Sammanfattning/Abstract Johanna Landin (2015) Pedagogisk uppföljning, finns den? -Specialpedagogers upplevelser av elevers involvering i uppföljningen av pedagogisk utredning. Is there follow up of pedagogical assessment? Special educator's experiences of students follow up and involvement in pedagogical enquiry Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagog-programmet, Malmö högskola. Syftet Àr att beskriva hur specialpedagoger upplever elevers involvering i uppföljningen av den pedagogiska utredningen. Vidare vill jag ocksÄ undersöka vilka tankar som finns kring de nya allmÀnna rÄden som publicerats 2014.

Syftet med den hÀr studien var att undersöka hur lÀrare i idrott och hÀlsa dokumenterar elevers prestationer utifrÄn ett didaktiskt perspektiv. Studiens frÄgestÀllningar var vilka metoder och verktyg anvÀnder sig lÀrarna i studien av i för att dokumentera elevers prestationer i undervisningen? Vilka för- och nackdelar finns det enligt lÀrarna i studien med deras eget arbete med dokumentation? Hur planerar lÀrarna i studien undervisningen för att kunna dokumentera eleverna utifrÄn kunskapskraven i lÀroplanen?För att besvara frÄgestÀllningen har vi anvÀnt oss av intervju som metod. Vi har genom anvÀndningen av intervjumetoden kunnat genomföra en kvalitativ analys av studiens empiri. Empirin grundades pÄ sex intervjuinformanters utsagor.Studien har visat att mÄnga olika sorters dokumentation som bÄde innefattar skriftliga, teoretiska uppgifter samt praktiska metoder.

Tidigare studier visar att sjuksköterskor lÀgger allt mer tid pÄ omvÄrdnadsdokumentation.Forskningen tyder pÄ tvÄ rationella förklaringar till detta fenomen. Den ena förklaringenbehandlar den ökade dokumentationen som en effekt av sjuksköterskors professionalisering.Samtidigt som lagkravet pÄ sjukvÄrdsdokumentation trÀdde i kraft startade enprofessionaliseringsstrÀvan för sjuksköterskor. Vikten lÄg pÄ att som sjuksköterska stÀndigtsöka större skicklighet inom sitt yrke för att kunna erbjuda patienter bÀsta möjliga vÄrd. Dettagjorde dokumentationen till en del i ett kollegialt kommunikationsverktyg för att sÀkrapatientsÀkerheten.Den andra förklaringen till ökad dokumentation kan se fenomenet som en effekt avgranskningssamhÀllet. New Public Management och konkurrensbaserad sjukvÄrd har drivitsjuksköterskor att dokumentera om patienters vÄrd och omvÄrdnad för att kunna styrka att rÀtthandlingar À gjorda och dÀrmed klara en granskning.Tidigare studier visar att bÄde professionalisering och granskningssamhÀllet har uppvisateffekter som kan förklara den ökade dokumentationen i sjukvÄrden.

Abstrakt Syfte: Syftet med denna studie Àr att öka förstÄelsen för ANT-programmet Steg-för-Stegs pedagogiska upplÀgg. Genom att: ? Analysera programmets pedagogiska utformning ? Studera nÄgra ledares syn pÄ det pedagogiska upplÀgget. Metod: Denna uppsats Àr grundad i en hermeneutisk ansats eftersom intresset var att studera innebörden och dess betydelse och dÀrigenom finna förstÄelse. Texttolkning av programmets kursmaterial har anvÀnts för att kunna se vilken pedagogisk utformning programmet har och intervjuer har anvÀnts för att fÄ kunskaper i tre ledares syn pÄ programmets upplÀgg.

VÄrt syfte med denna studie Àr att beskriva hur förskollÀrare planerar och stimulerar barns lÀrande ute pÄ förskolegÄrden, samt vilken roll förskollÀrare har i de planerade respektive de fria aktiviteterna pÄ förskolegÄrden. För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar har vi intervjuat sex förskollÀrare pÄ fyra olika förskolor utan nÄgon uttalad utomhusprofilering. Resultatet av studien visar att det mÄste finnas ett syfte med utevistelsen pÄ förskolegÄrden. Det behövs en jÀmn fördelning av förskollÀrarens arbetsuppgifter vad gÀller tid för observation, planering och genomförande av pedagogiska aktiviteter. FörskollÀrarna i studien menar att de Àven behöver tid för andhÀmtning, vilket det frÀmst ges utrymme till i förskolans utemiljö.

