Syftet med studien är att bidra med kunskap om thailändska barns erfarenheter av mötet med den svenska skolan. Empiriska data i studien är intervjuer om äldre thailändska barns upplevelser i svensk skola. Barn som endast gått i svensk skola mellan 6 till 12 månader har observerats i skolan. Referensramen är en jämförelse av Thailands och Sveriges kulturer riktat mot delar av samhällsförhållanden och skolsystem. Den teoretiska ansatsen är interkulturell teori och datainsamlingen har genomförts i form av kvalitativa retrospektiva intervjuer.

Det ?vergripande syftet med denna studie ?r att med utg?ngspunkt i den fenomenografiska ansatsen unders?ka nio f?rskoll?rares uppfattningar av fenomenet tydligg?rande Pedagogik som inkluderingsverktyg i l?rmilj?n utomhus. Studien placerar sig i kontaktytan mellan forskning om inkludering, tillg?ngliga l?rmilj?er utomhus och den praktiska till?mpningen av tydligg?rande Pedagogik. Genom att studera f?rskoll?rares uppfattningar av fenomenet och hur f?rskoll?rare anser sig agera i sv?ra situationer som uppst?r i denna milj? har slutsatser kunnat dras kring hur och om tydligg?rande Pedagogik anv?nds som ett inkluderingsverktyg.

SAMMANFATTNINGVäxjö universitetInstitutionen för PedagogikPedagogik med inriktning mot ungdoms-och missbrukarvård, C- uppsats 10pTitel: Barn som far illa ur ett lärarperspektiv.Engelsk titel: Children who suffer of negligence -from teachers point of view.Författare: Camilla Israelsson och Anne Olofsson.Handledare: Ylva Benderix.Datum: Mars 2007.Antal sidor: 30Nyckelord: Barn som far illa, lärarrollen, Pedagogik, psykologi, anknytning.SAMMANFATTNING:Studiens syfte är att belysa lärares erfarenheter av barn som far illa, hur lärare uppmärksammar barnet och vilka insatser som görs i skolan när ett barn far illa. Vi har använt hermeneutisk vetenskapstradition, kvalitativ metod med halvstrukturerade intervjufrågor. Bowlby och von Wright har använts som teoretiska utgångspunkter. Deltagare i studien var sju låg- och mellanstadielärare, med olika lång yrkeserfarenhet inom skolan. Resultaten visar vidden av barn som far illa ur ett lärarperspektiv, samt att omsorgssvikt och föräldrarnas brister oftast var den största orsaken.

Vad syftar egentligen teaterföreställningen i skolan till? Servera god konst eller bredda undervisningen, eller kanske både och? Varför finns musik och bild som ämnen i skolan men inte teater? Undersökningen baseras på fem kvalitativa intervjuer med en kulturarbetare, en skådespelare, en barngrupp, en lärare och en pedagog med teaterhobby. Studien ger ett sken av att de förutsatta motsättningarna om konst eller Pedagogik egentligen är en begreppsfråga. Fokusen borde ligga på vad som händer i mötet mellan skola och teaterföreställning snarare än huruvida teater representerar konst, Pedagogik eller vad det än vara månde..

Studiens syfte är att leda i bevis att det kan vara svårt att nå upp till de uppsatta utbildningspolitiska målen om jämställdhet i litteraturundervisningen för gymnasiet. Analysen belyser om målen överensstämmer med den samhällsstruktur vi befinner oss i och om litteraturundervisningen är förenlig med jämställdhetsmålen. Den Pedagogik som syns och planeras i undervisning och den Pedagogik som inte syns men finns runt om oss i vardagslivet urskiljer vad som påverkar oss att hålla på könstraditioner. Undersökningen grundar sig på en tolkningsmetod där översättningen av händelseförlopp, handlanden och texter är av betydelse. Resultatet visar att ett vanemässigt tänkande och vår objektiva syn på omvärlden kan göra det svårt att nå upp till jämställdhetsmålen i litteraturundervisningen..

