I denna uppsats intervjuas pedagoger för att undersöka hur en skola hanterar mångfalden bland eleverna. Syftet med undersökningen är dels att analysera vad mångfald innebär för respondenterna dels att undersöka i vilken utsträckning elevernas erfarenheter och kulturella bakgrund tas tillvara i undervisningen. Vi vill också se hur dessa frågor framställs i litteratur. Alla tillfrågade i undersökningen lägger etnicitet i begreppet mångfald och alla utom en anger det som det allra första de tänker på. Vid utförligare beskrivning nämns även kön, social klass, sexualitet, funktionshinder och intressen som delar av mångfalden.

I detta arbete studeras ett försök att formulera frågemallar för reflektionsarbete i ämnet slöjd enligt Kreativ Frågeställning, ett moment ur en metod kallad LIP, LösningsInriktad Pedagogik. Detta för att ge eleverna förutsättningar att med metodens processfrågor (öppna frågor) kunna reflektera över hela slöjdprocessen och nyvunna kunskaper. LIP är egentligen att se som ett övergripande förhållningssätt som riktar sig mot avvikelser mot normer och osociala beteenden, till exempel störande av ordning i klassrummen, prat, ?trams? och så vidare. Arbetet är en kvalitativ empirisk undersökning av elevers planering och reflektionsarbete före och efter slöjdprojekt och undersökningen sker helt och hållet i den vardag elever och lärare rör sig i.

Syftet med vårt arbete var att jämföra MontessoriPedagogik, traditionell Pedagogik och WaldorfPedagogik utifrån föräldrasamverkan, skolförberedelse, kunskapssyn, pedagogens roll och synen på barns förutsättningar att lära. Vidare under forskningsarbetets gång har vi intervjuat verksamma pedagoger inom de valda Pedagogikerna. Vårt arbete har resulterat i jämförelser där vi har försökt tydliggöra likheter och skillnader inom de olika Pedagogikerna. De slutsatser vi kan dra av detta forskningsarebete är att ingen förskola är den andra lik miljömässigt men att förskolor med samma Pedagogik har liknande drag. Vidare beskrivs liknande arbetssätt på olika vis inom de olika Pedagogikerna..

Syftet med denna uppsats a?r att underso?ka hur la?raretik definieras, motiveras och fo?rva?rvas enligt yrkesetisk litteratur fo?r la?rare och la?rarstudenter. Fo?rhoppningen a?r att underso?kningen ska bidra till att ge kunskap om den etiska dimensionen i la?rares arbete och om den kompetens la?rare beho?ver fo?r att kunna hantera etiska konflikter i skolans vardag.Uppsatsen a?r en kvalitativ textanalys av tre bo?cker om yrkesetik som anva?nds pa? la?rarprogrammen i Sverige. Bo?ckerna a?r:La?raren i etikens motljus av Trygve Bergem, professor i Pedagogik.La?rares yrkesetik av Roger Fjellstro?m, docent i praktisk filosofi.Den va?rdefulla praktiken av Kennert Orlenius, fil.dr.

This paper is intending to examine the intercultural aspects of two teaching aids used in Swedish schools today. How does the material take the students prerequisite in consideration? Is every student included in the material in order with the standpoint and laws in the Swedish school system? And if they are not, who is the outsider in this occasion? With intercultural pedagogy lies the idea that everyone is unique and that teachers has an opportunity to develop and make student grow mentally. Intercultural endeavor is to learn to accept our differences and see them as assets instead. The theory?s used in this paper in mostly the postcolonial theory with its dividing between "us" and "the others"..