Syftet med följande arbete Àr att undersöka hur ett politiskt beslut om att införa en tjÀnstegaranti med tidig kravnivÄ för lÀs- och skrivkunnighet kan pÄverka skolorganisation och pedagogiskt arbete. För att nÄ detta syfte undersöker vi motiven bakom beslutet och beslutsfattares och pedagogers tankar om garantin och dess olika effekter pÄ skolans organisation och verksamhet. Intervjuer med tvÄ beslutsfattare i kommunen och en enkÀtundersökning som omfattade etthundra berörda pedagoger vid sexton olika skolor bildar underlag för vÄr studie. I litteraturdelen ges en översikt av tidigare forskning kring styrning av pedagogisk verksamhet och framgÄngsfaktorer för tidig skriftsprÄksutveckling. MarknadstÀnkande och kvalitet har i dag stort inflytande pÄ utbildning och skola.

Syftet med denna undersökning var frÀmst att ta reda pÄ hur andra förskolepedagoger tÀnker om verksamheten i uterummet och hur de anvÀnder skogen som pedagogisk miljö. Vi valde att göra en kvalitativ metod med intervjuer som grund för vÄrt insamlande av grundmaterial. Anledningen till att vi valde intervjuer med pedagoger i förskolan var att vi ansÄg att de har en övergripande kunskap om vad som sker i verksamheten. Resultatet av vÄr undersökning visar att skogen ses som en naturlig plats för inlÀrning, enligt de vi intervjuat finns det inga grÀnser pÄ lÀrandemiljöer i uterummet. Det skÀnker styrka och utvecklar motoriken pÄ ett friskt och stimulerande sÀtt.

SAMMANFATTNINGBakgrundPerifer venkateter (PVK) Àr en medicinsk produkt bestÄende av en tunn kateter som, med hjÀlp av en ledarkanyl, förs in i en perifer ven för att kunna tillföra patienten lÀkemedel, nÀring, vÀtska och blodprodukter. InlÀggande av PVK Àr ett vanligt förekommande ingrepp inom sjukvÄrden. För att undvika komplikationer relaterade till PVK finns i Sverige nationella riktlinjer. Det finns Àven internationella riktlinjer gÀllande vÄrdhygien i allmÀnhet. Det ligger i sjuksköterskans uppgift att hantera PVK i enlighet med dessa riktlinjer.

Syftet med denna undersökning Àr att bidra med kunskap om förskollÀrares erfarenheter av att anvÀnda lÀrplattan i förskolan samt skapa en förstÄelse för vad som möjliggör respektive hindrar förskollÀrarnas anvÀndning av lÀrplattan som en pedagogisk resurs i verksamheten. Detta Àr en kvalitativ studie som bygger pÄ intervjuer med Ätta förskollÀrare frÄn tvÄ olika förskolor och sju olika avdelningar. Resultatet visar att lÀrplattan anvÀnds pÄ tvÄ huvudsakliga sÀtt i verksamheterna, det ena sÀttet Àr för dokumentation och dÀr upplevs lÀrplattan vara lÀtt att anvÀnda och tidssparande. Det andra sÀttet Àr som ett inlÀrningsverktyg för det direkta lÀrandet sÄsom sprÄk- och matematik, men Àven det indirekta lÀrandet i form av olika sociala förmÄgor. De hinder som framkommit Àr bland annat tidsbrist att lÀra sig anvÀnda lÀrplattan pÄ ett pedagogiskt sÀtt, men ocksÄ en osÀkerhet om hur den ska anvÀndas pÄ ett pedagogiskt sÀtt.

I sjuksköterskans arbete Àr rapportering och dokumentering tvÄ betydelsefulla moment. De fyller en viktig funktion, bÄde gÀllande patientsÀkerhet och kontinuitet i vÄrden. Författarna har under den kliniska delen av sjuksköterskeutbildningen deltagit i olika former av rapportering. Enligt litteraturen Àr det viktigt att all dokumentering Àr noggrant och omsorgsfullt skriven för att den tilltrÀdande sjuksköterskan skall kunna göra sig en klar bild av patienten och den vÄrd som givits. Den muntliga rapporten skall fÄ sjuksköterskan att fokusera pÄ de faktorer i omvÄrdnaden som Àr viktigast.

F?rskoleklassen har tidigare setts som en bro mellan f?rskola och skola och som en ?verg?ng f?r barn in i skolv?rlden. Sedan drygt fem ?r tillbaka ?r f?rskoleklassen obligatorisk f?r alla barn och ?ven f?rskoleklassens l?roplan har ?ndrats fr?n att tillh?ra f?rskolan till att nu vara en del av grundskolan. Det h?r har ocks? medf?rt mer krav f?r b?de elever och pedagoger vilket mynnat ut i b?de positiva och negativa konsekvenser. Den h?r studien har som syfte att bidra med kunskap om hur l?rare i f?rskoleklass ser p? sitt uppdrag och vilka specialpedagogiska anpassningar de g?r i sin undervisning f?r barn som har koncentrationssv?righeter.

