Sammanfattning/abstract VÄrt syfte med denna studie var att problematisera dokumentationsarbetet i förskolan och visa vilka dilemman pedagogerna kan hamna i. FrÄgestÀllningar vi utgick ifrÄn var: Hur beskrivs pojkar, respektive flickor i dokumentationerna ur ett genusperspektiv? Hur kan barns identitetsskapande pÄverkas av dokumentationerna? Vem Àr dokumentationen till för och hur anvÀnds den? För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgor samlade vi in dokumentationer som pedagoger i förskolan har gjort. Vi gjorde Àven intervjuer med pedagogerna som gjort dokumentationerna för att fÄ en djupare förstÄelse av dokumentationerna. I dokumentationerna tittade vi efter vilka situationer barnen Àr dokumenterade i, pedagogernas ordval och sÀtt att beskriva barn och situation.

AbstraktEn avgörande faktor för att kunna förebygga, avhjÀlpa eller lindra matematiksvÄrigheter Àr ifall pedagoger har kompetens att genomföra en kartlÀggning, som ger vÀgledning för fortsatta pedagogiska insatser (Lundberg & Sterner, 2009). Med detta som utgÄngspunkt var syftet med studien att undersöka yrkesverksamma specialpedagogers syn pÄ kartlÀggning och yngre elevers rÀknesvÄrigheter samt hur de gÄr till vÀga vid en pedagogisk kartlÀggning i matematik. Studien har en kvalitativ ansats med semistrukturerad intervju som metod. Deltagarna i undersökningen Àr tvÄ specialpedagoger med gedigen utbildning och erfarenhet inom omrÄdet. Resultatet av undersökningen visar att informanterna har en formativ syn pÄ kartlÀggning.

Studiens syfte ?r att unders?ka elevassistenters erfarenhet av- och reflektioner kring den undervisningsroll de har, och deras syn p? det l?rande som sker p? fritidshem knutna till grunds?rskolan. Studiens fr?gest?llningar vill granska hur n?gra elevassistenter beskriver att de utf?r undervisning p? fritidshem kopplat till l?roplanens undervisningsm?l f?r fritidshem och p? vilka s?tt de f?r v?gledning i arbetet med undervisningen. Studien utg?r fr?n Deweys teorier om intresse som central best?ndsdel i elevers l?rande, och socialt samspel som betydelseb?rare i undervisningen. ?ven Wengers teori kring praktikge- menskap finns med som belyser hur en grupp individer skapar och formar den praktik de ?r en del av.

Avsikten med undersökningen Àr att klarlÀgga om det finns ett pedagogiskt syfte med samling, en traditionell aktivitet som förekommer dagligen i förskolan. Vi vill Àven efterforska vad som styr innehÄll, lÀrande och hur pedagogiskt ledarskap utövas. Med anledning av detta har vi anvÀnt oss av en kvalitativ metod vid undersökningen av sju observationer, och tolv semistrukturerade intervjuer med förskollÀrare och förskolechefer. Undersökningen har utförts pÄ kommunala och privata förskolor i tvÄ större kommuner i Sverige. Resultatet visar att förskollÀrarna har ett pedagogiskt syfte med samlingen, som illustreras av ett lÀrande frÀmst utifrÄn sÄng, rörelse och matematik, vilket gÄr att hÀrröra till LÀroplan för förskolan Lpfö98 (reviderad 2010). NÀr det kommer till innebörden av begreppet pedagogiskt syfte, uppfattar vi dÀremot inte att alla delar som kartlÀggning, planering, utvÀrdering och uppföljning för att synliggöra barns lÀrande och för att utveckla verksamheten förekommer..

AbstractMy aim for this study is to examine what the parent?s of the children attending pre-schoolwants to be a part of, by examining the parent?s description of the performance review andwhat their experience from them was. This study is based on earlier research and literature,which describes the pre-schools activities, how they work and the documented goals they tryto accomplish. I also did eight interviews with parents from two municipalities, which I theninterpreted based on my experience and understanding. The interviews focused on theparent?s description of their experience of how much influence on the work in their child'spre-school.