Denna uppsats syfte var att undersöka varför studenter sökt sig till mediepedagogutbildningen i Piteå och var de hamnat efter att de avslutat den. Detta har undersökts med hjälp av intervjuer och enkäter med både före detta och nuvarande studenter men också med utbildningsansvariga och tilltänkta arbetsgivare. För att göra undersökningen mer tillförlitlig så har jag studerat liknande rapporter, uppsatser och forskning och haft ett nära samarbete med högskoleverket under resans gång. Resultatet visar att de studenter som sökt sig till utbildningen har haft ett gemensamt intresse av media och Pedagogik och att det finns ett behov av studenterna inom ett flertal yrkesområden efter avslutad utbildning. Samtidigt har det visat sig att utbildningen går att utveckla ytterligare men att den redan idag håller den klass som man kan förvänta sig av en högskoleutbildning.

Under de senaste två decennierna har kemiresultaten försämrats för elever i grundskolans senare år och i gymnasiet. Elever beskriver ofta kemiämnet som ointressant, svårbegripligt och abstrakt och kemiundervisningen som monoton och gammalmodig. Intresset för kemi är lågt och antalet sökanden till det gymnasiala naturvetenskapsprogrammet har sjunkit. En mer intressant och lustfylld kemiundervisning är därför motiverad.Kemiundervisningen tar idag till stor del elevens verbala och logiska intelligenser i anspråk. Elever har även sociala, emotionella, estetiska och kreativa intelligenser och det är en fördel att även använda sig av dessa i inlärningsprocessen.

Syftet med vår undersökning är att kvalitativt undersöka huruvida progressivt lärande, enligt lärarna, kan förändra elevers syn på och attityder till matematikämnet till det bättre. Hur kan elever med hjälp av förändrad Pedagogik ändra sin syn och attityd till det bättre i matematiken? Metoden vi använt oss av är strukturerade intervjuer och urvalsgruppen är fem lärare vid en skola i södra Sverige. I samband med utvärderingen av resultatet beaktas tidigare studier kring ämnet. Dock finns det inte mycket tidigare forskning just vad beträffar ämnet, om elever med hjälp av förändrad Pedagogik kan ändra sin syn på matematiken? Än mindre när det handlar om eleverna i de lägre skolåren.

Syftet med arbetet är att undersöka vad Montessorimetoden har för betydelse för de elever som gått sexårig skola med Montessoriprofil, när de sedan fortsätter till grundskolans senare år utan denna profil. Metoden för denna undersökning har varit en kvalitativ forskningsmetod, där vi använt elev- och lärarintervjuer som underlag för vår undersökning. Vi har tolkat elev- och lärarintervjuerna utifrån den hermeneutiska tolkningsmetoden. Personer som har inspirerat Maria Montessori till att utveckla Montessorimetoden utgör en teoretisk bakgrund. Undersökningen visar att Montessorielever som insett att det endast är de själva som kan påverka sin egen lärandesituation vad gäller kunskapsinhämtning, klarar sig väldigt bra vid studier i grundskolans senare år..

Det finns formulerade direktiv som lärarutbildningen på Malmö Lärarhögskola delar ut till sina lärarstudenter där det framgår att relationer är viktiga att etablera för en lärares yrkesutövning. Dessutom bedrivs även forskning på Malmö högskola med relationell Pedagogik i fokus. Däremot har jag under mina studier på lärarhögskolan upplevt väldigt få exempel relationell Pedagogik i utbildningen. Eftersom jag inom snar framtid ska bli lärare undrar jag hur viktigt det är att skapa personliga relationer i undervisningssyfte. Syftet med denna studie var att undersöka vikten av personliga relationer för en meningsskapande undervisning.

Syftet med detta examensarbete är inte att kritiskt granska eller bedöma NO- undervisningen i skolåren 4-6. Snarare ligger det i mitt intresse att undersöka hur lärare arbetar med de naturorienterande ämnena och deras inställning till ämnet. Detta för att se hur man på bästa sätt kan undervisa i ämnet och hur man kan väcka elevernas intresse för NO. Jag har valt att inrikta mig mot skolåren 4-6. NO står för naturorienterande ämnen och avser biologi, kemi och fysik.