Människan som är i behov av vårdande inom omvårdnad behöver pedagogiskt lärande i form av stöd från sjuksköterskan inför de frågor och utmaningar de ställs inför. Hur pedagogiskt lärande utformas i olika vårdsituationer är ännu inte tillräckligt vetenskapligt utforskat, vilket gör att det är viktigt att kartlägga problematiken kring bristen på pedagogiskt lärande i omvårdnad. Syftet var att identifiera vad pedagogiskt lärande är inom omvårdnad. Metoden som använts är en litteraturstudie med 8 vetenskapliga artiklar som lades till grund för resultatet. Resultatet visade sex olika underteman; pedagogiska brister, pedagogisk innovation, sjuksköterskan, patientens livsvärld, pedagogisk ömsesidighet samt pedagogisk omvårdnad och som bildade huvudtemat ?Med andras ögon?.

Mitt examensarbete handlar om tre olika lärare på tre olika skolor i centrala Malmö 2011. Mitt syfte är att undersöka vilken kunskap om och vilka redskap läraren har för att arbeta interkulturellt och vilket stöd de får för detta arbete. Vilken interkulturell kompetens har läraren och hur ser den dagliga praktiken i klassrummet ut. Vilket förhållningssätt och attityd har läraren till sitt arbete i en mångkulturell miljö? Intresset för det här ämnet har sakta växt fram under min utbildning till lärare och ett par års erfarenhet av vikariat på olika grundskolor i Malmö och anledningen till att jag gör den här undersökningen nu är att jag snart kommer att vara lärare själv och vill skaffa mig förståelse för och kunskap om vad interkulturell Pedagogik är.Genom att intervjua tre olika lärare på grundskolor i centrala Malmö om hur de arbetar interkulturellt vill jag skaffa mig denna förståelse.

Den här uppsatsen är en didaktisk uppsats i fysik som beskriver ett projekt där syftet var att undersöka om det är den moderna tekniken eller Pedagogiken som är orsaken till MBL-laborationers effektivitet. Förkortningen MBL står för Microcomputer Based Laboratory. Projektet genomfördes i en klass på naturvetenskapliga programmet vid en gymnasieskola i Arvika.Eleverna fick utföra en MBL ? laboration som handlade om impuls och rörelsemängd. Halva gruppen fick utförliga instruktioner med stödfrågor enligt MBL-Pedagogik och den andra gruppen fick en instruktion av formelverifikations typ och använde MBL ? utrustningen endast som tekniskt hjälpmedel.Utvärderingen av projektet bestod av att eleverna fick besvara en enkät med frågor om rörelsemängd och impuls före och efter laborationen.

SAMMANFATTNINGVäxjö universitetInstitutionen för PedagogikPedagogik med inriktning mot ungdoms-och missbrukarvård, C- uppsats 10pTitel: Barn som far illa ur ett lärarperspektiv.Engelsk titel: Children who suffer of negligence -from teacherspoint of view.Författare: Camilla Israelsson och Anne Olofsson.Handledare: Ylva Benderix.Datum: Mars 2007.Antal sidor: 30Nyckelord: Barn som far illa, lärarrollen, Pedagogik, psykologi,anknytning.SAMMANFATTNING:Studiens syfte är att belysa lärares erfarenheter av barn som far illa, hur lärare uppmärksammar barnet och vilka insatser som görs i skolan när ett barn far illa. Vi har använt hermeneutisk vetenskapstradition, kvalitativ metod med halvstrukturerade intervjufrågor. Bowlby och von Wright har använts som teoretiska utgångspunkter. Deltagare i studien var sju låg- och mellanstadielärare, med olika lång yrkeserfarenhet inom skolan. Resultaten visar vidden av barn som far illa ur ett lärarperspektiv, samt att omsorgssvikt och föräldrarnas brister oftast var den största orsaken.

Medarbetarsamtal är en form av samtal på individnivå. Samtal kan vara en viktig arbetsform även för hälsopedagoger som arbetar med människor på individnivå. Att veta hur Pedagogiken kan användas i samtal för att påverka individer blir därmed en stor tillgång.Undersökningen syftar till att ta reda på om och i sådana fall hur pedagogiska ledare använder sig av Pedagogik i medarbetarsamtal.Uppsatsen bygger på en kvalitativ ansats och den metod som har använts är intervju. Fyra intervjuer har genomförts med en urvalsgrupp bestående av personer med pedagogisk högskoleutbildning och som arbetar som ledare på en pedagogisk arena.Resultatet visade att medarbetarsamtalen till stor del är baserade på utveckling och utvecklingsinriktat lärande. Reflektion ses som det viktigaste verktyget man som pedagog har i samtal som syftar till utveckling hos en annan individ.