This work is about leisure educators' views on educational quality in large groups of children. School centers will contribute to children's development and learning through meaningful leisure and leisure educators' contribution with a high educational quality. There are a lot of discussions and writings about growing groups of children. How are the leisure education and its quality affected by increasing children's groups? It sparked my interest and therefore I wanted to examine this more closely how it might look in the leisure activities.The aim of this work was to examine leisure educators' perspective on how the educational quality is affected by large groups of children and what is considered of leisure educators' as a high educational quality.To answer my purpose five interviews was made with leisure educators' in different parts of Sweden and also by studying the theoretical foundations and literature for school centers and leisure education.The results of the interviews reveal, among other things, that leisure educators' feel that the large groups of children affects the quality of teaching at many levels.

Syftet med denna studien Àr att undersöka hur lÀrare och elever uppfattar elevinflytande i den pedagogiska planeringen. Det visar sig genom tidigare forskning att elevers inflytande har varit svÄrt att fÄ in i skolans praxis och att mycket beror pÄ lÀrarens förhÄllningssÀtt, samt vilka metoder och arbetsformer som anvÀnds för att göra detta. Studien som vi genomfört med en hermeneutisk ansats och intervjuer av tre lÀrare och sex elever som datainsamlingsmetod visar att ett möjligt redskap för elevinflytande Àr den pedagogiska planeringen. Det Àr ett redskap som tydliggör mÄlen, ökar elevinflytandet och stimulerar elevers motivation till ökad kunskapsinlÀrning..

Det ökade inflödet pÄ landets akutmottagningar stÀller stora krav pÄ sjukvÄrdspersonal att de ger patienterna ett snabbt och sÀkert omhÀndertagande. Sjuksköterskan har som uppgift att bedöma, prioritera alla vÄrdsökande samt dokumentera all viktig information. Bedömningen sker utifrÄn riktlinjer som Àr baserade pÄ sökorsak. Dokumentationen av olika ÄtgÀrder har betydelse för det fortsatta vÄrd- och behandlingsarbetet och kan vara helt avgörande för patientsÀkerheten. Syftet med studien var att beskriva hur vÀl dokumentationen genomfördes i patientens journal vid besök pÄ akutmottagning.

Detta arbete handlar om pedagogiskt förhÄllningssÀtt mot barn i förskolan. Studien bygger pÄ sju intervjuer med pedagoger som har olika erfarenhet frÄn förskoleverksamhet. Syftet med studien Àr att undersöka vad ett pedagogiskt förhÄllningssÀtt mot barn innebÀr för en förskol-lÀrare. Studien visar hur pedagoger uppfattar pedagogiskt förhÄllningssÀtt. Teoridelen belyser förskoleverksamhet genom tiderna samt barnsyn förr jÀmfört med nu med syfte att kunna ge en insikt i hur pedagogisk förhÄllningsÀtt har sett ut förr och hur den har förÀndrats.

Aktuell studie bygger pÄ resultat frÄn en enkÀtstudie bland 127 sprÄkelever pÄ en gymnasieskola i VÀstsverige. Syftet med studien Àr att undersöka gymnasieelevers vÀrderingar av sprÄklÀrarens kompetenser och vilken betydelse dennes sociala kompetens har i förhÄllande till pedagogisk- och Àmneskompetens. Studien undersöker Àven skillnader i vÀrderingar mellan flickor och pojkar pÄ gymnasienivÄ. Resultaten visar att den kompetens gymnasieeleverna i aktuell studie vÀrderar lÀgst Àr lÀrarens sociala kompetens och den som vÀrderas högst Àr den pedagogiska kompetensen. Vidare visar studien att flickor vÀrderar samtliga kategorier högre Àn vad pojkarna gör..