Persson Diana & Pireci Jessica. (2011). ?Autismdiagnostiserade barn i specialförskolan - om pedagogernas roll i det pedagogiska arbetet med barnen.? Syftet med vår undersökning var att ta reda på hur lärare i en specialförskola ser på arbetet med autismdiagnostiserade barn och hur dessa bemöts utifrån sina egna förutsättningar. Genom intervjuer med en förskollärare och en specialpedagog, verksamma på en specialförskola, fick vi svar på våra frågeställningar som lyder: ? Hur ser pedagoger på en specialförskola på arbetet med autismdiagnostiserade barn för främjandet av utveckling och lärande? ? Vilka möjligheter och problem ser pedagogerna på specialförskolan i arbetet med autismdiagnostiserade barn? Den tidigare forskningen säger att 4-11 av 10000 barn har autism, vilket innebär svårigheter med kommunikation, språkförståelse, gestaltförståelse, symbolförståelse och verbalt språk. Symtom ska ha funnits redan vid 2,5 års ålder.

Arbetssättet utomhusPedagogik är omtalat och harblivit populärt de senaste åren. UtomhusPedagogikenär någonting som intresserar oss båda då vi under vårVFU (verksamhetsförlagda utbildning) har sett att deflesta lärare har haft en negativ inställning till dennasorts Pedagogik. Syftet med litteraturstudien vardärför att undersöka vilka hinder/möjligheter detfinns med utomhusPedagogiken och vad det har förinverkan på lärandet. Metoden utgjordes av ensystematisk litteraturstudie. I resultatet framträderpositiva uppfattningar av detta arbetssätt.

Uppsatsen behandlar pedagogiskt dokumentationsarbete i förskolan och fokuserar på återbesök av dokumentation. Syftet är att undersöka på vilket sätt återbesök kan ge sig i uttryck och har undersökts utifrån frågeställningarna: på vilket sätt ges barn möjlighet att återbesöka dokumentation och vad uppstår i mötet dem emellan? Den teoretiska utgångspunkten tar avstamp i en intra-aktiv Pedagogik och teorin undersöks med frågan: på vilket sätt kan en intra-aktiv Pedagogik bidra till en ökad förståelse för återbesök av pedagogisk dokumentation? Studien utgår från en kvalitativ metod och filmobservationer ligger till grund som analysmaterial. Resultatet visar på att barnen på den undersökta avdelningen ges rika möjligheter till att återbesöka dokumentation. Inte enbart genom fotografier utan även med olika material som barnen ges möjlighet att intra-agera tillsammans med.

Uppsatsens inledning börjar med att introducera läsaren till arbetet med en presentation av ämnet och varför det är av intresse samt en beskrivning av utbildningen för upplevelseproduktion. Vidare presenteras de teorier från upplevelseproduktion som berör arbetet samt viktiga teoretiska delar om generationer, Pedagogik och lärande samt Human Dynamics som ligger till bakgrund för arbetet.Syftet med arbetet är att kombinera teorier om upplevelsesamhället och upplevelseproduktion med pedagogisk teori för att ta fram ett koncept för framtida lärande som är mer individanpassad och hänsynstagande till elever med särskilda behov.För att kunna svara på de framtagna forskarfrågorna:?Vilka teorier om upplevelsesamhället och upplevelseproduktion kan appliceras på individanpassat lärande??Hur kan detta kombineras med pedagogisk teori och tillsammans stärka ett individanpassat framtida lärande?? har det genomförts en litteraturstudie och vidare en konceptutveckling.Studien har genomförts för att visa att det finns likheter mellan teorier från upplevelseproduktion och pedagogiska teorier. En kombination av dessa teorier kan underlätta lärandeprocessen inom skolan. Även organisationer eller projekt som till exempel Framtidens lärande kan utvecklas med hjälp av nya kunskaper de inte redan besitter om lärande..