Syftet med uppsatsen var att undersöka förmedlingsPedagogikens användbarhet i pedagogiskt arbete genom studerande av aktuell litteratur och intervjuer med fyra gymnasielärare. Den behandlade litteraturen var inriktad på fördelar och nackdelar med förmedlingsPedagogik samt vilka krav som ställdes på lärare i dagens och framtidens samhälle. Intervjutemana utgick från att presentera lärarna, avgöra vilken lärarroll (förmedlande eller elevaktiverande) som dominerade deras arbetssätt, vad som avgjorde vilken lärarroll de intog, vilka risker samt möjligheter som fanns med respektive lärarroll och ifall någon av lärarrollerna kunde sägas vara mer lämplig för att fostra elever till det nya samhälle som växer fram. Resultaten visade att samtliga lärare hade som huvudmål att aktivera sina elever att arbeta själva, med utgångspunkt från varje elevs skilda förutsättningar för att behålla deras engagemang. Fastän ingen av lärarna ansåg att förmedlingsPedagogik utgjorde eller borde utgöra en dominerande del av undervisningen såg samtliga likväl en nytta av att använda sig av en sådan i åtminstone någon mån.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka om normkritisk Pedagogik kan vara en väg mot en skola för alla och i så fall, på vilket sätt? Teori: Den kritiska teorin har valts som övergripande ansats, där tolkningen bör få människor att tänka till och tänka om, men även teorier om sociala representationer, intersektionalitet och queer har använts. Sociala representationer är gemensamma föreställningar om världen som skapas genom kommunikation och interaktion. Intersektionalitet innebär att ha ett helhetsperspektiv på olika maktordningar och strukturer, t ex kön och etnicitet, som individer är utsatta för och queerteori handlar om att ifrågasätta kategorier och normer, framförallt heteronormen. De begrepp som används är normer, normkritisk Pedagogik och en skola för alla.

Syftet med vårt arbete var att jämföra MontessoriPedagogik, traditionell Pedagogik och WaldorfPedagogik utifrån föräldrasamverkan, skolförberedelse, kunskapssyn, pedagogens roll och synen på barns förutsättningar att lära. Vidare under forskningsarbetets gång har vi intervjuat verksamma pedagoger inom de valda Pedagogikerna. Vårt arbete har resulterat i jämförelser där vi har försökt tydliggöra likheter och skillnader inom de olika Pedagogikerna. De slutsatser vi kan dra av detta forskningsarebete är att ingen förskola är den andra lik miljömässigt men att förskolor med samma Pedagogik har liknande drag. Vidare beskrivs liknande arbetssätt på olika vis inom de olika Pedagogikerna..

Detta examensarbete har som syfte att besvara frågan hur synen på barnet inom FreinetPedagogiken ser ut när det gäller läs- och skrivsvårigheter. Vi börjar med att belysa den litteratur som finns skriven om FreinetPedagogiken men även den litteratur vi fått tillgå genom vår utbildning gällande svenskämnet. Då vi genom litteraturen om FreinetPedagogiken inte fann svar på våra frågor genomförde vi en kvalitativ undersökning med pedagoger ute på Freinetskolor i landet, genom intervju samt enkät. Underlaget i undersökningen blev tyvärr litet och undersökningen kan därför inte räknas som tillförlitlig. Huvudresultatet vi får är att det inom FreinetPedagogiken existerar barn med läs- och skrivproblem.

Under de senaste två decennierna har kemiresultaten försämrats för elever i grundskolans senare år och i gymnasiet. Elever beskriver ofta kemiämnet som ointressant, svårbegripligt och abstrakt och kemiundervisningen som monoton och gammalmodig. Intresset för kemi är lågt och antalet sökanden till det gymnasiala naturvetenskapsprogrammet har sjunkit. En mer intressant och lustfylld kemiundervisning är därför motiverad.Kemiundervisningen tar idag till stor del elevens verbala och logiska intelligenser i anspråk. Elever har även sociala, emotionella, estetiska och kreativa intelligenser och det är en fördel att även använda sig av dessa i inlärningsprocessen.