pedagogik de anser har betydelse för motivationen. Metodensom använts är en kvalitativ studie med öppna intervjuer, genomförda med fyra elever i årskurs tre påyrkesprogram. Tidigare forskning och teoretiska utgångspunkter har använts och analyserats i arbetet.Läraren har en stor betydelse för eleverna och läraryrket är ett mångfasetterat yrke. Som lärare bör detskapas en god relation och låta eleven få en delaktighet samtidigt som lektioner ska bedrivas medentusiasm och vara av god pedagogisk kvalitet för en hel klass.

Syfte: Inom ramen för och med grund i det specialpedagogiska fältet, är syftet att ta reda på hur ungdomars upplevelser är av att ha genomfört en pedagogisk utredning inom Statens institutionsstyrelse. Teori: För att förstå vad ungdomarna menar, när de berättar om sina livsvärldar, har litteratur inom följande områden beskrivits: specialpedagogiska perspektiv, delaktighet, identitetsskapande och KASAM ? känsla för sammanhang samt historik om ungdomsanstaltens framväxt i samhället till dagens särskilda ungdomshem.Metod: Då livsvärldsstudier har fokus på att studera fenomen som handlar om människans upplevelser för att förstå människans vara i världen (Berndtsson, 2001), valdes en fenomenologisk livsvärldsansats.Det är genom att utgå från den konkret upplevda världen, som upplevts i relation till något subjekt, som människan kan beskriva sin upplevelse, och sin verklighet, och genom att människan lever i och erfar världen, kan hon berätta om sina upplevelser, enligt Berndtsson (2005). Vid analysen av intervjuerna har studiens utgångspunkt varit inspirerat av en hermeneutisk tolkning. Med hjälp av förförståelse i ett speciellt sammanhang, bildar språket en sorts gemenskap, och för att kunna komma bakom de uttalande i intervjuerna, blev valet att använda hermeneutisk tolkning till dem.Resultat: Studien visar, att det finns genuint goda ambitioner att på olika sätt göra ungdomarna delaktiga, trots det visar studiens resultat att deras upplevelse av delaktighet är mycket låg.

Castor, Lisa och Larsson, Helen (2011). Övergång mellan förskola och skola? Pedagoger berättar om arbetssätt, sekretess och riktlinjer. Malmö högskola: Lärarutbildning Detta examensarbete handlar om överlämning av barn från förskolan till skolan och hur pedagogerna arbetar för att skapa ett samarbete mellan de olika instanserna. Det handlar om hur pedagoger hanterar och tar hänsyn både till läroplaners krav och riktlinjer och lagen om sekretess.

Titel: Rektor ? skolans pedagogiska ledare. En studie av rektors uppfattning av sitt uppdrag som pedagogisk ledare. Det övergripande syftet är att försöka få en klarare bilda av hur ledarskapet ser ut idag och då utifrån rektors egen horisont. Problemet preciseras på följande sätt: Hur leder rektor skolan som pedagogisk ledare? Problemet består i att försöka tolka, analysera och förstå rektors uppfattning av sitt uppdrag som pedagogisk ledare. Fokus ligger på rektors uppfattning av sitt uppdrag som pedagogisk ledare. En inventering av statens krav och förväntningar på rektor görs; svaren söks i lagar, förordningar, regeringens skrivelser och statliga utredningar.

Hallstaviks papermill is an industry plant within Holmen Paper. Hallstavik is a mechanical mill and produce newspaper and journal paper. During year 2000, Hallstavik used approximate 1.200 m3f spruce, either as logs or chips from sawmills. Due to that the production is running continuously the mill also needs raw material at the same rate. At some periods the supply of raw material cannot keep up pace.