Syftet med studien var att undersöka vad som fanns dokumenterat i omvÄrdnadsstatus samt NortonpoÀng relaterat till trycksÄr pÄ en njurmedicinsk avdelning. Studien gjordes genom att granska avidentifierade patientjournaler (n=50) frÄn en njurmedicinsk avdelning i Sverige. Studien Àr empirisk kvantitativ av deskriptiv karaktÀr. Författarna granskade graden av dokumentation i omvÄrdnadsstatus med hjÀlp av granskningsschemat Cat-ch-ing. Sökord som granskades var kommunikation, kunskap, nutrition, elimination, aktivitet, sömn, psykosocialt, smÀrta/sinnesintryck, hud/vÀvnad, andning/cirkulation och vÀlbefinnande.

VÄr uppsats, Inflytande och delaktighet ? en frÄga om att fÄ sin vilja igenom eller att bli lyssnad pÄ behandlar barns delaktighet och inflytande i förskolan. Studiens syfte Àr att undersöka hur pedagogerna tolkar begreppen delaktighet och inflytande och i vilka situationer som delaktighet och inflytande ges till barnen. Den tidigare forskningen inom omrÄdet visar olika synsÀtt och perspektiv pÄ lÀrande som rÄder. Genom kvalitativa intervjuer av sex pedagoger och observationer pÄ tvÄ olika förskolor har vi analyserat, tolkat och sammanstÀllt ett resultat. Resultatet visar att barnen blev sedda och lyssnade pÄ men att delaktighet och inflytande ofta handlar om att fÄ bestÀmma aktivitet. För att öka barnens delaktighet och inflytande i förskolans verksamhet behöver pedagogerna synliggöra det bÀttre, genom att bland annat föra pedagogisk dokumentation samt avsÀtta mer tid för reflektion och utvÀrdering. VÄr slutsats Àr att pedagogerna inser att barnen Àr kompetenta, men att rutiner i den vardagliga verksamheten hindrar pedagogerna frÄn att fullt ut ta tillvara pÄ det kompetenta barnet. Dessutom anser sig pedagogerna behöva mer tid till att föra pedagogiska diskussioner.

Syftet med denna studie Àr att bidra med kunskap och en diskussion om hur nÄgra pedagoger beskriver konstruktionen av utvecklingssamtal pÄ förskolan samt hur pedagogerna beskriver det innehÄll som de anser bör finnas med vid ett utvecklingssamtal. Studien har genomförts med utgÄngspunkt frÄn ett konstruktionistiskt perspektiv med hjÀlp av en mindre enkÀtundersökning samt en fördjupad intervjustudie dÀr svaren sedan har bearbetats kvalitativt. Bearbetning av materialet har gjorts genom att tolka innebörder och konstruera kategorier efter de svar som erhÄllits. Resultatet av studien visar att de deltagande pedagogerna anvÀnder sig av fortlöpande anteckningar under terminen, multimedia sÄsom Ipad och digitalkamera och pedagogisk dokumentation samt barnkonferens nÀr de förbereder sig inför ett utvecklingssamtal. Pedagogerna anser ocksÄ att de viktigaste delarna att ta upp vid ett utvecklingssamtal Àr barnets utveckling och lÀrande, information frÄn förÀldrar, förÀldrarnas tankar och önskemÄl samt barnets trivsel och trygghet pÄ förskolan. En viktig aspekt Àr relationen mellan förÀldrarna och pedagogerna dÀr bÄde denna studies respondenter och tidigare forskning Àr samstÀmmiga, en god relation Àr grunden till hur utvecklingssamtalet uppfattas. .

Denna uppsats undersöker vad lÀrare och pedagogisk personal pÄ historiska institutioner tÀnker om elevers studiebesök pÄ platser med historisk anknytning. Dessutom undersöker vi huruvida historiska studiebesök kan frÀmja elevernas historiemedvetande utifrÄn teorin om historiemedvetandets fem processer. UtifrÄn intervjuer med lÀrare pÄ högstadieskolor sÄvÀl som pedagogisk personal pÄ historiska besöksmÄl har vi funnit att det finns tydliga vÀrden i att göra historiska studiebesök samt vissa problem och hinder. Utöver detta har vi funnit att elevers historiemedvetande under vissa förutsÀttning kan frÀmjas av att de fÄr göra dylika besök..

The impact of classroom enviroment with respect to learning.