Syfte och frÄgestÀllningarFör att undersöka och beskriva vilket underlag lÀrare i idrott och hÀlsa har nÀr de betygssÀtter elever i Är 9 och hur den dokumentationen relaterar till kursplan och betygskriterier i Lpo 94 stÀlls följande frÄgor: Vilken mental dokumentation har lÀrarna vid betygssÀttning, som den framkommer med metoden Repertory Grid? Hur matchar den mentala dokumentationen de satta betygen? Vilken skriftlig dokumentation har lÀrarna vid betygssÀttning? Hur förhÄller den mentala och den skriftliga dokumentationen till varandra och till kursplan och betygskriterier i Lpo 94?MetodRepertory Grid(RG)- intervjuer utfördes med fyra lÀrare i idrott och hÀlsa för att undersöka deras mentala dokumentation och deras skriftliga dokumentation samlades in. Intervjuerna analyserades med WebGrid5, ett program för RG-intervjuer. Sex mÄnader senare gjordes en uppföljning dÀr lÀrarna kunde kommentera analyserna.ResultatDe construct som genererades i RG-intervjuerna Äterfinns i kategorierna motivation, fÀrdigheter, sjÀlvförtroende och social kompetens dÀr ledarskap ingÄr. För att fÄ ett MVG mÄste eleven fÄ en hög skattning i av lÀraren i alla constructs, för att fÄ ett VG i minst hÀlften av dem och för ett G behövs inga höga skattningar.

Den hÀr studiens syfte Àr att med hjÀlp av kvalitativa intervjuer med elever i Ärskurs fyra, femoch sex fÄ veta vilka minnen de har frÄn sin förskoletid utifrÄn det som varit roligt och lÀrande.I bakgrunden beskrivs tidigare forskning kring estetiska lÀroprocesser, ateljéns betydelse som pedagogiskt rum och dokumentation som ett verktyg för utveckling.ForskningsfrÄgorna i studien handlar om elevernas minnen, vad de sÀger att de har lÀrt sig och hur ateljén framtrÀder som pedagogiskt rum.UtifrÄn analysen av 18 elevers berÀttelser beskrivs resultatet i tre delar: vad eleverna minns frÄn ateljén, vad eleverna berÀttar att de har lÀrt sig och hur ateljén framtrÀder som pedagogiskt rum.Att ÄtervÀnda till elever som varit barn i ateljén har gett möjligheter till fler utvecklingsomrÄden Àn tidigare. UtifrÄn det eleverna berÀttat framtrÀder friheten i den kreativa miljön i ateljén som det de minns mest och dÀr de ocksÄ anser sig kunna lÀra sig olika saker för framtiden.I framtiden behöver miljön och den fria leken i ateljén utvecklas och inte som det nu riskerar att bli, enbart de teman som genomförs..

I min essÀ utgÄr jag frÄn en hÀndelse i min verksamhet som Àr en stressig situation för mig. Jag upplever att vi har fÄtt ett hÄrdare arbetsklimat pÄ förskolan sedan den reviderade LÀroplanen för förskola kom 2011 och undersöker dÀrför hur samhÀllsklimatet idag Àr och bakgrunden till den reviderade LÀroplanen för förskola och vad den innebÀr för oss pedagoger. Jag tar reda pÄ vad stress Àr och hur det pÄverkar barn och vuxna samt undersöker vad begreppet pedagogisk kvalitet stÄr för. I mina reflektioner lyfter jag fram olika sÀtt som jag och mina kollegor hanterar stress och vÄrt pedagogiska uppdrag pÄ. Jag funderar Àven över om vi vuxna producerar stress till barnen samt vad barnen fÄr för pedagogisk verksamhet under pedagogernas rÄdande arbetsbelastning.Avsikten med min essÀ Àr att förstÄ hur jag pÄ bÀsta sÀtt ska kunna hantera vÄra ökade Ätaganden och samtidigt undvika stress för barn och pedagoger och skapa de bÀsta förutsÀttningarna för barnen att fÄ en verksamhet med pedagogisk kvalitet.Min undersökning visar att LÀroplanen för förskola har reviderats för att barn ska fÄ den kunskapsbas de behöver för att klara sig i samhÀllet.

Abstrakt Syfte: Syftet med denna studie Àr att öka förstÄelsen för ANT-programmet Steg-för-Stegs pedagogiska upplÀgg. Genom att: ? Analysera programmets pedagogiska utformning ? Studera nÄgra ledares syn pÄ det pedagogiska upplÀgget. Metod: Denna uppsats Àr grundad i en hermeneutisk ansats eftersom intresset var att studera innebörden och dess betydelse och dÀrigenom finna förstÄelse. Texttolkning av programmets kursmaterial har anvÀnts för att kunna se vilken pedagogisk utformning programmet har och intervjuer har anvÀnts för att fÄ kunskaper i tre ledares syn pÄ programmets upplÀgg. Resultat: Sammanfattningsvis visar resultatet att det finns tvÄ pedagogiska utformningar pÄ Steg-för-Steg program.