Tidigare studier har visat att det ofta finns bestämda mönster som inspirerar människor till förändring. Denna studie syftar till att beskriva hur vändpunkter kan te sig i en pedagogisk verksamhet. Genom att lyfta fram lärares och elevers erfarenheter av förändringar och vändpunkter, bidrar studien till en fördjupad förståelse av hur dessa förändringar och vändpunkter kan åstadkommas i en pedagogisk verksamhet.Studien har en kvalitativ ansats baserad på kvalitativa forskningsintervjuer med fem lärare och fyra elever. Intervjuerna har analyserats och utgör därefter inledningar till så kallade livsberättelser. Alla nio intervjuade har varit med om vändpunkter eller vändpunktsliknande förändringar, antingen hos sig själva eller andra. - Alla vill lyckas med sina liv! Och därför är det så viktigt för elever att bemötas med ett hopp om att detta är möjligt.

This MA thesis analyzes how the protagonists and the narrative structure relates to ?the Child? as a linguistic/cultural construction in Mare Kandre?s early authorship (1984-1991). A thematic of children portraits defines this period of Kandre?s writing, which consits of the following works: In a Different Country (1984), The Annunciation (1986), Bübin?s Kid (1987), The Burning Tree (1988) and Aliide, Aliide (1991).Linguistic components, such as the word ?child?, the name ?Kid? and a reconstruction of the concept of childhood, holds an actuate position in these narratives when they first appear in direct relation to the protagonists. This suggests how generally accepted categories and concepts consciously are at work in Kandre?s writings.

Denna rapport handlar om hur man jobbar med en matte painting, och utgår ifrån bristfälligt material som inte är skapat för ändamålet, och med detta material ändå skapar en matte painting efter ad`s (art director)önskemål..

Syftet med studien var att på en förskoleavdelning belysa den kommunikation och interaktion som sker mellan pedagoger och barn. Studien hade sin utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet där dom centrala delarna i studien var att observera den miljö och kommunikation som finns på avdelningen. Detta ledde till följande frågeställningar för studien: Hur arbetar pedagoger i förskolan med lärande utifrån ett sociokulturellt perspektiv, Hur ser kommunikationen och interaktionen ut mellan pedagogerna och barnen, Hur används den pedagogiska miljön i förskola ur ett sociokulturellt perspektiv? Med videoobservationer som genomförts på en förskoleavdelning med totalt 18 barn och 4 vuxna så har jag kunnat observera kommunikationen och interaktionen i den pedagogiska miljön på en djupare nivå. Det visade sig att tidigare forskning om barns kommunikation och samspel med vuxna var till stor hjälp för att belysa de resultat som innefattas i studien.

SammanfattningFöreliggande uppsats bygger på en intervjustudie av tre verksamma specialpedagogers enskilda berättelser av hur de i sin respektive yrkesutövning arbetar som kvalificerade samtalspartners i pedagogisk handledning.Vårt syfte med studien har varit att belysa vad uppdraget som kvalificerad samtalspartner kan innebära för specialpedagogen.Uppsatsen består av en litteraturstudie samt en kvalitativ undersökning, vars resultat vi relaterar till ett antal systemteoretiskt centrala begrepp för handledning. Genom litteraturstudien kan vi se att syftet med pedagogisk handledning är att i någon form utveckla yrkesmässig kompetens. Då begreppet handledning är närbesläktat med andra begrepp såsom konsultation och rådgivning blir det svårdefinierbart. För att kunna särskilja innebörden av de olika begreppen krävs att syftet med varje specifik handledningssituation tydliggörs. Helhet, relationer, här- och- nu- tänkande, cirkularitet, kvalité och möten mellan olika system utgör centrala begrepp för handledning sett ur ett systemteoretiskt perspektiv.

The objective of this study is to investigate a new pedagogical material called 4DFrame, how it is experienced by informants and how suitable it is in education - in particular mathematics. Socioculturalperspective has a central role in this study when students are given opportunities for linguistic and social interaction during the experiment with the new pedagogical material. The methodology for this study has been visits, interviews, and observations. The study reveals that there are different views on the didactic potential for mathematics of the new teaching material, though no conclusions can be drawn regarding whether this material is more or less suitable in teaching since no research have been found that compares this with other pedagogical materials. Both national and international studies show the need to find alternative and better ways to make mathematic education meaningful.